Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gästrikland - Gästriklands domsaga - Gästriklands revir - Gästriklands västra kontrakt - Gästriklands västra tingslag - Gästriklands östra kontrakt - Gästriklands östra tingslag - Gästroll - Gästrätt - Göbel, Karl Eberhard - Göben, A.K.Fr.Chr.von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gäfle. - Inom G. har jordbruket större
betydelse än i länet för öfrigt och använder
8 proc. af landskapsarealen, medan denna
procent för länet är 5,6. Såväl järn- som
trävaruindustrien är högt utvecklad, och båda
uppvisa många verk och inrättningar af mycket
stor omfattning och betydelse. En följd häraf
har varit en stadig ökning af folkmängden,
som på mindre än 50 år fördubblats och
utgjorde vid 1907 års slut 99,765 personer,
hvaraf 68,398 å landsbygden och 31,367 i staden
Gäfle. Folkökningen har under de sista 20 åren
varit resp. 39,5, 36,8 och 45,8 proc.
Gestrikaland l. Gestringeland (namnets
betydelse omtvistad) hörde ursprungligen
till Tiundaland, men nämnes redan 1314
såsom skildt därifrån. Emedan det antagligen
dröjde länge, innan andra trakter af G. än
kuststräckan blefvo bebyggda, räknades G. till
Roden. Ehuru G. hade egen häradshöfding,
saknade det dock ett gemensamt tingsställe;
ting höllos särskildt i hvarje socken i motsats
mot bruket i häradena. Vid Karl IX:s död (1611)
erhöll änkedrottning Kristina G. som lifgeding,
hvarefter hon själf förvaltade landskapet till
1620, då Gustaf Adolf, för att förekomma olaglig
handel med koppar, arrenderade det och förenade
det med Hälsingland, Norrland och Österbotten
till ett ståthållardöme. 1632-41 hörde G. till
Maria Eleonoras lifgeding, men lades därefter
under Nordlandens höfdingedöme, och snart
flyttades landshöfdingesätet från Hudiksvall
till Gäfle. (Se vidare Gäfleborgs län.)
G :s vapen föreställer en älg, som omgifves
af kulor i silfverfält; skölden täckes af
en hertiglig krona. Den ännu på 1860-talet
i vissa delar af G. (Hedesunda socken)
brukliga nationaldräkten har i det allra
närmaste fått vika för stadsdräkten, Öfver
G. finnes knappt någon annan topografisk
litteratur än A. A. Hülphers’ "Samlingar till
en beskrifning öfver Norrland och Gefleborgs
län. I. Gestrikland" (1793) och L. E. Åhrmans
"Beskrifning öfver provinsen Gestrikland" (1861).
G:s folkmål har på senaste tiden efter
initiativ af prof. A. Erdmann blifvit föremål
för en grundlig undersökning i samband med
den systematiska undersökningen af Upplands
folkmål. De gjorda samlingarna, som bestå i
typordlistor från alla G:s socknar, i texter
på dialekt och i en stor mängd ordlappar,
förvaras i Upplandsundersökningens arkiv
i Uppsala univ. bibl. - G:s folkmål liknar
närmast målen i nordvästra Uppland, sydöstra
Dalarna och nordöstra Västmanland, men har också
beröringar med hälsingskan. Från uppländskan
afviker det genom, att det har e och ä fördelade
på det i svenska dialekter normala sättet,
så att e står i t. ex. sten (af stein) och
steg (af stig), ä i läsa, bäst. I det hela
visar det en typiskt uppsvensk karaktär,
men undviker flera af de ålderdomligare
dragen, t. ex. konsonantförbindelserna mb,
nd: det heter lamm, damma och icke damba;
hann för hand. Däremot bärg, älg med hårdt
g! Förmjukning af k och g framför främre
vokaler sker både i början på ord och inuti,
t. ex. tjältjin kälken. Tonlöst l är vanligt,
