Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hansen, Jörgen Kristian - Hansen, Heinrich - Hansen, Jens Julius (Jules) - Hansen, Mads - Hansen, Hans Kristian Peter - Hansen, Karl Fredrik Sundt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1839 k. skådespelare och var ända till sin afgång
från scenen (1870) publikens gunstling. Hans
mjuka och klangfulla baryton hade en ovanligt
hjärtevinnande timbre. H. uppträdde i omkr. 150
roller, bland dem Don Juan, Vilhelm Tell, Figaro,
Simeon i "Josef i Egypten" och Agamemnon i
"Ifigenia i Aulis". Ett stort namn förvärfvade
han sig som romanssångare, den ypperste
Danmark egt. H. blef 1852 k. kammarsångare.
E. Ebg. (E. F-t.)
Hansen, Heinrich, dansk målare, f. 23 nov. 1821
i Haderslev, d. 10 juli 1890, började studera
vid konstakademien i Köpenhamn 1842. Det var
i synnerhet genom återgifvande af interiörer
från flera af Kristian IV :s byggnadsverk,
förnämligast Frederiksborg, som H. vann ett
framstående namn. Genom sin noggrannhet kunde
hans interiörer från Frederiksborg tjäna till
ledning vid slottets återuppförande efter
branden 1859. Konstmuseet eger af honom flera
interiörer, däribland Gustaf III :s sängkammare
på Drottningholm, utförda med utmärkt perspektiv
och ytterst sirlig pensel. I Glyptoteket
finnas fyra målningar af honom, i Stockholms
nationalmuseum Rådhussalen i Lybeck. H. blef 1888
led. af svenska konstakademien. Därjämte visade
H. stort intresse för konsthandtverket. Ph. W.*
Hansen, Jens Julius (Jules), dansk publicist och
fransk diplomatisk agent, f. 17 juli 1828 vid
Odense, d. 29 jan. 1908 i Paris, blef 1852 juris
kand., 1856 kopist och 1860 fullmäktig under
landsoverretten i Köpenhamn. Han var dessutom
medarbetare i flera tidningar, besökte som
sådan Frankfurt a. M. under tyska furstemötet
aug. 1863 och reste på uppmaning af flera
nationalliberala män i början af apr. 1864 till
Paris för att verka i den franska pressen för
Danmarks sak. Ehuru han hade blott bristfällig
kunskap i franska språket och ej egde synnerligen
vinnande väsen, förstod han dock vinna insteg i
flera tidningar, i synnerhet napoleonistiska,
samt fick tillträde till utrikesministeriet och
flera framstående statsmän. Äfven med Bismarck
hade han samtal under dennes besök i Biarritz
1864-65. Han begagnade sitt inflytande så väl,
att det hufvudsakligen var hans förtjänst, att
Pragfreden 1866 i sin 5:e paragraf utlofvade
Nordslesvigs återlämnande till Danmark och
att han vid samma tid som hemlig fransk agent
sändes till Berlin för att söka åvägabringa
öfverenskommelse om en landafträdelse till
Frankrike, vid Rhen. Han framkallade äfven
Morins interpellation i lagstiftande kåren om
Nordslesvig och de franske journalisternas
besök i Köpenhamn 1867. Likväl lyckades han
ej få pension, då han 1868 sökte afsked från
sitt ämbete i Danmark. H. blef medarbetare
i "Moniteur universel" och anställd i
utrikesministeriet 1870; både E. Olliviers
ministär och sedermera republikanska regeringen
använde honom s. å. som hemlig agent, och trots
alla senare politiska förändringar i Frankrike
behöll han sin ställning. 1876 uppsatte han
veckotidningen "L’Europe diplomatique", som
han redigerade till 1879 och därefter sålde
till några fransmän. 1887 fick han fransk
medborgarrätt och blef ambassadråd; senare
medverkade han väsentligen till att förbereda
förbindelsen mellan Frankrike och Ryssland. Sin
verksamhet för den danska saken skildrade han i
À travers la diplomatie, 1864-67 (öfv. 1875) och
Les coulisses de la diplomatie 1864-79 (1880).
E. Ebg.
Hansen, Mads, dansk skald, f. 23 juli 1834 af
gammal fynsk bondesläkt, förblef bonde till sin
död, 2 apr. 1880. H. ifrade mycket för att höja
sina ståndsbröder andligen, stiftade en sång-
och läseförening, främjade skarpskyttesaken
och upprättade en folkhögskola. Vid sidan
häraf skötte han dock sin fädernegård med
flit och skicklighet. Hans Sange (1:a saml.,
1867, 5:e uppl. 1869; 2:a saml., 1870,
och 3:e saml., kallad "Markblomster",
1873) äro väl ej just originella, men
kännetecknas af god språkbehandling och
varm fosterlandskänsla. Flera af hans sånger
lefva på folkets läppar; några äro författade
på fynskt landsmål. H. utgaf förtjänstfulla
handböcker i landtbruk, Husmandsbogen (1873) och
Gaardmandsbogen (1877). 1885 aftäcktes H:s byst
i Vesterskjerninge, 10 km. n. v. om Svendborg.
E. Ebg.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
