Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gregorovius, Ferdinand - Gregor Samarow - Gregory - Gregory, James - Gregory, sir Augustus Charles - Gregorys teleskop - Gregr, Edvard - Gregr, Julius - Greguss, Ágost - Greif, Andreas - Greif, Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppl. 1891, Gedichte 1891, m. fl.) och
småskrifter. G:s Römische tagebücher utgåfvos
1892 (2 :a uppl. 1894), hans bref 1894 och 1896.
K. W-g.
Gregor Samarow, pseudonym för F. M. O.
Meding.
Gregory [gre’gori], flod. Se Albert, sp. 482.
Gregory [gre’gari], James, skotsk optiker
och astronom, f. i nov. 1638 i Aberdeen,
d. i okt. 1675, blef efter flerårig vistelse
i Italien professor i matematik 1669 i S:t
Andrews i Skottland och 1675 vid universitetet
i Edinburgh. Några dagar före sin död blef
G. plötsligt blind, under det han var sysselsatt
med att observera Jupitermånarna. Han är bekant
genom uppfinningen af det s. k. Gregoryska
spegelteleskopet (se Astronomiska instrument,
sp. 290) och har offentliggjort idén till
dess konstruktion i Optica promota, seu
abdita radiorum reflexorum et refractorum
mysteria geometrice enucleata (1663).
B-d.
Gregory [gre’geri], sir Augustus Charles,
engelsk australieforskare, f. 1819, d. 1905,
ledde 1846 med sina båda bröder en expedition
till det sedan så berömda Coolgardiedistriktet,
1848 en annan för att söka odlingslägenheter i
koloniens norra del och 1855-56 en tredje, som
gick uppför Victoriafloden till Carpentariaviken
och därifrån öfver Yorkhalfön. Äfven deltog
han 1858 i ett försök att uppspåra Leichhardts
förolyckade expedition. I mer än 20 år var han
sedan generallandtmätare i Queensland. Hans
broder FrancisThomas G.,f. 1820, d. 1888,
generallandtmätare i Väst-Australien, senare
generalpostmästare i Queensland, af hvars
öfverhus (legislative council) han sedan 1874
var medlem, undersökte 1858-61 trakten kring
floderna Murchison, Gascoyne, Ashburton,
Fortescue och De Grey.
Gregorys teleskop [gre’goris-]. Se Astronomiska
instrument, sp. 290, och Gregory, J.
Grégr. 1. Edvard G., tjechisk politiker, f. 1829
i Steyer, i Öfre Österrike, d. 1907, blef 1854
med. doktor och 1858 docent i medicinsk fysik i
Wien, men öfvergick 1861 till politiken och blef
medarbetare i broderns tidning "Národni listy"
i Prag, hvars utgifning han ledde, medan brodern
satt häktad. 1885 invaldes G. i österrikiska
riksrådet. G. tillhörde det ungtjechiska partiets
radikala flygel och deltog framgångsrikt i
Böhmens sociala lif under de senare årtiondena.
A-d J.
2. Julius G., den föregåendes broder, en af
Böhmens allra främsta publicister, f. 1831 nära
Königgrätz, d. 1896, blef 1859 juris doktor
vid Prags universitet och fick efter mycket
bråk regeringens tillstånd att på tjechiska
utgifva tidningen "Národni listy" (Folkbladet),
hvars första nummer utkom 1 jan. 1861 och i hvars
redaktion Palacký, Rieger, Brauner, Purkyn? och
Tomek inträdde. Redan i början blef tidningen
åtalad för sina skarpa politiska artiklar,
och G. dömdes 1862 till 10 månaders fängelse,
förlust af doktorstitel och medborgerliga
rättigheter och 3,000 guldens böter. Utgifningen
af tidningen öfverflyttades på G:s broder
Edvard, men efter Schmerlings fall (1865) under
den moderata regimen Belcredi återfick han
sina forna rättigheter. Politiska och sociala
meningsskiljaktigheter, närmast framkallade
genom den rysk-polska konflikten 1863, vållade
en söndring inom det tjechiska lägret; G:s
tidning blef tongifvande för det nybildade
ungtjechiska, demokratiska folkpartiet
och fick under de följande årtiondena ett
ofantligt inflytande och en stark spridning,
som det stora bladet allt fortfarande
åtnjuter. Genom "Národni listy" blef G:s
namn förknippadt med hela Böhmens och de
österrikiska författningsstridernas historia
under 1800-talets senaste årtionden. 1867
blef G:s tidning indragen på 3 månader, under
hvilken tid han utgaf det provisoriska bladet
"Národni noviny". 1868 dömdes G. till 30,000
guldens böter, sju af tidningens redaktörer
till mångårigt fängelse, och bladet indrogs åter
för att provisoriskt ersättas med "Naše listy";
under furst Auerspergs ministerium (1871) dömdes
G. åter till fängelse och böter. Förutom denna
energiska kamp för den "bömiska statsrätten"
både som publicist och aktiv politiker
(G. tillhörde både bömiska landtdagen och
österrikiska riksrådet) hade G. äfven tid öfrig
för historiska studier, särskildt om 30-åriga
krigets början, och författade en skrift,
hvari han sökte, helt visst pä god tro, försvara
Königinhoferhandskriftens förmenta, då ännu icke
vetenskapligt vederlagda äkthet (1887). I sin
tidning skref han värdefulla bref från sina resor
(äfven i Sverige). A-d J.
Greguss [gre’goj], Ágost, ungersk estetiker,
f. 1825 i Eperjes, d. 1882 i Budapest, var
professor i estetik i Budapest sedan 1870. Kan
utgaf 1849 den första på ungerskt språk skrifna,
själfständiga framställningen af estetiken,
A szépészet alapvonalai (Grundlinjer till
estetiken), och utvecklade liflig verksamhet som
kritiker och estetisk författare, öfversättare
och skald. Hans förnämsta arbeten voro A
balladáról (Om balladen, 1865), en stor
Shakspere-monografi, Shakspere pályája
(1880), och den efter hans död utgifna
Rendszeres széptan (Systematisk estetik,
1888). En samling valda afhandlingar utgafs
i 2 bd 1872 (Tanulmányok; i tysk öfv. 1875).
K. B. W.
Greif, Andreas. Se Gryphius.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