t. ex. behle betslet. Också r blir ofta
tonlöst i synnerhet framför k, p, t. ex. kohrp,
eller också säges korsp, med samma ljud som i
riksspråkets börs. Vokalsystemet erinrar mycket
om bergslagsmålet i Dalarna (se d. o.): två
slags a, ett öppet och ett slutet; orena å-ljud,
o. s. v. Det öppna a, som i klangen närmar sig ä, står
nästan alltid för a i ändelser. Men accenten är
långsammare än i Dalarna och dröjer mera på
ordens slut. En af gästrikskans märkligaste
egenheter, som den emellertid delar med
den östliga uppländskan, är, att -n står
kvar i ändelser efter svagtonig vokal:
det heter flikkan, solen, stånjen stången,
sokknen, husen o. d. och icke sole eller
sola etc., som eljest vanligen i svenska
dialekter, d. v. s. i fem. sing. och i
neutr. plur. (i mask. sing. bevaras n
öfverallt, t. ex. båt’n). Best. pluraler
äro hästan, hästarna, flikkön flickorna. -
I tryck finnas meddelanden om G:s folkmål
hufvudsakligen i B. Hesselmans afh. "Sveamålen"
(1905). En både litterärt och språkligt
framstående "text" på gästrikska har man
i en jakthistoria af E. Hedberg i "Ord och
bild" 1892. Från 1600- och 1700-talen finnas
några bröllopsvisor på Gäflespråk, af hvilka
bl. a. framgår, att hv- i t. ex. hvad, hvit
af den tidens Gäflebor uttalades kv: kvit etc.
K. S. E. E. B. H.
Gästriklands domsaga, Gäfleborgs län, är
delad i två tingslag: 1. G:s västra tingslag,
omfattande socknarna Ockelbo, Jäderbo, Ofvansjö,
Torsåker, Öster-Färnebo. 2,410 kvkm. 30,180
inv. (1907). - 2. G:s östra tingslag omfattar en
sockendel af Söderfors och socknarna Hedesunda,
Årsunda, Högbo, Valbo, Hille, Hamrånge. 1,987
kvkm. 38,218 inv. (1907). Domsagan sammanfaller
med Gästriklands fögderi.
Gästriklands revir omfattar hela landskapet
Gästrikland utom de hemman i Öster-Färnebo
socken, hvilka lyda under den inköpta kronoparken
Grönsinka, samt socknarna Alfta, Bollnäs,
Rengsjö, Hanebo, Segersta, Mo, Norrala, Trönö,
Söderala och Skog i södra Hälsingland. Det
är uppdeladt i 3 bevakningstrakter: Alfta,
Gästriklands norra och Gästriklands södra. Inom
reviret finnas 6 kronoparker om 6,424 har (vid
1905 års slut) samt 43 andra allmänna skogar om
13,661 har, för hvilka skogshushållningsplaner
upprättats. Kronoparkerna lämnade 1904 en inkomst
af 47,965 kr. brutto eller 8,80 kr. per har
produktiv skogsmark. Samma år uppgingo utgifterna
till 10,804 kr., hvadan nettobehållning för
kronoparkerna utgjorde 6,82 kr. per har.
G. Sch.
Gästriklands västra kontrakt, i Uppsala
stift, omfattar de fem pastoraten Ockelbo och
Åmots kapell; Jäderbo; Ofvansjö; Torsåker;
Öster-Färnebo. 2,410 har. 30,180 inv. (1907).
Gästriklands västra tingslag. Se Gästriklands
domsaga.
Gästriklands östra kontrakt, i Uppsala stift,
omfattar de sju pastoraten Gäfle stad, Hamrånge,
Hille, Högbo, Årsunda, Valbo, Hedesunda. 2,028
har. 69,394 inv. (1907).
Gästriklands östra tingslag. Se Gästriklands
domsaga.
Gästroll (ty. gastrolle), ett parti i en
teaterpjäs, hvilket utföres af en skådespelare
eller skådespelerska, s. k. gäst, hvilken icke
tillhör teaterns ordinarie personal. - Gästspel,
uppträdande i en serie gästroller. Jfr Gastera.
Gästrätt. Se Gjæsteretssag.
Göbel [gö-], Karl Eberhard, botanist. Se Goebel.
Göben [gö-], A. K. Fr. Chr. von, preussisk
general. Se Goeben.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
