Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 1415-1416 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hansen, Hans Nikolaj - Hansen, Andreas Nikolaj - Hansen, Edmund H.-Grut - Hansen, Octavius - Hansen, Hans Kristian - Hansen, Theofilus Edvard - Hansen, Karl Kristian Konstantin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-97 borgmästare i Köpenhamn och genomdref på
denna post flera viktiga reformer. Han var äfven
medlem af arbetarkommissionen 1875 och ordf. för
den nya kommissionen 1885, som förberedde
lagar om sjukkassor och om arbetarförsäkring
emot olycksfall; sedan 1898 är han ordf. i
arbetarförsäkringsrådet. 1876-78 var han
folketingsman och blef 1895 kungavald medlem af
landstinget; som sådan hade han väsentlig del
i den frikonservativa gruppens af skiljande
från den egentliga högern 1900 och var 1902-07
landstingets ordf. 1892 blef han konferensråd.

3. Andreas Nikolaj H., broder till H. 1,
dansk affärsman, f. 1798, d. 1873, fick
vid unga år anställning hos handelshuset
Hambro och blef 1822 chef för en filial
i Kristiania, där han dref en betydande
spannmålshandel, samt 1824 delegare
i firman. 1836 grundade han eget handelshus
i Köpenhamn och öfvertog 1840 huset
Hambros affärer, då detta flyttade till London.
Han vann betydlig förmögenhet och utöfvade stort
inflytande inom den köpenhamnska handelsrörelsen;
han blef nämligen tidigt medlem och var sedan
1856 ordf. i grosshandelssocietetens kommitté
samt därmed köpmanskårens egentlige ledare.
1842-48 var han ständerdeputerad. 1852 blef
han etatsråd.

4. Edmund H.-Grut, den föregåendes son,
ögonläkare. Se Grut.

5. Octavius H., den föregåendes broder,
dansk politiker, f. 5 febr. 1838, d. 31 aug.
1903, blef 1862 juris kand., 1869 overrets- och
1874 höjesteretssagförer. Han var 1865 en af
stiftarna af Nordisk samfund. I Gjældsfængslets
afskaffelse i Frankrig (1868) föreslog han
en liknande reform i Danmark, hvilken 1872
genomfördes. 1872-76 var H. folketingsman och
intog en mycket själfständig hållning, i det
han utan att sluta sig till högern dock motsatte
sig vänsterns politiska kraf. Senare närmade
han sig oppositionen och uppträdde 1880-90
som defensor i en mängd politiska rättegångar,
så 1886 för Berg i den s. k. Holstebrosaken.
1883 var han med om att stifta den liberala
valmansföreningen i Köpenhamn, som tog en viktig
del i kampen mot ministären Estrup, och blef 1885
dess ordf. 1890 invaldes han i landstinget som
vänsterns representant, närmast hyllande den
Hörupska riktningen. H. var led. af kommittéerna
ang. rättskipningens omdaning (1892) och ang.
gemensam nordisk obligationsrätt (1901).
1-5. E.Ebg.

Hansen. 1. Hans Kristian H., dansk arkitekt,
f. 20 april 1803, d. 2 maj 1883 i Wien, studerade
dels vid Köpenhamns konstakademi, dels under
Hetsch, erhöll 1829 stora guldmedaljen och reste
1831 som stipendiat öfver Italien och Sicilien
till Grekland. I Aten ingick han i statens
tjänst och uppförde bl. a. Universitetsbyggnaden
därstädes. Samtidigt deltog han i arkeologiska
utgräfningar och utgaf 1839 teckningar af
Niketemplet på Akropolis. Från Aten kallades
han till Trieste, där han byggde Marinarsenalen
1854-57, och 1857 till Köpenhamn, där han
blef professor vid konstakademien och byggde
Observatoriet (1859-61), Naturhistoriska
museet, som sluter sig till universitetets
byggnadskomplex, Kommunehospitalet (1859-63),
Zoologiska museet (1863-69) m. m.

2. Theofilus Edvard H., den
föregåendes broder, dansk-österrikisk arkitekt,
f. 18 juli 1813 i
Köpenhamn, d. 17 febr. 1891 i Wien. Han var
elev af sin broder och af Hetsch, fick 1835
konstakademiens mindre guldmedalj, reste
1838 utrikes och slog sig ned i Aten, hvarest
han bl. a. byggde Observatoriet och ett par
kyrkor. 1846 öfverflyttade han till Wien,
där han sedan förblef bosatt.

Där utförde han
i förening med Förster evangeliska kyrkan och
synagogan i Leopoldstadt, båda i bysantinsk
stil. Hans första själfständiga verk där var
Vapenmuseet, en del af arsenalen, i romansk
stil (1855). 1860 återvände han till Aten
och byggde där Vetenskapsakademien i grekisk
stil. I Wien byggde han under den närmaste
tiden det omfattande privathuskomplexet
Heinrichshof (fullb. 1863), vidare ärkehertig
Vilhelms palats (fullb. 1867), i renässansstil,
Konservatoriet (s. å.), Epsteinska palatset
(1871) och Ephrussis palats, där han sökte
lämpa grekisk stil för moderna behof. Slottet
Hörnstein höll han i sengotisk stil. Sedan
följde Börsen (1877) och Konstakademien, båda
i italiensk renässans, samt hans största och
märkligaste verk, Parlamentshuset, i grekisk
renässans. Af dess interiörer är den stora,
128 fot långa hallen berömd för sin prakt
och sin storslagna skönhet. H. var en af
de ledande stormännen i Wien under stadens
storbyggnadsskede. Han blef upphöjd i friherrligt
stånd, var medlem af flera konstakademier,
äfven af den svenska (1877). Jfr Niemann och
Feldegg, "Th. H. und seine werke" (1893).
1. Ph. W.* 2. G-g N.


Konstantin Hansen. (Efter ett själfporträtt.)

Hansen, Karl Kristian Konstantin, dansk
målare, f. 3 nov. 1804 i Rom, d. 29 mars
1880 i Köpenhamn, son till porträttmålaren
Hans H. (f. 1769, d. 1828), studerade först
arkitektur, sedan målning vid akademien i
Köpenhamn, rönte intryck af Eckersberg och
äfven af H. E. Freund samt målade genrebilder,
men hufvudsakligen porträtt. 1835-43 vistades han
i Italien. I Rom och Neapel målade han en mängd
utsikter och folkbilder samt de båda större
taflorna, Danska konstnärer i Rom (1§37) och
Föreläsare på molon i Neapel (1839, Konstmuseet)
och förberedde sig till att dekorera vestibulen
i universitetet i Köpenhamn. Detta arbete, som
utfördes af H. och dekorationsmålaren Hilker,
upptog honom i ett tiotal år från 1844. Hans
därstädes i fresk målade grekisk-mytologiska
bilder stå i förståelse af antikens väsen, i
stilens renhet och stränghet ensamma för sig i
det danska måleriet. De uppenbara mindre fantasi
och glans än lärdom,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>