Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 623-624 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Heterocyklisk ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Heteronemeæ (af grek. heteros, annan, och
nema, groddtråd), bot., den första och högsta
"provinsen" l. hufvudafdelningen af den andra
"hemisfären" l. kryptogama hälften, Nemeæ,
i E. Fries’ naturliga växtsystem. Hos
dessa växter är skillnaden mellan rot, stam
och blad vanligen mer eller mindre tydligt
utpräglad. Hit höra ormbunkar och mossor.
O. T. S. (G. L—m.)

Heteronomi (af grek. heteros, annan, och
nomos, lag), osjälfständighet, beroende
af en annan; filos., enligt Kant termen
för den osjälfständighet hos den viljande,
hvarigenom denne ej af förnuftet, utan af
sinnliga böjelser förmås till handlande;
polit., beroendet af en främmande stat
i fråga om lagstiftning o. s. v. Jfr Autonomi.

Heteronotus, zool. Se Stritar.

Heteroplasi (af grek. heteros,
annan, och plasis, bildning). 1. Bot. Se
Hyperplasi. — 2. H. l. Heterologi, nybildning
af en väfnad på en plats, där sådan väfnad
ej förefinnes under normala förhållanden.
2. J. E. J—n.

Heteropoda, zool. Se Blötdjur,
sp. 828.

Heteropora Blv., paleont., zool., vissa
greniga eller knölformiga cyklostoma bryozoer
med zoariernas mynningar omgifna af mindre,
polygonala interstitialporer. Släktet uppträdde
under juratiden och fortlefver in i nutiden.
A. Hng.

Heteroptera, zool. Se Skinnbaggar.

Heterorhizi (af grek. heteros, annan, och
rhiza, rot), bot., det förhållande, att hos en
och samma växt finnas rötter med olika funktion
och olika byggnad, nämligen dels näringsrötter,
dels fäströtter; heterorhizi förekommer hos ett
mycket stort antal växter, t. ex. Valeriana,
Mentha, Aconitum, Artemisia o. s. v.
G. L—m.

Heterosexualitet. Se Homosexualitet.

Heterospor (af grek. heteros, annan, och sporos, säd),
bot., säges om en pteridofyt, som har två slags
sporer, nämligen makrosporer (af grek. makros,
stor) l. megasporer (af grek. megas,
stor), som äro större och vid groningen bilda
hon-protallier, och mikrosporer (af grek. mikros,
liten), som äro mindre och vid groningen bilda
han-protallier. Pteridofyter med sporer af endast
ett slag, som vid groningen bilda tvåkönade
protallier, kallas homospora (af grek. homos,
lika) l. isospora (af grek. isos, lika).
G. L—m.

Fig. 1. Dimorft heterostyla blommor af Primula (gullgifvan). a makrostyl, b mikrostyl blomma.

Heterostyli (af grek. heteros, annan, och
stylos, stift), bot., kallas det förhållandet
hos vissa blommor, s. k. heterostyla
blommor, att de, ehuru tillhörande samma art, ha
längdförhållandet mellan ståndare och pistiller
olika i blommor tillhörande olika stånd, så att
i blommorna å ett stånd sitta ståndarknapparna
i ett högre plan än pistillens märke och i blommorna
å ett annat stånd tvärtom i ett
lägre plan. Sådana blommor kallas dimorfa
(af grek. dis, dubbelt, och morfe, form) l.
heterodistyla och ha endast en enkel krans
ståndare. Den vanliga gullvifvan (se fig. 1),
Pulmonaria, Linum, Fagopyrum m. fl. lämna
exempel på en dylik dimorfism. De blommor,
som ha pistillens märke i ett högre plan
än ståndarknapparna, kallas makrostyla
(af grek. makros, stor) l. dolikostyla
(af grek. dolichos, lång) och de, som ha
märket i lägre planet, kallas mikrostyla
(af grek. mikros, liten) l. brakystyla (af
grek. brachys, kort). Om blommorna innehålla
2 olika långa kransar af ståndare, så kan
trimorfism (af grek. tris, tre gånger)
gånger) l. heterotristyli uppkomma, såsom
hos Oxalis och Lythrum (se fig. 2). De trimorft
heterostyla blommorna ha sålunda en makrostyl
form, med märkena högst och ståndarnas knappar
i två olika nedanför belägna plan, och en
mikrostyl, med märkena lägst och
knappar i två ofvanför belägna olika plan,
samt en mesostyl (af grek. mesos, mellerst)
form, med märkena i ett plan, som befinner
sig midt emellan det lägre och högre planet
för knapparnas kransar. Heterostyli är
icke genomgående hos alla arter inom samma
släkte, utan samma släkte kan innehålla både
heterostyla och homostyla arter. I allmänhet
är dock heterostyli beständig inom samma art,
ehuru äfven härutinnan undantag gifvas. Det är
att märka, att hos dimorfa, heterostyla blommor
sitta ståndarknapparna i den ena blomformen,
t. ex. den makrostyla, lika högt från blombottnen
som pistillens märke i den andra blomformen, den
mikrostyla, hvars ståndare återigen bära sina
knappar lika högt som märket i den makrostyla
blomman. Detta förhållande är i hög grad
gynnsamt för en korsad befruktning mellan de
olika formerna. Då blomkronan är lika byggd och
honungsgömmena ha lika plats hos alla blommor af
samma art, så måste en besökande insekt intaga
samma ställning hos den ena blomformen som
hos den andra. Den måste således beröra märkena
hos den ena blomman med samma del af kroppen, med
hvilken den berört ståndarknapparna hos den andra
och sålunda verkställa en korsad befruktning, i
det de öfverför frömjöl från den ena blomformens
ståndare till den andras märken. En befruktning
mellan ståndare och pistiller af lika höjd,
s. k. legitim befruktning, ger upphof till flera
och bättre frön än en illegitim befruktning
mellan ståndare och pistiller af olika höjd. Hos
vissa växter, t. ex. Linum och Fagopyrum, bildas
frön endast efter legitim befruktning. Jfr
Homostyli och Dikogami.
O. T. S. (G. L—m.)

Fig 2. Trimorft heterostyla blommor af Lythrum Salicaria. A makrostyl, B mesostyl, C mikrostyl blomma. Pilarna och de punkterade linjerna anger de bästa korsningssätten.

Heterotaktisk (af grek. heteros,
annan, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>