Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 117-118 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hawaiiöarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Australien myrtacéer, epakridéer och akacier. Af
999 bekanta arter äro 860 endemiska, af hvilka
653 lära saknas på de andra polynesiska öarna och
i Amerika. Ungefär 21 proc. af alla kärlväxter
äro ormbunkar och lykopodiacéer. Skogsgränsen
ligger 2,000 m., men trädgränsen öfver 3,000
m. Taro, sockerröret och den kava-kava lämnande
Piper methysticum äro de viktigaste inhemska
kulturväxterna; bland de införda odlas mest
batater, potatis, bananer, ananas, vindrufvor,
ärter, bönor, ris, kaffe och tobak; äfven
orangeträd och dadelpalmer förekomma i stort
antal, mest på Kauai. — Faunan var urspr. mycket
fattig på däggdjur; infödingarna hade tama hundar
och svin, f. ö. förekommo blott råttan och
en äfven i Chile lefvande flädermus; numera
äro alla europeiska husdjur (äfven kaninen)
införda, några äro äfven förvildade. Fåglarna
äro mestadels endemiska (af 11 släkten äro
7 endemiska), och till för kort tid sedan
hade hvarje ö sina särskilda arter af vissa
fågelsläkten. Den bekantaste af alla fåglar
var moko (Pennula ecaudata), som nästan saknade
vingar och var utan stjärt; af dess gula fjädrar
gjordes förr höfdingens mantel. Nu synes den vara
utrotad. Äfven mamo (Drepanis pacifica) och oo
(Acrulocercus nobilis) lämnade infödingarna
fjädrar till mantlar och hjälmprydnader, de
äro nu sällsynta. En skarlakansröd Certhia,
den olivgröna Certhia peregrina och den lätt
tämjbara gåsen Bernicla sandvicensis höra
till de mera bekanta fåglarna. Sångfåglar äro
sällsynta. På det inre Hawaiis sandslätter
lefva vaktlar och dufvor. Ormar finnas icke,
af ödlor finnas Ablepharus poecilopleurus, som
förekommer äfven på Nya Kaledonien; sköldpaddor
och sötvattensfiskar äro
icke talrika. Sällsynta äro också
insekter. Synnerligen vackra och egendomliga äro
landsnäckorna, af hvilka finnas 323 arter. Af
införda djur ströfva halfvilda boskaps-
och hästhjordar samt hundar omkring i öarnas
skogstrakter.

Fig. 1. Karta öfver Hawaiiöarna.

Invånarna utgjorde en del af den polynesiska
folkgruppen. Man vet ej, när de kommo dit, men
har gissat, att det skedde i 6:e årh. e. Kr. De
ha visserligen bevarat likhet med sina
stamförvanter till habitus, språk, seder, bruk
och religion (se Malajisk-polynesiska rasen),
men under den långa isoleringen haft en egenartad
utveckling. När öarna upptäcktes af Cook, synas
invånarna redan varit stadda i degeneration. De
kallade sig kanaker (d. ä. människor). Deras
ringa antal (300,000 i slutet af 1700-talet)
visar, att degenerationen var en följd af brist
på nytt blod eller af omöjligheten att blanda
sig med andra folk. Under beröringen med de
hvita sjönk antalet raskt. 1833 var det 130,000,
1850 84,165, 1900 29,787, hvadan, om aftagandet
fortsätter i samma grad, hela rasen torde vara
utdöd om 50 år. Men samtidigt har genom gifte
mellan hawaiiska kvinnor och män af andra raser
(mest kineser) uppstått ett blandfolk, hvars
antal vuxit från 3,420 år 1878 till 7,869 år
1900. De oblandade kanakerna (jfr fig. 2 och 3)
ha reslig växt, kraftig byggnad, svart hår,
mörkbrun hudfärg, svarta ögon, platt näsa,
fylliga läppar. Deras kvinnor utmärka sig framför
andra polynesier genom vackra kroppsformer,
behagliga ansiktsdrag och rörelser, och de
blifva icke vid hög ålder så fula som andra
naturfolks. I sedligt afseende stodo infödingarna
lågt: månggifte var allmänt. De älskade allehanda
kroppsöfningar, såsom brottning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>