Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helsingfors, (huvudstad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1903 samt N. Wasastjernas planschverk "Finsk
arkitektur", 1904—07). På en öppen plats vid
Bulevardsgatan ligger gamla lutherska kyrkan
(1826; af Engel; träbyggnad), vid hvars
norra fasad rests Elias Lönnrots staty. Bland
öfriga monument må nämnas tonsättaren Pacius’
af Vikström modellerade porträttbyst i
Kaisaniemi park, den af samme mästare utförda,
af allmänna medel bekostade stora Gafvelgruppen
på ständerhuset (1903) och V. Vallgrens stora
fontän (1908).
Hamnarna äro ypperliga. Fartyg af 5 m. djupgående
kunna lägga till vid såväl södra hamnens kajer
som bryggan vid lastageplatsen, Sörnäs,
i norra hamnen, och den väl skyddade redden
erbjuder utrymme för hela flottor. Också täflar
H. med landets städer om första rummet i afseende
å sjöfart och handel. Dess egen handelsflotta är
ock af betydenhet. Den hade efter flera växlingar
vid 1880-talet nedgått till ungefär samma punkt
som år 1805 och bestod 1881 af blott 40 fartyg
om 4,298 ton, hvaraf 24 ångare om 1,533 ton och
730 hästkrafter. 1906 räknade den 119 större
fartyg om 34,166 reg.-ton, hvaraf 61 fartyg om
29,554 reg.-ton voro ångfartyg. S. å. ankommo i
direkt sjöfart från utländsk ort 835 fartyg om
307,167 ton och af gingo 557 fartyg om 182,160
ton. Tolag utgår till staden med 2 proc. af
tullsatsen. Värdet af tulluppbörden steg 1907
till 17,3 mill. mark. 1906 funnos i staden 3,057
handlande. Ett i stor stil anlagdt elektriskt
järnvägsnät korsar staden, och genom en bibana
äro hamnarna förenade med landets järnvägsnät.
I H. är koncentrerad en mera omfattande
industri än på någon annan ort i landet,
hvarjämte det bör tilläggas, att många af de
mest betydande industriella verken i landsorten
(t. ex. Tammerfors och Tervakoski pappersbruk,
Tammerfors linne- och Forssa bomullsspinneri
m. fl.) till hufvudsaklig del drifvas med
hufvudstadskapital och ha sin styrelse i H. Af
de ansenligaste sådana verk i H. må nämnas
J. D. Stenberg & söners, Skeppsdockans,
Maskin- och brobyggnadsaktiebolagets
mekaniska verkstäder, Sandvikens och Sörnäs
ångsnickerier, K. Fazers choklad- och
karamellfabrik, Sandudds tapetfabrik, Sörnäs
och Sinebrychoffs ölbryggerier, Tölö sockerbruk,
Arabia porslinsfabrik, H. Borgström & Co:s samt
Tollander & Klärichs tobaksfabriker, W. Andstens
kakel- och fajansfabrik m. fl. Bruttovärdet
af den industriella verksamheten i staden
uppskattades 1906 till 81 mill. mark. Bland
kreditanstalter märkas Finlands bank,
Föreningsbanken, Nordiska aktiebanken för handel
och industri, Nationalaktiebanken, Privatbanken
i H., Nylands aktiebank, Vasa bank samt
ytterligare Finlands handelsbanks filialkontor
äfvensom Finlands hypoteksförening, Städernas i
Finland hypotekskassa och Fastighetsbanken. Två
pantlåneinrättningar ha stiftats af för ändamålet
bildade aktiebolag. — Försäkringsväsendet
representeras af agenturer för en mängd utländska
försäkringsbolag, hvarjämte följande inhemska ha
sin styrelse i H.: Städernas brandstodsbolag (af
1832) för fastigheter, Allmänna brandstodsbolaget
för landet (1856) för fast och lös egendom,
Fennia (1881) och Pohjola (1891) för
brandförsäkring; lifförsäkringsbolagen
Kaleva (1874) och Suomi (1890, ömsesidigt
bolag); olycksfallsförsäkringsbolagen Patria
(1888) och Kullervo (1895) m. fl. — Af
undervisningsanstalter är främst att märka
universitetet (se Helsingfors’ universitet). Vidare finnas
följande af staten bekostade läroverk: Tekniska
högskolan (med 386 studerande, fördelade på
5 fackafdelningar, 1907); ett svenskt och
ett finskt normallyceum (afsedda tillika
för utbildande af lärare); ett svenskt och
ett finskt reallyceum; en svensk och en finsk
fruntimmersskola, förenade med pedagogiklass,
samt privata läroverk: ett svenskt lyceum för
gossar (230 elever), 2 svenska (554 elever)
och 2 finska (574 elever) lyceer för gossar
och flickor; 2 finska fruntimmersskolor (572,
statens) samt 3 svenska privata flickskolor;
särskilda förberedande skolor för mindre barn. —
Folkskolorna underhållas af kommunen med bidrag
af staten. I samtliga folkskolorna, högre och
lägre, för hvilka uppförts särskilda storartade
egna hus, undervisades 1907 4,384 flickor och
4,098 gossar, eller tills. 8,482 barn, däraf
3,124 på svenska och 5,358 på finska språket.
