Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammarinus, Samuel Benedicti - Hammarkind - Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga - Hammarklaver - Hammarlag - Hammarland - Hammarlund - Hammarlunda - Hammarlöf - Hammarnäset - Hammarsebo - Hammarskaft - Hammarskatt - Hammarskifte - Hammarskiöld - Hammarskjöld (Hammarskiöld, Hammarsköld) - Hammarskjöld, Peder Mikaelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
piga i Bromma prästgård i ett anfall af
svagsinthet hängt sig, själf nedskurit
liket. Detta väckte stor anstöt bland det
okunniga folket och förorsakade hans anklagelse
inför konsistorium och häradsrätten, där han
dömdes tjänsten förlustig, därför att han fallit
bödeln i ämbetet och förnedrat sitt prästerliga
kall. Han återfick väl af kunglig nåd heder
och ära, men hans bemödanden att återfå någon
prästerlig tjänst voro fruktlösa. Under sina
sista år bodde han i en gränd å Norrmalm,
hvilken efter honom fick namn af Mäster
Samuels gränd (nu Mästersamuelsgatan). Från
H:s son Gustaf Hammarin härstammade
adliga ätten Hammarberg (se d. o.).
(E. M. R.)
Hammarkind. 1. Härad i Östergötlands län,
ingår i Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds
domsaga samt i Hammarkinds och Skärkinds härads
fögderi och omfattar socknarna Västra Husby,
Drothem, Skinberga, Ringarum, Mogata, Börrum,
Gryt, Skällvik, S:t Anna. 1,018 kvkm. 17,095
inv. (1907). – 2. Kontrakt i Linköpings stift,
omfattar de sju pastoraten Söderköping och
Skinberga; Mogata och Börrum; Skällvik och
S:t Anna; Gryt; Ringarum; Drothem; Västra
Husby. 1,023 kvkm. 19,188 inv. (1907).
Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga
omfattar Hammarkinds härad och Skärkinds härad,
som bilda ett tingslag. 1,371 kvkm. 22,310
inv. (1907).
Hammarklaver, mus. Se Cristofori, B., och
Pianoforte.
Hammarlag, samtliga de smeder, som arbeta vid en
stångjärnshammare. Åtskilliga äldre benämningar
å de särskilda medlemmarna i laget användas på
sina ställen ännu. Vid vallonsmide t. ex., där
smältning och räckning försiggå vid olika härdar,
utgjordes hammarlaget af smältarmästare,
mästersven och smältardrängar vid smältarhärden
samt mästerräckare, räckardrängar och
gujarer (koldrängar) vid räckarhärden. Vid tysk-
och franchecomté-smidena bestodo räckarlagen
af mästare, mästersvenner och
kolpojkar, hvilka ombesörjde både räckningen och
smältningen. Vid lancashire-smidet åter utföres
smältningen af mästare med deras drängar,
hvaremot vid vällugnen, där räckningen
försiggår, utom räckare måste finnas
äfven en vällare, som sköter järnet i
ugnen. Vid stångjärnsvalsverk har benämningen
räckare blifvit utbytt mot valsare.
C. A. D.*
Hammarland, socken på Åland, af Ålands härad
och domsaga. Landarealen 126 kvkm. 2,159 inv.,
svensktalande (1907). H. utgör ett imperiellt
pastorat af 3:e kl., Åbo ärkestift, Ålands prosteri.
