Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 1237-1238 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammarby - Hammarby - Hammarby

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillträdde egendomen, funnos på H. blott de båda
flyglarna af trä, mellan hvilka han 1762 lät
uppföra det större boningshuset, äfvenledes af
trä, i två våningar. Å en höjd ofvanför gården
byggde han 1769 ett museum af sten, i hvilket han
förvarade sina samlingar. Äfven denna byggnad finns kvar.

Linnés Hammarby.

På östra sidan om gården låg hans trädgård, i
hvilken han utan bestämd ordning inplanterade
sällsynta växter. Efter Linnés död innehade
hans änka H. till sin död, 1806. De af henne
efterlämnade fastigheterna skiftades mellan
hennes arfvingar definitivt först 1835, då
H. tillföll Linnés dotterdotter, J. E. S. Duse,
gift med öfverdirektör Fr. M. Ridderbjelke. Efter
hennes död, 1845, kom det i sonens, jägmästaren
K. Ridderbjelkes, ego. En vid 1844 års riksdag
väckt motion om inköp af H. och dess Linnéminnen
hade afslagits. Men till följd af hemställan
af 1878 års riksdag inköpte staten 1880 af
Ridderbjelke för 30,000 kr. byggnaderna jämte
i dem förvarade minnen af Linné, den gamla
trädgården samt en del af parken närmast gården
med museet och ett magasin, det hela utgörande en
areal af 26 kv.-ref (= 2,29 har). Samtidigt köpte
Uppsala universitet själfva jordegendomen. Den
af staten inköpta delen af egendomen benämnes
nu "Linnéanska stiftelsen på Hammarby". Om
byggnaderna har öfverintendentsämbetet vård;
en af Uppsala universitets större konsistorium
utsedd och af K. M:t för 5 år förordnad
inspektor har högsta tillsynen öfver samlingar,
park och öfrigt område, men närmaste vården om
byggnader, samlingar m. m. handhafves af en på
stället boende tillsyningsman.

Stiftelsens förste inspektor blef professor
Th. M. Fries, och under hans inspektorat
(1882—1902) vidtogos efter hand många och
viktiga förändringar, hvarigenom gården erhöll
sitt nuvarande utseende. Först och främst
restaurerades på ett synnerligen förtjänstfullt
sätt den af Linné uppförda hufvudbyggnaden,
vidare borttogos å den västra flygeln senare
tillbyggda delar, och den östra flygeln,
som vid statens inköp af gården utgjordes af
ett mindre tvåvåningshus, uppfördt omkr. 1830
på samma grund, där under Linnés tid en lägre
byggnad stod, förändrades till ett envåningshus
med torftak. Det ofvan omtalade magasinet
ombyggdes till bostad för tillsyningsmannen,
och hela området omgafs med ett staket, hvilket
omfattar äfven platsen närmast framför den
egentliga gården, och på denna plats anlades en
trädgård. Alla dessa förändringar skedde med stor
pietet och sakkännedom, och den ledande principen
för dem alla var att så vidt möjligt
återställa själfva gården i dess ursprungliga
skick, hvarvid god ledning erhölls från ett
kopparstick öfver Hammarby i "Egenhändiga
anteckningar af Carl Linnæus om sig själf"
(1823). Med hänsyn till planteringarna följdes
strängt den grundsatsen, att ingen växtart där
finge förekomma, som ej under Linnés tid funnits
odlad vid Hammarby eller i uppländska trädgårdar.

Många äro de föremål, som på Hammarby erinra
om Linné. Så finnes där ett ganska stort antal
växter kvar från hans dagar. Bland dessa har helt
säkert den stora hästkastanjen till vänster om
ingången till hufvudbyggnaden främst tilldragit
sig de besökandes uppmärksamhet. Denna bröts
emellertid ned af en stormil 1 aug. 1907. En
del af stammen står dock kvar, och denna har nu
börjat skjuta nya skott.

Vid foten af den backe, på hvilken museet ligger,
finnes ett flyttblock, på hvilket Linné med
runor låtit inrista: "Riddar Karl Linné köpte
Hammarby och Säfja 1758".

I hufvudbyggnaden förvaras en samling föremål
från Linnés tid, till stor del inköpt med gården,
men sedan ökad genom frikostiga skänker och
till någon del genom köp. I västra flygeln,
som för öfrigt är alldeles tom, har uppsatts
en samling afbildningar af Linné, dels stick,
dels skulpturer.
T. T.

Hammarby, bruks- och landtegendom i Nora och
Lindes socknar, Örebro län, ö. om staden Nora,
vid den vattenrika Järleån, som där bildar ett
fall, hvilket staten för sin järnvägsdrift
1907 inköpte för 600,000 kr. Jordegendomen,
som omfattar 32 101/320 mtl, var 1907 tax. till
835,400 kr. och bruket, bestående af masugn
och martinugn, manufakturverk, 2 kvarnar,
såg m. m., till 145,000 kr. Tillverkningen
uppgick 1907 till nära 4,000 t. martingöt samt
230 t. gjutgods. Antalet arbetare 88, däraf 34
för träkolstillverkning (60,000 hl.). H. räknar
sina anor ända från Gustaf I:s tid, då den
s. k. kungshammaren 1544 för kronans räkning
uppfördes och begagnades, tills det nuv. bruket
1632 anlades af A. Dress, en af Louis De Geers
medhjälpare. Af hans son Otto Dress såldes
bruket 1660 till svågern Jak. Leijel, öfvergick
1678 till sonen Ad. Leijel och 1729 till dennes
systerbarn, bland hvilka Jak. Möhlman nämnes
som ensam egare någon tid före sin död 1761,
hvarefter detsamma ärfdes af syskonbarnet Eva
Maria Petré, som då var änka efter hofjunkaren
L. von Schantz. Bruket tillhörde sedan von
Schantzska släkten till 1830-talet, då det
köptes af bröderna P. G. och A. Vedberg. Efter
den senares död egdes det af sonen C. H. Vedberg,
tills H.-Yxe aktiebolag bildades (1889).

Hammarby, sulfitfabrik i Ofvansjö socken, vid
Hammarby- eller Gafvelhytteån, som från Ottnaren
faller ut i Storsjön. Den tillhör det 1888
bildade Storviks sulfitaktiebolag, var 1905
taxerad till 1,185,400 kr. och tillverkade
(med 1 pappmaskin, 7 sulfitkokare och 4
torkmaskiner) 1907 nära 23,000 ton kemisk torr
och nära 1,000 ton kemisk våt trämassa, med ett
sammanlagdt värde af omkr. 2,5 mill. kr. Antalet
arbetare 350. H. var förr järnbruk, anlagdt
af myntmästaren Isak Koch (adlad Cronström)
och privilegieradt 1659, ehuru smide drefs där
redan i början af 1600-talet. Egendomen tillhörde
i slutet af 1600-talet Isak Mackey, kom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>