Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hackspettsläktet - Hacksta - Hackva - hackås - Had, Höder - Hadad - Hadadeser - Hadad-rimmon - Hadafylke - Hadamar - Hadamard, Jacques Salomon - Hadare - Haðarlag l. Haddarlag - Hadassa - Hádat - Hadd - Haddarlag - Hadd den hårde - Haddebo - Hadding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svartaktiga med hvita fläckar i kanten och
stjärten svartbrun, hufvudet ofvan och nacken äro
röda, undertill gröngrå; undergumpen med mörkare
tvärband. Hannen (ej honan) har röd fläck vid
näbbroten. Längd till 372 mm. I södra Sverige den
allmännaste af alla hackspettar, förekommer den
norrut ännu i Jämtland, fastän fåtaligt. Den
vistas nästan uteslutande i löfskog, dess
älsklingsföda är myror. - Gråspetten, Picus
canus, liknar föregående, men skiljes genom
mindre storlek och hufvudets färgteckning:
nacken är gråaktig hos båda könen; honan har
intet rödt på hufvudet, hos hannen är pannan
röd. Den är mycket sällsynt i södra Sverige;
norrut, ungefär där grönspetten upphör, blir den
allmännare. I lefnadssätt liknar den den förra.
(L-e.)
Hacksta. 1. Socken i Uppsala län, Trögds
härad. 1,563 har. 418 inv. (1907). H. bildar
med Löt ett konsist. pastorat i Uppsala stift,
Trögds kontrakt.
2. Egendom i Enköpings-Näs socken, Uppsala län,
nära Svinnegarnsviken af Mälaren, utgör med
underlydande i Veckholms, Litslena, Vallby,
Tillinge, Svinnegarns och Vårfrukyrka socknar ett
fideikommiss af tillsammans 13 7/8 mtl, tax. till
257,300 kr. (1905). På H. finnes en samling
värdefulla handskrifter. H. nämnes som sätesgård
1480, tillhörde sedan mer än ett århundrade
släkten Gyllenhorn och därefter släkten Sack. På
1700-talet gjordes det till fideikommiss, som
nu innehafves af kapten C. F. A. Nauckhoff.
Hackva, socken i Örebro län, Grimstens
härad. 1,939 har. 692 inv. (1907). Annex till
Edsberg, Strängnäs stift, Edsbergs kontrakt.
Hackås, socken i Jämtlands län, Refsunds,
Brunflo och Näs tingslag. 39,790 har
med inräkning af Gillhofs kapell. 1,233
inv. (1907). Annex till Näs, Härnösands stift,
Jämtlands östra kontrakt.
Had, Höder, fno. Hoðr. Se Balder.
Hadad (hebr. hadad), bibliskt namn på 1) en
konung i Edom (1 Mos. 36:35; också i v. 39
enligt några handskrifter nämnes en H.) före
konungadömets upprättande i Israel; 2) en
edomitisk konung på Davids tid, som flydde till
Egypten undan det af Joab anstiftade blodbadet
och sedan efter Davids död återvände till sitt
land och gjorde sig till dess konung samt blef
en farlig motståndare till Salomo (1 Kon. 11:
14-25); 3) en ismaelitisk stam (1 Mos. 25: 15).
E. S-e.
Hadadeser (hebr. hadadezer, kilskr. Adad-idri),
konung öfver ett arameiskt smårike (Soba),
som grundligt besegrades af David (2 Sam. 8:
3-12). H. synes ha varit eller velat spela
rollen af en hufvudman för ett förbund af
flera arameiska småstater (2 Sam. 10:15 ff.),
som med afund och fruktan sågo Israels växande
styrka under David och därför slöto sig till dess
fiender ammoniterna för att stärka dessas makt.
