Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hansa - Hansa - Hanság - Hans Alienus - Hansard - Hansardize - Hans Bogbinder - Han-scheng - Hanseater - Hansedag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
böter, uteslutande på viss tid från
representationsrätt vid hansedagarna eller ett
fullständigt skiljande från hanseförbundet,
hvilket innebar förlust af handelsprivilegierna
i främmande länder och af förbundets skydd hemma
och borta. Stundom uppdrogs verkställandet åt
vissa städer, men särskildt kan Lybecks råd
betraktas som en mellan hansedagarna fungerande
administrativ och legislativ kommission, som
representerade förbundet gentemot utlandet,
öfvervakade verkställandet af hansedagarnas
beslut och äfven i trängande fall lagstiftade
för hela förbundet på egen hand eller i samråd
med de vendiska städerna. Några egentliga
stadgar hade förbundet dock aldrig haft;
endast Kölnkonfederationsakten kan anses som
en sådan. Fastän konfederationen ursprungligen
ingåtts endast på viss tid och dess upphäfvande
flerfaldiga gånger varit på tal, hade denna
akt dock alltjämt bibehållits i gällande kraft
och ansetts utgöra rättesnöret för städernas
rättsförhållande till hvarandra. Några bestämda
medlemmar har förbundet icke heller haft;
teoretiskt omfattade hansan alla nordtyska
sjöstäder, faktiskt dock alla handelsstäder i
Nord-Tyskland långt in i landet. Huruvida äfven
alla dessa ansågos tillhöra konfederationen, är
icke fullt tydligt, då i hanserecesserna alltid
omnämnes blott ett fåtal städer som deltagare
i hansedagarna. Det torde dock troligen varit
så; i Livland t. ex., där samtliga städer
hörde till förbundet, brukade endast Riga,
Reval och Dorpat sända representanter till
hansedagarna. Förbundets inkomster utgjordes
af tull på in- och utgående varor i såväl
hansestäderna som kontoren (pfundzoll och
schossgeld), i böter samt, vid utomordentliga
tillfällen, skatt på hvarje stad. Vid krig
lämnade de större städerna soldater och
krigsfartyg, de mindre vanligen endast penningar.
Hansans inflytande i Norden har varit af dubbel
art, dels ett återhållande och undertryckande,
enär hennes enda uppgift var att förtjäna
penningar och det följaktligen låg i hennes
intresse att så mycket som möjligt hålla
de nordiska rikenas fria utveckling och
uppblomstring tillbaka, dels ock i viss mån ett
civilisatoriskt. Emedan handelns värf är fredens,
motarbetade hansestäderna i regel näfrätten
och bidrogo väsentligen att vänja de nordiska
folken vid fredliga öfverenskommelser. Många
grundsatser inom folkrätten, som nu äro allmänt
erkända, utbreddes först af hansestäderna i
Norden. Särskildt torde man kunna tillskrifva
dem förtjänsten af sjöröfveriets utrotande, som
fordom var ett lofligt och hedersamt näringsfång
för alla nordmän. Därjämte lärde hanseatiska
köpmän de nordiska folken många nyttiga handtverk
och lämnade många af våra städer stommen till
en idog och driftig borgarklass. Jfr Gotenhof,
Grefvefejden, Hansedag och Hansestäder. Litt.:
D. Schäfer, "Die Hansestädte und könig Waldemar
von Dänemark" (1879), Erslev, "Dronning
Margrethe og Kalmarunionens grundlæggelse"
(1882), Daenell, "Die Kölner conföderation vom
jahr 1367 und die schonischen pfandschaften"
(1894) och "Geschichte der deutschen H. in der
zweiten hälfte des 14. jahrhunderts" (1897),
Voigt, "Geschichte Preussens" (1827-39), Rudloff,
"Praginatisches handbuch der mecklenburgischen
geschichte" (1780-1822), Girgensohn, "Die
skandinavische politik der H. 1375-95" (1897)
och Th. Lindner, "Die deutsche Hanse, ihre
geschichte etc." (3:e uppl. 1904). Se
urkundspublikationerna "Hanserezesse" (3
bd, 1870 ff.), "Hansesches urkundenbuch"
(9 bd, 1876-1903) och den af Verein für
hansische geschichte fr. o. m. 1871 utgifna
tidskriften "Hansische geschichtsblätter".
