Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hagelstam, Otto Julius - Hagelsund - Hagemann, Gustaf Adolf - Hagemann, Axel Otto Christian - Hagemanns kollegium - Hagemeister, Julius Richard Alwin Lebrecht - Hagen - Hagen - Hagen, Friedrich Heinrich von der - Hagen, Ernst August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han sig för skärgårdsförsvaret och för
brännvinslagstiftningen. I bägge dessa
ämnen utgaf han broschyrer, af hvilka den
mot husbehofsbränningen riktade (Faktiska
upplysningar etc., 1853) gratis i 45,000 exemplar
utdelades landet rundt och kraftigt bidrog till
den förändring i brännvinslagstiftningen, som
medförde husbehofsbränningens afskaffande. Af
sin förmögenhet testamenterade han till
stipendiefond åt Helsingfors’ universitet 25,000
kronor. Änkan, Eva Fredrika, född Burenstam
(f. 1791, d. 1877), donerade 1870 en fond,
som bär bägges namn, på 75,000 kr. till
en fri professur vid Stockholms högskola.
R. T-dt.
Hagelsund. Se Radöpositionen.
Hagemann, Gustaf Adolf, dansk kemist och
fabrikant, f. 16 maj 1842, godsegarson från
trakten af Aarhus, blef 1865 polyteknisk
kandidat, men var redan året förut anställd
vid kryolit-sodafabriken "Öresund" och sändes
strax efter sin examen till Nord-Amerika för
att utöfva tillsyn öfver kryolitleveranserna
till en liknande fabrik i Pennsylvania. Där
upptäckte han flera nya mineral i kryoliten
(ett af dem benämndes efter honom hagemannit)
och anlade 1867-68 två bromfabriker, sedan
han funnit brom i petroleumkällornas vatten
och saltverkens lut. 1870 återkom han till
Köpenhamn, blef delegare i "Öresund" och deltog
i anläggandet af en träcellulosafabrik, men
hans namn är i synnerhet knutet till de danska
sockerfabrikerna. Han anlade 1872 fabriken
i Odense och senare flera andra, likaledes
1878 bolagssockerbruken på S:te Croix,
var 1880-97 direktör för alla fabrikerna
och har äfven sedermera haft väsentlig del
i deras ledning. Vidare var han 1880-1902
en mycket verksam medlem af Köpenhamns
kommunalrepresentation och blef 1902 direktör
för den polytekniska läroanstalten. Dessutom har
han som vetenskapsman arbetat på lösningen af
problemet om vindens hastighet och (1886-92)
författat en rad afhandlingar på tyska om
värmeöfverföring samt om kemiska föreningar
och kemisk energi. Med stor frikostighet
har han understödt utvecklingen af Finsens
ljusinstitut och är ordf. i dess styrelse;
likaledes har han stiftat ett kollegium
för studerande (se Hagemanns kollegium).
E. Ebg.
Hagemann, Axel Otto Christian, norsk
forstman, f. 4 maj 1856 i Öiestad, d. 1
sept. 1907 nära Kristiania, blef student
1874, genomgick 1876 -78 K. skogsinstitutet i
Stockholm och var 1881-87 skogsförvaltare
i Saltdalen, 1887-96 forstassistent
i Alten, 1896-1900 skogsförvaltare i
Västfinmarken, senare skogsinspektör i
nordlandska skogsdistriktet. H. författade
bl. a. Under polarkredsen (1886), Blandt
lapper og bumænd (1889), Engelskmanden under
Finmarken (1891), Vore norske forstinsekter
(s. å.) och Finmarken for nordmænd (1892).