E. S-e.
Hadad-rimmon betraktas alltsedan Hieronymus’
tid som namn på en ort belägen på Megiddoslätten
(nära det senare Maximianopolis och därför af
några sammanställd med det nuv. Leddjun, det
gamla Legio) och omtalad af profeten Sakarja (12:
11). Men namnet åsyftar sannolikt icke en ort,
utan en gud, Tamuz-Adonis. Jfr Hes. 8:14. Se
H. Zimmern och H. Winckler, "Die keilinschriften
u. das alte testament" (1903, s. 399, 450).
E. S-e.
Hadafylke, norskt fylke. Se Hadeland.
Hadamar, stad i preussiska reg.-omr. Wiesbaden,
prov. Hessen-Nassau, vid Lahns tillflöde
Elbbach. 2,241 inv. (1900). 1606–1711 var
H. residens för en sidolinje af huset Nassau.
Hadamard [adamār], Jacques Salomon,
fransk matematiker, f. 1865, professor vid
universitetet i Paris sedan 1897, kan sägas
vara den förste, som med någon afsevärd
framgång behandlat problemet att utröna
egenskaperna hos en analytisk funktion, hvars
utveckling i en potensserie är känd. Genom
dessa sina undersökningar har H. beträffande
de funktioner, som definieras genom en för alla
värden på argumentet konvergerande potensserie,
vunnit många betydande resultat rörande
sammanhanget mellan seriens koefficienter och
funktionens tillväxthastighet eller antalet af
dess nollställen inom gifna gränser. Som en
omedelbar följd af dessa resultat framgick
för första gången ett bevis för vissa af
Riemann uttalade satser om den i teorien för
primtalen så ytterst viktiga funktionen ζ
(s). H. har egnat sig äfven åt den matematiska
fysiken och därvid med framgång fullföljt den
af Riemann och Hugoniot påbörjade teorien för
vågrörelse med ändlig amplitud. En sammanhängande
framställning af resultaten på detta område har
H. gifvit i Leçons sur la propagation des ondes
et les équations de l’hydrodynamique (1903).
I. F.
Hadare, folkstam. Se Bedsja.
Haðarlag l. Haddarlag kallas en i den
fornnordiska skaldepoesien förekommande åttaradig
strof af femledade verser med allitteration
och assonans.
Prof på regelbundet haðarlag finner man t. ex. i
Sturla Thordssons dikt "Hrafnsmál", där det
heter i 1:a strofen:
Sóttu sõknvrattar
Sveitir háleitan
geira glymstæri
glyggs ór Finnbygðum; o. s. v.
Anledningen till namnet haðarlag är obekant. Se
Bråte, "Fornnord. metrik" (1898, s. 44). Th. W.*
Hadassa, judisk flicka. Se Ester, sp. 938.
Hádat [adat], malaj., "sätt, sed, bruk", är
hos de malajiske batta- och andra folk namn på
den sedvanelag, som reglerar deras lif i krig
och fred, särskildt i hvilken utsträckning
kannibalismen är tilllåten. Jfr Marre, "Code
Malai des successions et du mariage" (1889).
K. F. J.
Hadd, bot., namn på Eriophorum vaginatum.
Haddarlag. Se Haðarlag.
Hadd den hårde. Se Roald Rygg.
Haddebo, kronopark i Svennevads och Bo socknar,
Sköllersta härad, Örebro län, bildad genom
inköp, enl. k. br. 19 okt. 1900, då för 368,000
kr. ett flertal hemman till Haddebo bruks
skogs- och landtegendom inköptes, och 27 juni
1902 Öfre och Nedre Haddebo samt Glotterbäck
inköptes för 35,000kr. Totalareal 4,649 har.
G. Sch.
Hadding, ett namn, som bäres af flera i
forntidens mytiska sagor omnämnda konungar
och kämpar. - 1. H., Raums son, omtalas i de
apokryfiska släktregistren om Fornjot och hans
ättmän som konung i Haddinge-dalen, efterträddes
af sin son och sonson med samma namn; efter
sonsonen kom Hogne den röde, hvilken återigen
efterträddes af tre Haddingar i oafbruten
följd. - 2. I Hervararsagan nämnas två Haddingar
bland kämpen Arngrims tolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