N. H. (G-n.)
Hansa, ett af tyskar koloniseradt område
i sydbrasilianska staten Santa Catharina,
mellan Blumenau i n. och Dona Francisca i
s. Det "hanseatiska kolonisationssällskapet",
grundadt 1897 i Hamburg, har där köpt 72,5
kvkm. privat jord och af staten fått koncession
på 6,500 kvkm. Omkr. 2,000 kolonister (1902).
J. F. N.
Hanság [ha’njag], en omkr. 400 kvkm. stor
kärrtrakt i Ungern, s. ö. om Neusiedlersjön,
till större delen i komitatet Wieselburg, till
mindre del i Oedenburg och Raab. H. genomskäres
af Rabnitz, som utgör dess aflopp till Donau,
och skiljes från Neusiedlersjön genom en i
slutet af 1700-talet uppförd damm. En stor del
af den genom torrläggning minskade kärrtrakten
är skogbevuxen. (J. F. N.)
Hans Alienus, diktverk (1892) af K. G. V.
von Heidenstam (se d. o.).
Hansard [hä’nsad] är den vanliga benämningen på
de i tryck utkommande utförliga redogörelserna
för engelska parlamentets förhandlingar. Namnet
är taget från en boktryckarsläkt, som i flera
generationer ombesörjde parlamentsdebatternas
utgifvande. Luke H., f. 1752, d. 1828, började
sin bana som sättare hos parlamentsboktryckaren
J. Hughs och blef 1774 ledare för dennes
firma. Han blef firmans ende innehafvare 1800 och
upptog senare däri sina söner. 1774-1828 tryckte
han de officiella summariska underhusprotokollen,
"Journal of the house of commons". En af hans
söner, Thomas Curson H., f. 1776, d. 1833,
började 1803 trycka mera utförliga redogörelser
för parlamentsdebatterna, hvilka till en
början redigerades af W. Cobbett. Denna serie
"Parliamentary debates" fortsattes af äldste
sonen, Thomas Curson H. d. y., och öfvertogs 1889
af ett bolag, "The Hansard publishing union",
som dock redan 1890 kom på obestånd. Sedan dess
ha parlamentsdebatterna utgifvits af flera andra
boktryckarfirmor, men med bibehållande af det
traditionella namnet. Detta namn har också
gifvit upphof till uttrycket to hansardize
("hansardisera") om en politisk motståndares
bekämpande med hans egna tidigare uttalanden. Af
"Hansard’s Parliamentary debates" ha utkommit
41 bd för tiden 1803-20 (däraf 23 före 1812
redigerade af Cobbett), 25 för åren 1820-30,
356 för åren 1830-91 och från 1892 till 1908 197
bd. Jfr M. Mac Donagh, "Parliament, its romance,
its comedy, its pathos" (1902). V. S-g.
Hansardize [hä’nsadäis], eng. Se Hansard.
Hans Bogbinder. Se Metzenheim.
Han-scheng, en Svenska missionens i Kina
missionsstation, i prov. Schen-si. Se Mission,
Hanseater, medlemmar af hansan: invånare i
hansestäderna.
Hansedag (ty. hansetag), Hanseförbundets
(se Hansa) representativa organ, hvilket
egde att fatta beslut i alla hela förbundet
angående ärenden och utöfvade förbundets högsta
lagstiftande, dömande och verkställande makt. I
trängande fall egde äfven Lybeck, hansekontoren
i utlandet eller hvarje grupp af städer inom
förbundet (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