O. A. Ö.
Hagemanns kollegium, ett af direktören för
polytekniska anstalten i Köpenhamn G. A. Hagemann
(se denne) bekostadt och 1 sept. 1908 öppnadt
studenthem vid Kristianiagade i nämnda stad,
lämnar för 5 år rum, inredt efter den nyaste
tidens fordringar, och kost åt femtio studerande
(ej blott studerande vid universitetet -
dock ej jurister och teologer - utan äfven
vid landbohöiskolen, konservatoriet och
konstakademien samt polyteknikum, hvilket
besätter 2/3 af platserna) af bägge könen mot
en betalning af 50 kronor i månaden. Inom hemmet
finnas till de studerandes tjänst fotografisk
ateljé och verkstadsrum (med verktyg för
snickeri, svarfning, bokbinderi etc.),
hvarjämte finnes ett gemensamt hvardagsrum,
föreläsningssal, matsal, sjukrum m. m. Kollegiets
studerande kunna erhålla räntefria studielån
att betala i framtiden, när de äro i stånd
därtill. Till kollegiet anslogos 400,000 kr.,
till legat och studielån 100,000 kr.
Hagemeister [-majs-], Julius Eichard Alwin
Lebrecht, tysk musiker, f. 1846 i Berlin,
uppfostrad i Stockholm, utbildade sig där
i violinspelet för Fr. Book och Vilhelmina
Neruda-Norman samt i Berlin 1872-74 för
Joachim. Han var 1866-79 violinist vid
hofkapellet i Stockholm, uppträdde då ofta
på konserter och skötte andra violinen i
Fr. Books stråkkvartett. H. anställdes vid
hofoperan i Berlin som violinist 1879 och
blef konsertmästare där 1896 samt var 1884-92
lärare vid Scharwenkas konservatorium. Han
har komponerat orkesterstycken,
kammarmusik, pianosaker och sånger.
E. F-t.
Hagen, stad och stadskrets i preussiska
reg.-omr. Arnsberg, prov. Westfalen, vid Ennepes
utlopp i Volme. 77,498 inv. (1905). H. har flera
kyrkor, ett gymnasium med realafdelning, en högre
realskola, flera tekniska skolor, ett museum
samt vackra parkanläggningar (på Guldberg). Det
är en af provinsens största fabriksstäder med
många järn-, stål-, puddlings- och valsverk,
järngjuterier, maskin-, järn-, bleck-, ståltråds-
och stålvarufabriker, tillverkning af järnvägs-,
telegraf- och elektrisk materiel; vidare
bomullsspinneri och väfveri, papperstillverkning,
tobaks- och cigarrfabriker, brännvinsbrännerier
m. m. I närheten finnas kalkstensbrott.
J. F. N.
Hagen, en af hufvudpersonerna i Nibelungenlied
(se d. o.).
Hagen, Friedrich Heinrich von der, tysk
germanist, f. 1780 i Schmiedeberg i Ukermark,
d. 1856, var först jurist, men vardt 1808
filos. doktor och 1810 e. o. professor i
tyska språket och litteraturen vid Berlins
universitet. H. var den förste, som gjorde
forntyskan till universitetsstudium, och han
verkade som lärare först i Berlin, sedan i
Breslau och från 1824 åter i Berlin, väckande
och befordrande för germanistiska studier,
ehuru bristande vetenskaplig metod hindrade
honom från att lämna kritiskt genomförda
arbeten. Hans upplagor af äldre diktverk äro
dilettantiska, men vittna om oerhörd flit och
stor beläsenhet samt ha gjort många viktiga
litteraturskatter tillgängliga. Nämnas må
"Nibelungenlied" (1810; 4:e uppl. 1842),
"Lieder der ältern edda" (1812), Literarischer
grundriss zur gcschichte der deutschen poesie
(s. å.), "Altnordische lieder und sagen" (1814),
"Gottfried von Strassburgs werke" (1823), "Die
minne-singer" (5 bd, 1838-56), "Gesammtabenteuer"
(3 bd. 1850; nytryck 1904) och "Das heldenbuch"
(1855). H. stod äfven i förbindelse med svenska
lärde och skildras i Atterboms "Minnen". Se
"Briefe F. H. v. d. H:s an Chr. G. Heyne und
G. F. Benecke" (1893) och H. Paul i "Grundriss
der germanischen philologie" I (2:a uppl., 1901
ff.). R-n B.
Hagen, Ernst August, tysk författare, f. 1797,
d. 1880 som professor i konst- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