I staden finnas dessutom 2 privata
handelsläroverk (ett svenskt och ett finskt), en
af staten underhållen svensk navigationsskola, en
centralskola för konstflit, en industriskola
samt en högre och flera lägre
handtverksskolor. Dessutom finnas ännu 3
dels med donationer, dels på enskild bekostnad
underhållna barnskolor. — För sjukvården finnes
främst Allmänna sjukhuset (med, enligt stat, 559
sängar och fördeladt på 7 afdelningar med hvar
sin föreståndare, en universitetsprofessor,
och assistentläkare samt amanuenser).
Tidigare voro alla afdelningar sammanförda i två
hus, men numera äro patologisk-anatomiska
och barnbördsafdelningarna äfvensom
kirurgiska kliniken öfverflyttade till hvar
sitt enkom inredda hus. I öfrigt
finnas ett af staden underhållet sjukhus
(Maria-sjukhuset), med 196 sängar, samt,
underhållna af enskild välgörenhet, en stor
diakonissanstalt och ett "Hem för obotligt
sjuka". — Lappviks dårvårdsanstalt invid staden
har plats för 130 patienter. — Staden aflönar
2 stads- samt 7 distrikts- eller
fattigläkare. — Stadsinvånarnas taxerade
inkomster uppgingo 1907 för hus och tomt till 16
mill. mk, för näring och yrke till 30 mill. mk
och för löneförmåner, pensioner m. m. till 42
mill. mk. De kommunala räkenskaperna för 1906
upptaga inkomster till 6,9 mill. mk, hvaraf
uttaxerades 2,2 mill., och utgifterna till 6,8
mill. mk., hvaraf 800,000 mk för administrationen
och 1,200,000 mk för skolväsendet. Oguldna
skulden utgjorde 19,550,400 mk. — I kyrkligt
afseende bildar stadens lutherska befolkning 6
församlingar efter språklig grund, som hvar och
en utgör ett imperiellt pastorat af 1:a klass,
men som ha gemensam ekonomi. Församlingarna höra
till H. prosteri och Borgå stift. Församlingarna
ha 3 kyrkor, och en fjärde är afsedd att
uppföras. Smärre lutherska församlingar
äro den tyska församlingen, med egen kyrka
(1,092 pers., 1907), och gardesbataljonens
(370 pers.). Till H. pastorat hänföres ock
den lilla lutherska församlingen på Sveaborg.
Den grekisk-ryska församlingen (1,331 pers.)
disponerar två kyrkor. Romersk-katolska
bekännare finnas jämförelsevis få (570 personer)
utom den ryska garnisonen, och dessa begagna
den vid Brunnsparken belägna katolska
kyrkan. Mosaiska trosbekännare och muhammedaner
(militär) ha ock sina särskilda andaktsrum.
Dessutom finns ett mindre antal metodister och
baptister med egna församlingar. — H. är säte
för Finlands senat, dess centrala ämbetsverk
och landtdag samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
