Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helsingfors, (huvudstad) - Helsingfors, (prosteri) - Helsingfors dagblad - Helsingfors' universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och ett annat, benämndt Ulrikasborg, på Kasaberget s. om staden, emellan dem en bastionerad landfront med utanverk samt mindre verk på Tullskatan och Högholmen. I slutet af 1760-talet, då Ulrikasborgs yttermurar voro nästan färdiga, men blott sprängning utförts på Broberget och en travers byggts, framlades en storartad plan till fästning och place d’armes s. om H., i hvilken plan Ulrikasborg ingick som citadell och äfven Broberget skulle befästas, men planen stannade på papperet, liksom några därefter följande, bl. a. Gustaf III:s om en fästning på Skatudden. Vid krigsutbrottet 1808 funnos blott obetydliga lämningar på Ulrikasborg-Broberget, och den lilla styrka, som skulle skydda de i H. hopade förrådens öfverförande till Sveaborg, drog sig för ryssarna 2 mars under strid öfver isen till Sveaborg, hvarefter dessa besatte H. och uppförde batterier på Tullskatan och vid Ulrikasborg. Under och i trots af de växlande öden, som ofvanför antyddes och som beteckna hela tidsskiftet från flyttningen intill ryska eröfringen 1808, hade H. visserligen lyckats bringa sig upp till en af landets främre städer, men var dock ej af större betydenhet, än att det 1805 på en areal af 40 har hyste en befolkning af endast 4,237 pers., hvilket tal år 1810 befanns nedgånget till 3,534. Först sedan H. genom manifest af 27 mars 1812 bestämts till landets hufvudstad och säte för styrelsen samt ämbetsverkens öfverflyttning från Åbo inom tio år därefter verkställts äfvensom Åbo akademi, genom brand vorden husvill, 1828 förvärfvats åt H., vidtog en afgörande vändning i stadens utveckling, hvilken sedermera fortgått, visserligen i stillhet, men i oafbrutet raskt tilltagande, så att den kort förut oansenliga köpingen snart i verkligheten vardt hufvudhärden för landets och folkets lif på alla områden. Litt.: Hertzberg, "H. för tre hundra år sedan och i våra dagar" (1888), Ehrström, "H. stads historia från 1640 till Stora ofreden" (1890), P. Nordman, "Bidrag till H. stads historia" (I 1905, II 1908) och "Finlandias vyserie", I (1906).
2. Prosteri af Borgå stift, omfattande 11 kyrkoförsamlingar, hvaribland Helsingfors 6
stadsförsamlingar. Arealen 2,206 kvkm. och en folkmängd af 173,876 pers. (1907).
1. O. I. (A. G. F.) Wbg. L. W:son M. 2. O. I. (A. G. F.)
Helsingfors dagblad uppsattes 1862. Förste hufvudredaktör var E. Bergh, som 1865 efterträddes af R. Lagerborg, under hvars ledning bladet utvecklade sig till ett pressorgan i modern mening, som med en i Finland förut okänd verksamhet följde med såväl inhemska som utländska förhållanden. Hufvudsynpunkten var att arbeta för en frisinnad utveckling af Finlands politiska institutioner. Hållningen i språkfrågan var förmedlande. De ledande artiklarna författades vanligen af medredaktören A. H. Chydenius, som kraftigt arbetade på frihet i fråga om handel och näringar. Efter Lagerborgs död öfvertogs hufvudredaktörskapet 1882 af R. Castrén och efter dennes död, 1883, af A. H. Chydenius. Numera minskades bladets popularitet och läsekrets, väsentligen till följd af missnöje med dess kyliga hållning i språkfrågan. Det bolag, som upprätthållit tidningen, upplöstes vid slutet af 1887, hvarefter den under namnet "Dagbladet, tidning från Helsingfors" utgafs af Chydenius intill 31 mars 1888, då han öfverlämnade tidningen åt ett nytt bolag, af hvilket tidningen under namnet "Helsingfors Dagblad" och med G. Lönnbeck till redaktör fortfor att utgifvas till 31 mars 1889.
M. G. S.
Helsingfors’ universitet l., såsom dess officiella benämning är, Kejserliga Alexandersuniversitetet i Finland, är deladt på fyra fakulteter, den teologiska, juridiska, medicinska och filosofiska, den sistnämnda delad på en historisk-filologisk, en fysisk-matematisk samt en agrikultur-ekonomisk sektion. Styrelse: Universitetets högste styresman, kansleren, utnämnes af kejsaren-storfursten. 1816—94 var tronföljaren kansler, hvarvid föredragningen hos monarken af universitetsangelägenheter vanligen handhades af ministerstatssekreteraren som tillf. kansler; sedan 1894 har ämbetet stått obesatt och skötts af ministerstatssekreteraren. I Helsingfors handhafves universitetets högsta styrelse under kanslers frånvaro af vicekansler, som äfven utses af monarken. Rektor och prorektor nämnas af kansler bland tre af konsistoriet på förslag uppställda ord. professorer. Deras ämbetstid är tre år, men de kunna återväljas. Konsistorium utgöres af rektor och 13 professorer; i rektorsval, uppgörande af förslag till högre lärartjänster och i ärenden, som angå rent vetenskapliga frågor, samt undervisningsstadganden deltaga samtliga ord. professorer. Lärare: De ord. professorsämbetena äro (1909) 55, nämligen 5 i teologiska fakulteten, 8 i juridiska, 8 i medicinska, 18 i filosofiska fakultetens historisk-filologiska, 10 i dess fysisk-matematiska samt 6 i dess agrikultur-ekonomiska sektion. Till hvarje fakultet höra som ledamöter alla professorer och de, hvilka förestå ord. professurer. Ordf. i fakulteten är dekanus, som utses för tre år i sänder af kansleren. Professurerna tillsättas efter ansökan sålunda, att fakulteten efter hörande af sakkunniga yttrar sig om de sökandes kompetens, hvarefter konsistorium på förslaget uppför tre. Fasta e. o. professurer finnas till ett antal af 9 (1909), men dessutom eger konsistorium att hos kansleren till e. o. professorer föreslå sådana docenter, som visat sig vara utmärkta och nitiska lärare. De personella e. o. professorernas antal var 1909 20. Universitetets lärarkår utgöres vidare af 15 adjunkter, 2 lärare i tandläkarvetenskap, 1 lärare i fonetik, 6 lektorer, 2 exercitiemästare, 9 lärare vid gymnastikinrättningen, assistenter samt ett obegränsadt antal docenter (våren 1909 62). Lärarna utnämnas i regel efter förslag af konsistorium af kansleren. Vid universitetets kansli och vetenskapliga institutioner finnas särskilda tjänstemän anställda; af dessa tillsättas bibliotekarien och vicebibliotekarien, sekreteraren och kamreraren samt kustoderna efter konsistoriets förslag af kansler och de fleste öfrige af konsistorium.
De akademiska examina äro: studentexamen, som aflägges i Helsingfors inför ett särskildt utskott; kandidat- och licentiat-examina i alla fakulteter; teologisk dimissions-examen (för blifvande präster); rättsexamen (för inträde och befordran i alla juridiska ämbetsverk); högre förvaltningsexamen (berättigar till befordran vid landets administrativa ämbetsverk); lägre förvaltningsexamen (medför rätt till lägre administrativa tjänster); bergsexamen; tandläkarexamen samt agronomie-examen (från 1909 sannolikt äfven forstexamen). För licentiatgrads vinnande erfordras i alla fakulteter, utom den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
