Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grosart, Alexander Balloch - Grosch, Heinrich August - Grosch, Christian Heinrich - Groschen - Gros d´armée - Grosnaja (Grosny) - Grosnyj - Gross - Gross, Samuel - Gross, Ferdinand - Gross, Charles - Gross-aventur-handel - Gross-aventur-kontrakt - Grossbeeren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grosart [gråH’sät], Alexander Balloch,
skotsk litteraturkännare och utgifvare,
f. 1827, d. 1899, tjänstgjorde 1856-92
i Kinross, Liverpool och Blackburn som
presbyteriansk prästman. Han började 1851
utgifva sällsynta gamla tryck,- först
mest teologiska skrifter, men från 1868
skönlitterära, mest från Elisabets och Jakob
I:s tid. Bland af G. utgifna samlingar märkas
"Fuller worthies library" (39 bd, 1868-76,
innehållande arbeten af Th. Fuller, Fulke
Greville, A. Marvell, Crashaw, Donne m. fl.),
"Occasional issues of unique and very rare books"
(38 bd, 1875-81), "Chertsey worthies library"
(14 bd, 1876-81; arbeten af Cowley, Quarles,
Vaughan, Beaumont m. fl.) och "Huth library"
(33 bd, 1886; arbeten af Greene, Nash, Dekker och
Harvey). G. utgaf äfven Spensers "Works" (10 bd,
1880-88) och Daniels "Works" (5 bd, 1896). Den
originelle bibliofilens verksamhet är skildrad
af O. Smeaton i "Westminster review", 1899.
V. S-g.
Grosch. 1. Heinrich August G., dansk
kopparstickare och målare, f. 1763 i Lybeck,
d. 1843, begaf sig omkr. 1782 till Köpenhamn,
studerade gouachemålning och kopparstickarkonst,
målade därjämte landskap i olja. G. fick 1810 i
uppdrag att för det återuppbyggda Kristiansborgs
slott måla en serie norska landskap. 1816
flyttade G. till Kristiania, blef lärare vid
"den kongelige kunst- og tegneskole" och medlem
af dess styrelse. Från dessa värf tog han
afsked 1840. Utom en mängd väl utförda porträtt
och landskap i kopparstick efterlämnade G. ett
antal målningar samt flera handböcker i teckning
och kalligrafi.
2. Christian Heinrich G., den föregåendes son,
norsk arkitekt, f. 1801 i Köpenhamn, d. 1865 i
Kristiania, studerade i Köpenhamn, var från 1827
stadskonduktör i Kristiania och lämnade ritningar
till flera offentliga byggnader därstädes:
banken, börsen, observatoriet (1832), den äldre
teatern (1836) och främst till universitetet
- dessa ritningar blefvo dock reviderade af
Schinkel i Berlin, innan byggnaderna uppfördes
1841-53. G. lämnade ritningar äfven till kyrkor
och profanbyggnader i andra städer i Norge.
2. G-g N.
Groschen (af mlat. grossus, fr. gros, tjock),
ett äldre tyskt silfvermynt; i Tyskland urspr.
benämning på alla tjocka mynt, i motsats till
de tunna medeltidsmynten, brakteater (se
Brakteat, 2). Groschen slogos först
omkr. år 1300 af Wenzel II i bömiska staden
Kuttenberg af 15-lödigt silfver. I nyare tid
var groschen i Syd-Tyskland, Österrike och
Böhmen = 1/20 gulden. I Nord-Tyskland gingo,
efter införandet af reichsthalern, 24 groschen
(gute groschen) på denna, tills (1821 i Preussen,
1838 i de öfriga stater, som räknade i thaler)
thalern indelades i 30 groschen (silvergroschen
l. neugroschen). Enligt den nyare tyska
myntordningen motsvarades groschen af ett
10-pfennigstycke ( = nära 9 sv. öre). Med den
1876 införda marfc-räkningen aflystes groschen. -
I Polen var groschen (grosz) ett till 1841
gällande kopparmynt, = 1/30 polsk gulden.
