Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 689-690 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf - Frans Gustaf Oskar - Gustaf Adolf (Oskar Fredrik Vilhelm Olaf G. A.) - Gustaf - Gustaf Adolf - Gustaf Adolf - Gustaf Adolf - Gustaf Adolf - Gustaf Adolfs borg - Gustaf Adplfs fäste - Gustaf-Adolfsförbundet för Sveriges unga krigsmän - Gustaf-Adolfsföreningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven vid Kristiania universitet. Tidigt
inskrifven vid armén, befordrades han 1850
till öfverstelöjtnantsgraden. Fria konsternas
akademi valde honom till sin kansler. Under det
sista året af sitt lif var han sysselsatt med
att utarbeta en teckning af 1655 års riksdag,
ett arbete, som dock blef ofullbordadt, och
s. å. erhöll han i uppdrag att leda utgifvandet
af "Arkiv till upplysning af svenska krigens
och krigsinrättningarnes historia". Det var
emellertid i synnerhet för tonernas konst, som
G. egde de rikaste anlagen. Hans kompositioner
andas en mild poetisk känsla, en vårlig doft,
som höjer några af dem till rangen af våra bästa
skatter särskildt på kvartettsångens fält. Det
var särskildt H. Sätherbergs naturfriska
dikter, som eggade honom till tonsättning,
och han klädde i musik ej blott dennes Sjungom
studentens lyckliga dag!, Glad såsom fågeln
m. fl. ännu med förtjusning sjungna sånger,
utan äfven densammes dramatiska skiss Hvita
frun på Drottningholm (1847). Dessutom skref
G. solosånger vid piano, bl. a. I rosens doft och
ps. 451 (Mina lefnadstinimar stupa), marscher
m. m. Hans samlade tonverk utgåfvos 1853, och
Musikaliska akademien - hvars hedersledamot han
var sedan 1844 - reste honom 1854 en minnesvård
i Hagaparken.


4. G. Adolf (Oskar Fredrik Vilhelm Olaf
G. A.), Sveriges kronprins, den föregåendes
brorsons son, äldste son af konung Gustaf
V och drottning Viktoria, f. 11 nov. 1882 i
Stockholm, erhöll vid sin födelse titeln hertig
af Skåne. Efter enskild undervisning aflade han
1900 mogenhetsexamen och vistades därefter en tid
för studier vid Uppsala universitet. Där blef han
lifligt intresserad för arkeologi och har redan
hunnit göra en god insats i svensk fornforskning
genom att anordna vetenskapliga utgräfningar i
Tullgarnstrakten, i "Kung Björns hög" vid Haga
nära Uppsala (1902-03) och under de sista åren i
Hälsingborgstrakten. Han har därvid själf visat
sig som en skicklig och noggrann undersökare,
hvarom också hans uppsats Undersökning
af en grafhög vid Tinkarp nära Sofiero (i
"Fornvännen" 1906) bär vittne. Kronprinsen
har äfven med intresse egnat sig åt militär
tjänstgöring. Han antogs 1891 till volontär
vid Svea lifgarde, aflade 1902 officersexamen
och utnämndes s. å. till underlöjtnant vid
Svea lifgarde samt blef 1903 löjtnant där och
vid Kronprinsens husarregemente samt genomgår
f. n. Krigshögskolan. Han förlofvade sig 25
febr. 1905 i Kairo med prinsessan Margareta
af Storbritannien och Irland, f. 15 jan. 1882,
dotter till hertig Arthur af Connaught och Lovisa
Margareta af Preussen, förmäldes med henne 15
juni s. å. i Windsor och har med henne sönerna
Gustaf Adolf, hertig af Västerbotten (f. 22 april
1906), och Sigvard, hertig af Uppland (f. 7 juni
1907). 1. Fr. W. 2. V. S-g. 3. A. L.*

