- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
269-270

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Heinemann, Alexander - Heinesen, Mogens - Heinichen, Johann David - Heinicke, Samuel - Heinola - Heinrich - Heinrich

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konservatoriet där, har som oratorie-
och romanssångare vunnit ett namn genom
betydande röstmedel och föredragskonst. Han
konserterade i Stockholm 1908.
E. F—t.

Heinesen, Mogens, färöisk sjöman och
äfventyrare, f. omkr. 1545 på Färöarna af norska
föräldrar, blef på en af sina handelsfärder
mellan Bergen och Färöarna öfverfallen och
plundrad af sjöröfvare och var därefter tio år
i holländsk örlogstjänst. 1579 fick H. för sig
och sina medredare i Bergen handelsmonopol på
Färöarna samt uppdrag att utrusta krigsfartyg
och rensa Nordsjön från fribytare. Minnet
af hans äfventyrliga strider lefver ännu på
Färöarna; men samtidigt utarmade han färingarna
på många sätt, utan att dessa kunde få rätt mot
honom. En anklagelse för våldtäkt och blodskam
dref honom 1583 åter till Holland, hvarifrån
han ett par år föröfvade kaperi i holländsk
tjänst; men vid återkomsten till Danmark
1587 blef han anklagad för ett kaparöfverfall
mot ett engelskt skepp. Räntmästar Kristofer
Walkendorf, som länge varit honom gramse för
hans beteende mot färingarna, lät då fängsla
och döma honom i Köpenhamn samt genast 1589
verkställa dödsdomen utan att lämna tid till dess
öfvervägande. På herredagen i Kolding 1590 måste
Walkendorf ej blott ge skadestånd åt H:s änka
och vän, Hans Lindenov, utan äfven utträda ur
regeringsrådet. H:s lik uppgräfdes och fördes
under stor högtidlighet till Lindenovs gård
Örslevkloster i Nörrejylland. Hans lefnads- och
tänkesätt böra närmast jämföras med en nordisk
vikings, våldsam, egensinnig, stridslysten och
girig som han var. — Jfr T. Lund, "M. Heinesen"
(1877). K. Ewald har behandlat H. i en novell (1904).
E. Ebg.

Heinichen [ha’j-], Johann David, tysk musiker,
f. 1683 nära Weissenfels, d. 1729 i Dresden,
utbildades vid Thomasskolan i Leipzig,
var en tid advokat, men debuterade snart
som operakompositör. 1713—18 uppehöll
sig H. i Italien och fick där sina operor
uppförda. 1718 blef han hofkapellmästare hos
August den starke af Sachsen. H. skref utom
operor en mängd kantater samt mässor, serenader
m. m. Märkligare är han genom sin omfångsrika
lärobok Der generalbass in der composition
(1728), hvari han gentemot det skolmässiga
pedanteriet framhöll vikten af det
melodiska elementet och känslans sanna uttryck.
A. L.*

Heinicke [ha’j-], Samuel, grundläggare af
döfstumundervisningen i Tyskland, f. 1727
i Sachsen, d. 1790, var en tid lifgardist
i sachsisk tjänst, studerade sedan 1756 en
kort tid i Jena och var därefter sekreterare
och informator hos en grefve Schimmelmann i
Hamburg. 1769 fick han plats som kantor och
folkskollärare i Eppendorf. Ett försök, som
H. gjorde, att meddela en döfstum undervisning
efter en ny metod, slog så lyckligt ut, att
döfstumma från alla håll öfverlämnades åt hans
ledning. 1778 upprättade han i Leipzig ett
döfstuminstitut, det första i Tyskland, som han
förestod till sin död. Vid undervisningen använde
han först skrifmetoden, men sedermera, påverkad
af K. Ammans skrift, "Surdus loquens" (1692),
talmetoden. (Jfr Döfstumundervisning.) Hans
viktigaste skrifter äro
Beobachtungen über stumme und die menschliche sprache (I, 1778),
Über die denkart der taubstummen (1783) och
Wichtige entdeckungen und beiträge zur seelenlehre und zur menschlichen sprache (1786).
Äfven för folkskolundervisningen hade H.
betydelse genom sin kamp mot bokstafverings-
och för ljudmetoden. Minnesvårdar öfver H. ha
rests i Leipzig och Hamburg-Eppendorf.
Biogr. af Stötzner (1870).
(O. K.)

Heinjoki, socken i Äyräpää härad och
domsaga, Viborgs län, Finland. Landareal
310 kvkm. 3,408 inv. (1907). H. är ett
imperiellt pastorat af 3:e klass, hörande
till Viborgs prosteri af Nyslotts stift.
O. I. (A. G. F.)

Heinlein [ha’jnlajn], Heinrich, tysk målare,
f. 1803, d. 1885 i München, studerade
först arkitektur, men öfvergick snart till
landskapsmåleriet. Hans bilder (för det mesta
berglandskap) utmärka sig för storartad
uppfattning och romantisk stämning. H. är
representerad i nya pinakoteket i München genom
två högfjällsmotiv.
(G—g N.)

illustration placeholder
Heinolas vapen.

Heinola. 1. Stad, vackert belägen vid öfversta
loppet af Kymmene älf (Jyränkö ström) i S:t
Michels län (Finland). Areal 2,889 har. 1,655
inv. (1907). Handel och industri äro föga
nämnvärda. Antalet handlande 15. Ett ölbryggeri,
en spritfabrik och ett brännvinsbränneri
finnas i staden. Staden är känd som kur- och
badort. I staden finnes ett af staten bekostadt
folkskollärarinneseminarium. Invånarnas
inkomster taxerades 1907 till 616,000
mark. Stadens utgifter utgjorde 50,000 mark och
skulder blott några tusen mark. Förbi staden
löper flottningsleden för allt det virke,
som från trakterna kring Päijänne vattensystem
nedflottas till de stora sågarna vid kusten
(Kotka). Stadsförsamlingen utgör annex till
H. pastorat. — Staden anlades 1779 till residens
för landshöfdingen öfver dåv. Kymmenegårds län,
och för befordrande af dess uppkomst tillätes
näringsidkare och handtverkare att där nedsätta
sig fria från alla skråordningar. Efter den
1831 försiggångna länsregleringen fortfor H. att
vara säte för det nya S:t Michels läns styrelse
intill 1843, då denna flyttades till S:t Michels
stad. H. erhöll uppstadsprivilegier 1839. Staden
har icke uppnått någon betydenhet. —
2. Socken och, jämte staden H., imperiellt pastorat
af 2:a klass. Areal 607 kvkm. 7,665 inv. (1907). —
3. Härad, bestående af 7 kommuner i S:t Michels
län. Areal 3,805 kvkm. 47,048 inv. (1907). —
4. Domsaga, lydande under Viborgs hofrätt,
omfattar 4 tingslag, med en areal af 2,662
kvkm. och 33,540 inv. — 5. Prosteri, af Nyslotts
stift, omfattar 6 kyrkoförsamlingar, med en
areal af 2,691 kvkm. och en folkmängd af 35,195
personer (1907).
O. I. (A. G. F.)

Heinrich [ha’jn-], tysk namnform af Henrik.

Heinrich [ha’jn-], tyska medeltidsskalder.
1. H. der glichesäre, bördig från Elsass,
bearbetade den gamla djursagan i dikten
Reinhart Fuchs (omkr. 1180).
De af densamma bevarade fragmenten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free