Gros d’armée, krigsv. Se Gros.
Grosnaja (Grosnyj), stad i
rysk-kaukasiska guv. Terek, vid
vänstra stranden af Sunsja. 15,599
inv. (1897). Petroleumraffinaderier, som få
råmaterialet från oljekällor i närheten.
Grosnyj. Se Grosnaja.
Gross (af fr. grosse, = grosse douzaine, stort
dussin), stycketalsmått, tolf dussin l. 144
stycken.
Gross [gråü’s], Samuel, amerikansk läkare,
f. 1805, d. 1884, blef med. doktor 1828 och
professor i patologisk anatomi vid Medical
college i Cincinnati 1835 samt var 1856-82
professor i kirurgi vid Jefferson medical
college i Philadelphia. G. var en af Amerikas
mest betydande läkare och utöfvade en mycket
omfattande författarverksamhet. Bland hans
arbeten må nämnas Diseases and injuries of the
bones and joints (1830), Elements of patological
anatomy (1839), Wounds of the intestines (1843),
Diseases etc. of the urinary bladder (1851),
Lives of eminent american physicians and
surgeons (s. å.), System of surgery (1859;
6:e uppl. 1882), History of american medical
literature (1876), A century of american surgery
(s. å.). E. T-dt.
Gross [gräs], Ferdinand, österrikisk
skriftställare, f. 1849, d. 1900, var anställd i
"Frankfurter zeitung" och sedermera i "Wiener
fremdenblatt" som följetonist samt gjorde sig
känd som en behaglig, smått ironisk kåsör.
Gross [gråu’s], Charles, nordamerikansk
historiker, f. 10 febr. 1857 i Troy, staten
New York, tog 1883 sin filos. doktorsgrad i
Göttingen, vistades 1884-88 under studier
och litterär verksamhet i England samt
är sedan 1888 professor i historia vid
Harvarduniversitetet. Hans forskningar
ha mestadels rört ekonomisk engelsk
medeltidshistoria, inom hvilket område han
gjort sig känd bl. a. genom de grundliga
arbetena The exchequer of the jews of England
in the middle ages (1887) och The gild merchant
(1890). Dessutom har G. verkat som en sällspordt
samvetsgrann och kunnig bibliograf. 1897 utgaf
han Bibliography of british municipal history
och 1900 The sources and literature of english
history from the earliest times to about
1485, hvilket sistnämnda arbete väl uthärdar
jämförelsen med Dahlmann-Waitz’ bibliografiska
arbete för Tyskland och Monods för Frankrike
samt genom sin klara systematiska öfversikt
öfver källorna och sin uttömmande, kommenterade
förteckning öfver vetenskaplig litteratur
i ämnet är en oumbärlig hjälpreda vid hvarje
grundligare studium af engelsk medeltidshistoria.
V. S-g.
Gross-aventur-handel (it. avventura grossa,
stor risk), en i äldre tider icke ovanlig art af
sjöhandel, till hvars utförande en person genom
ett särskildt kontrakt, grossaventurkontraktet,
mot hög ränta lånade ett kapital under det
villkor att detsamma, om företaget misslyckades,
ej behöfde återbetalas, och därför inköpte varor
till afsättning på "vissa transmarina platser,
där försäljning till konsumenter ansågs särskildt
lönande, t. ex. vissa delar af Ostindien, Kina,
Levanten o. s. v. Numera torde detta slags
handel mycket sällan förekomma. Jfr Bodmeri.
Å. W:son M.
Gross-aventur-kontrakt. Se Gross-aven-tur-handel.
Grossbeeren [gråsbëren], by i preussiska
prov. Brandenburg, 17 km. s. om Berlin, bekant
genom det slag, som där utkämpades 23 aug. 1813
mellan fransmännen och de allierade. Vid
stilleståndets slut, 17 aug., befallde Napoleon
I, som stod med sina hufvudkrafter i Sachsen och
Schlesien, marskalk Oudinot att med 4:e armékåren
(Bertrand), 7:e kåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