Gustaf, hertig af Sachsen-Engern-Westfalen, son
af hertig Magnus och Gustaf Vasas dotter Sofia,
föddes 1570 (troligen 31 aug.) i Västerås. Som
fadern snart lämnade Sverige, uppfostrades G. på
Ekolsund af sin moder ensam. Till följd af hennes
ombytlighet och svaghet för sonen blef dennes
uppfostran tämligen missvårdad. Hertig Karl ansåg
åtminstone, att G. vandes blott vid lättja och
själfsvåld, och hade honom därför tidtals vid
sitt hof. Efter sin uppväxt anträdde han 1591 en
utländsk resa, hvilken sträckte sig ända till
Italien. I jan. 1594 var han nyss återkommen
till Sverige. I striden mellan Sigismund och
Karl slöt han sig till den senare, hvarför han
ock, 8 juni 1597, insattes i slottslofven på
Kalmar. Kort därefter (11 aug.) träffades han
emellertid vid en mönstring utanför Stockholm af
olyckan att skjuta sig genom knät. Till följd af
vådaskottet afled han 11 nov. 1597 och begrofs
1598 i Uppsala. Fr. W.

Gustaf Adolf, konungar. Se Gustaf, svenska konungar, 2 och 4.

Gustaf Adolf, prinsar. Se Gustaf, svenska prinsar, 4.

Gustaf Adolf. 1. Socken i Kristianstads
län, Villands härad. 1,493 har. 845
inv. (1907). G. bildar med Rinkaby ett regalt
pastorat i Lunds stift, Villands kontrakt. –
2. Socken i Skaraborgs län,. Vartofta
härad. 8,611 har. 1.356 inv. (1907). Annex
(förut Fiskebäcks kapell) till Habo, Skara stift,
Redvägs kontrakt, – 3. G. A:s kapell i Göteborgs
och Bohuslän. Se Kungshamn. – 4. G. A:s kapell i
Värmlands län, Älfdals härad. 27,540 har. 2,330
inv. (1907). Kapellförsamling till Norra Råda,
Karlstads stift, Älfdals kontrakt,

Gustaf Adolf, ett af svenskarna vid Gustavia
å S:t Barthélemy anlagdt batteri. L. W:son M.

Gustaf Adolfs borg. Se Varkaus.

Gustaf Adolfs fäste. Se Hangöbefästningarna.

Gustaf-Adolfsförbundet för Sveriges unga
krigsmän, en 7 jan. 1904 i Stockholm, på
initiativ af fröken T. Nyman, konstituerad
förening med uppgift att hos arméns och flottans
unga manskap öka kännedomen om land och folk,
stärka känslan för hembygden och kärleken
till fosterlandet samt främja gudsfruktan
och sedlighet. För sitt mål verkar förbundet
bl. a. genom att anordna muntliga föredrag
samt genom att för uppläsning tillhandahålla
uppsatser, som genom dess försorg och
på dess bekostnad författats (hittills
ha utkommit 34 småskrifter, innehållande
lefnadsteckningar, historiska, militära och
bygdeskildringar, uppsatser i nykterhets-
och egnahemsfrågorna m. m.) och lämna tillgång
till skioptikonbilder. Därjämte har förbundet
utgifvit bortåt 30 serier armébrefkort och
flottans brefkort, erinrande om de olika
regementenas och kårernas minnen, och ett par
serier egnahemskort. På uppslag af förbundet ha
bildats Byrån för hemtrefnad i kasernerna (1907)
och en kommitté för anläggande af trädgårdar vid
kasernerna. Inträde i förbundet står öppet för
en hvar, som erlägger antingen 50 kr. en gång för
alla eller 3 kr. i årsbidrag. Medlemsantalet 1908
var omkr. 450. Förbundets styrelse (Stockholm)
består af minst 30 personer och utser inom sig
ett verkställande utskott, som i första hand
leder ärendena.

Gustaf-Adolfsföreningen eller, rättare, Gustaf-Adolfsstiftelsens evangeliska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>