A. G. F.
Hammarlund, Emil, tidningsutgifvare,
riksdags- och kommunalman, f. 20 febr. 1853
i Ströfvelstorp, Kristianstads län, var
1873-4 folkskollärare i Kristianstad och
Stockholm. Han uppsatte på sistnämnda ställe
1881 veckotidningen "Svensk läraretidning",
hvars redaktör han var t. o. m. 1906, samt 1891
barntidningen "Jultomten" och 1895 barntidningen
"Tummeliten", hvilkas utgifvare han fortfarande
är. Dessa tidningar öfvertogos 1897 af ett
inom folkskollärarkåren bildadt förlagsbolag,
för hvilket H. är verkställande direktör. Han
utger äfven julkalendern "Fågel blå" (1898
ff.) och ungdomstidningen "Saga" (1899 ff.) samt
"Folkskolekalender" (for 1908 och 1909). H. var
en af stiftarna af Sveriges allmänna
folkskollärareförening (1880) och dess
ordf. 1895–1905. Han tillhörde som liberal
riksdagsman för Stockholm Andra kammaren
1885–87 (äfven majriksdagen) och 1891–1908
samt var därunder led. 1891–1902 af det
tillfälliga utskott, som haft att behandla
skolfrågor, 1903–05 i bankoutskottet och
1906–08 i statsutskottet samt statsrevisor
1903–04. Bland af honom väckta motioner äro de
märkligaste motionerna om bestämda tider för
lärarlönernas utbetalande, om statsanslag för
slöjdundervisning i flickskolor, om utarbetande
af en årlig folkskolestatistik, om förbud
för barn att på sön- och helgdagar idka viss
försäljning, om höjning af statsbidraget till
de högre folkskolorna, om ålderdomsunderstöd
åt småskollärare och -lärarinnor, om
statsbidrag till aflöning af vikarier för
småskollärare, om anslag till resestipendier
för lärare och lärarinnor vid folkskolorna, om
löneförbättring åt folkskol- och småskollärare,
om statsunderstöd för undervisning i huslig
ekonomi vid folkskolor m. m. Sedan 1900
är. H. stadsfullmäktig samt sedan 1904 led. i
beredningsutskottet. Därjämte är han sedan 1907
led. af folkskolöfverstyrelsen, hvars ordf. han
f. n. är. H. var 1899–1901 led. af kommittén
för ändring af stadganden ang. tidningars
tillhandahållande genom postverkets försorg.
T–s.
Hammarlunda, socken i Malmöhus län, Frosta
härad. 2,443 har. 969 inv. (1907). Annex till
Harlösa, Lunds stift, Frosta kontrakt. Inom
socknen ligger en del af Löberöds
municipalsamhälle.
Hammarlöf, socken i Malmöhus län, Skytts
härad. 1,053 har. 642 inv. (1907). H. bildar
med Västra Vemmerlöf ett regalt pastorat i Lunds
stift, Skytts kontrakt.
Hammarnäset. Se Karlsborg.
Hammarsebo, kronopark i Döderhults och Fliseryds
socknar, Handbörds och Stranda härad, Kalmar
revir och län, bildad genom inköp. Enligt
k. br. 7 nov. 1893 inköptes för 88,000
kr. 1 mtl Hammarsebo n:o 1 och 1/4 mtl lilla
Möckhult n:o 1 och enl. k. br. 30 dec. 1898
för 40,000 kr. 13/50 mtl Norra Fagerhult n:o
2. Totalareal 2,528 har. Kammarkollegii beslut
18 juni 1896 fastslog kronoparkens benämning.
G. Sch.
Hammarskaft, skogsv., skaft till de stora
hamrar, som förr nyttjades i våra järnverk. Till
hammarskaft användes hufvudsakligen björkar
af mycket stora dimensioner. Jfr Hammare.
W. E–n.
Hammarskatt, kam., afgift till staten, lagd på
smidestillverkningen. Hammarverken taxerades på
1600-talet för viss årlig tillverkning. 1695
skedde ny uppskattning af tillverkningen, och
bestämdes hammarskattens belopp till 1 proc. af
tillverkningen. 1803 fördubblades den för nya
härdar, men 1846 återgick man till 1 proc.;
1857 nedsattes hammarskatten med hälften,
och 1860 upphäfdes densamma helt och hållet.
Kbg.
Hammarskifte. Se Skifte af jord.
Hammarskiöld. Se Hammarskjöld.
Hammarskjöld (Hammarskiöld, Hammarsköld),
svensk adlig ätt, härstammar från krigaren Peder
Mikaelsson (se H. 1), som 1610 adlades
med namnet H.
1. Peder Mikaelsson H., krigare, f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
