Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Himmel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
13: 31—33, Mark. 4: 26—29.) Den rensande dom,
som judarna och äfven Johannes döparen (se
d. o.) väntade, kan Jesus nu ej utföra, för
att ej fördärfva något af hvetet, men domen
skall dock komma. (Liknelsen om ogräset bland
hvetet, Matt. 13: 24—42, och liknelsen om
noten, v. 47—50, m. fl.) — Begreppet Guds rike
(l. himmelriket) spelar icke samma stora roll i
de öfriga delarna af N. T. I Johannesevangeliet
uppträder det blott sporadiskt (3: 3—5;
18: 36); det ersättes här hufvudsakligen af
"evigt lif" (4: 14; 5: 24; 6: 40; 10: 28). I
Apg. förekommer det på några ställen (8: 12; 14: 22;
19: 8 m. fl.), men i brefven träder det i
bakgrunden för andra begrepp (jfr dock Rom. 14: 17).
— Litt.: Wendt, "Die lehre Jesu" (1886),
V. H. Stanton, "The Jewish and the Christian
Messiah" (1886), E. Issel, "Die lehre vom reiche
Gottes" (1891), O. Schmoller, "Die lehre vom
reiche Gottes" (1892), J. Weiss, "Die predigt
Jesu vom reiche Gottes" (1892) och "Die idee
des reiches Gottes in der theologie" (1901),
W. Bousset, "Jesu predigt in ihrem gegensatz
zum judentum" (1892), W. Lütgert, "Das reich
Gottes nach den synoptischen evangelien" (1895),
A. Titius, "Die lehre Jesu vom reiche Gottes"
(s. å.), G. Dalman, "Die worte Jesu", I (1898).
E. S—e.
Himmelsbergen. Se Himinbjorg.
Himmelsbref, skrifna eller tryckta blad (någon
gång små häften), som uppgifva sig innehålla en
afskrift af ett eller annat af Kristus eller
"Gud själf" skrifvet bref, som nedkommit från
himmelen, ha ända in på senare tid i såväl
skrift som tryck varit spridda hos vår allmoge,
af hvilken de betraktats som talismaner mot
olycka, särskildt eldsvåda. Utom från vårt
land känner man himmelsbref från Danmark,
Tyskland, Ryssland, Polen, Ungern, Rumänien
o. s. v. ända till Abessinien i s. och Island i
n. Deras härkomst går tillbaka till den tidigaste
medeltiden (500-talet). Gemensamt för alla såväl
de äldsta som de yngsta är, att de innehålla en
botpredikan, framför allt inriktad på sabbatens
helighållande. De äldre angifva sig vara
afskrifter af bref, som nedkommit från himmelen
i Jerusalem, Rom, Betlehem o. s. v. De svenska
uppgifva än trakten af Köpenhamn, än Baden,
än Bohus, än "Asien", än Örebro o. s. v. som
den ort, där originalet genom en ängel,
oftast Mikael, nedförts. Litt.: K. S. Jensen,
"Himmelsbreve" (i "Dania", bd 3, 1896).
N. E. H.
Himmelsekvator. Se Ekvator 2.
Himmelsfotografi. Se Astrofotografi.
Himmelsfärd. G. T. berättar endast om
Henoks upptagande till Gud (1 Mos. 5: 24)
samt om profeten Elias himmelsfärd
på en eldvagn, dragen af eldhästar (2
Kon. 2: 11). Den senare judendomen talade
äfven om Moses himmelsfärd och om Elias
himmelsfärd. N. T. berättar om Jesu himmelsfärd
(Apg. 1: 1—11). Inom den katolska kyrkan har
utbildats tron på jungfru Marias himmelsfärd.
E. S—e.
Himmelsglob. Se Glob.
Himmelshed. Se Anund 1.
Himmelska riket, en oriktig, af kineserna aldrig
använd benämning i st. f. kinesiska riket,
hvilken troligen har uppkommit af det i Kina förr
brukliga uttrycket Tientschao (d. v. s. himmelska
dynastien) och kejsartiteln Tientse
(d. v. s. Himmelens son).
Himmelskorn, bot. Se Korn 1.
Himmelsljus. Se Himmel 1.
Himmelsmekanik, detsamma som celest mekanik. Se
Astronomi.
Himmelspol l. Världspol. Se Pol.
Himmelssfär, en fingerad sfär, som har
iakttagarens öga till medelpunkt och på hvilken
himlakropparna tänkas projicierade. Då man vid
många astronomiska undersökningar kan bortse
från himlakropparnas olika afstånd och verkliga
rörelser och endast behöfver taga i betraktande
de riktningar, hvari de synas och deras skenbara
rörelser ("sfärisk astronomi"), är det bekvämt
att tänka sig dem alla förlagda till ett och
samma afstånd, d. v. s. på en sfärisk yta med
åskådarens öga till centrum. När man säger, att
en himlakropp befinner sig i en viss punkt af
himmelssfären, menar man därmed, att synlinjen
till himlakroppen, om den tillräckligt utdrages
råkar sfären i den gifna punkten. Enär den
mot vinkeln mellan två synriktningar svarande
storcirkelbågen på himmelssfären liksom vinkeln
själf uttryckes i grader, minuter och sekunder,
är det likgiltigt, huru stor sfärens radie
tages. Då de flesta himlakroppars afstånd är
omätligt stort, är det emellertid ändamålsenligt
att välja himmelssfärens radie oändligt stor,
i den meningen att alla förskjutningar af
sfärens medelpunkt, som betingas af åskådarens
förflyttning på jorden eller af jordens rotation
och rörelse kring solen, kunna betraktas som
försvinnande små i förhållande till sfärens
storlek. Då nu en del himlakroppar, nämligen
de till vårt solsystem hörande samt några af
de närmast oss belägna fixstjärnorna, befinna
sig på jämförelsevis små afstånd, så att de
nämnda förskjutningarna af sfärens medelpunkt
märkbart inverka på deras synriktningar, tar man
hänsyn till dessa riktningsförändringar genom
att betrakta dem som skenbara förflyttningar
af de ifrågavarande himlakropparna på den som
fix ansedda himmelssfären (se Parallax). — För
forntidens astronomer var himmelssfären icke
blott ett fingeradt begrepp. De tänkte sig en
eller flera koncentriska sfärer af genomskinlig
kristallmassa, hvarpå himlakropparna voro fästa
och som genom sin ständigt fortgående rullning
kring världsaxeln gåfvo upphof till den dagliga
rörelsen. — Ang. de olika sätten att definiera
en himlakropps läge, "ort", på himmelssfären
se Astronomiska koordinater.
B—d.
Himmelstecken. Se Djurkretsen.
Himmerland, danskt landskap, det
forna Himmersyssel, utgör största
delen af nuv. Aalborgs amt, mellan
Limfjorden, Kattegatt och Mariagerfjord.
E. Ebg.
Himmersyssel. Se Himmerland.
Himmeta, socken i Västmanlands län, Åkerbo
härad. 4,860 har. 991 inv. (1908). H. utgör
ett konsist. pastorat i Västerås stift, Arboga
kontrakt.
Hims, stad i Syrien. Se Homs.
Hin, kvarlefva af fsv. demonstrativa pron. hin,
den där, uti uttrycken hinsides l. på hinsidan,
på andra sidan, samt i vissa benämningar på
djäfvulen, hin onde, hin håle (= den hårde,
på grund af folkspråkligt kakuminalt l för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
