Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Greene, Nathanael - Greene, George Washington - Greene, Francis Vinton - Greene, sir William Conyngham - Greenfield - Greenheartträ - Greenhorn - Green island - Green mountains - Greenrock - Greenockit - Greenough, Horatio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samfund. 1775 blef han som chef för de tre
regementen Rhode Island uppsatt utnämnd till
brigadgeneral och 1776 till generalmajor,
åtföljde Washington till New Jersey, var
befälhafvare för vänstra flygeln i striden
vid Trenton (2 dec. 1776) och räddade genom
sitt raska ingripande med reserven vid
Brandywine (11 sept. 1777) amerikanska hären
från att upprifvas. På Washingtons enträgna
begäran åtog han sig 1778 befattningen som
generalkvartermästare. Efter general Gates’
nederlag vid Camden, 16 aug. 1780, erhöll
G. befälet öfver armén i södern, och sedan han
reorganiserat sina demoraliserade, illa utrustade
och fienden i antalet vida underlägsna trupper,
ledde han operationerna på ett så mästerligt
sätt, att fienden vann ringa fördel af några få
framgångar. Ehuru G. själf för den förföljande
lord Cornwallis måste draga sig undan till
Virginia och, när han åter framryckt, blef slagen
vid Guildford court-house 15 mars 1781, fann sig
dock Cornwallis nödsakad att draga sig undan
till Wilmington. Ett nederlag, som G. led vid
Hobkirks hill mot lord Rawdon 25 april 1781, hade
inga andra följder än att Rawdon, af G. afskuren
från förbindelse med kusten, måste falla undan
till Charleston, och 8 sept. utkämpade han en
oafgjord drabbning vid Eutaw springs mot engelske
öfversten Stewart, hvarefter engelsmännen snart
nog måste utrymma Georgia samt Norra och Södra
Carolina. G. bibehöll sitt befäl till krigets
slut. Han flyttade 1785 till plantageegendomen
Mulberry grove, som han erhållit i gåfva af
staten Georgia. Djärf och verksam, rik på
utvägar, alltid färdig att besegra alla hinder
och icke lätt nedslagen af motgångar, var
han varmt tillgifven frihetens sak, och hans
skickliga manövrer tillförsäkra honom ett aktadt
rum bland sin samtids fältherrar. G:s biografi
är skrifven af sonsonen George W. G. och af
Francis V. G. (se nedan). En ryttarstaty öfver
honom (af H. K. Brown) är rest i Washington. -
2. George Washington G., den föregåendes
sonson, författare, f. 1811 i East Greenwood,
Rhode Island, d. där 1883, var 1837-45 Förenta
staternas konsul i Rom samt blef 1847 professor i
moderna språk vid Brown university i Rhode Island
och 1872 professor i amerikansk historia vid
Cornell university. Skrifter: Historical studies
(1850), Life of general Nathanael Greene (3 bd,
1867-71; ny uppl. 1890) och A short history
of Rhode Island (1877) m. fl. - 3. Francis
Vinton G., militär och författare, f. 27 juni
1850 i Providence, Rhode Island, ingick 1870 i
Förenta staternas armé, var 1877-79 amerikansk
militärattaché i Petersburg och bevistade
som sådan bl. a. striderna i Schipkapasset
och vid Plevna under rysk-turkiska kriget
1877-78. 1885-86 var G. lärare i praktisk militär
ingenjörvetenskap vid krigsskolan i West Point,
deltog 1898 i spansk-amerikanska kriget som
brigadgeneral på Filippinerna samt förde därvid
befälet bl. a. i träffningen vid Malate utanför
Manila (30 juli). G. blef i aug. s. å. för vid
Manilas eröfring visad tapperhet befordrad
till generalmajor, lämnade 1899 den aktiva
tjänsten och var 1903 polismästare i New
York. Bland hans arbeten märkas The russian
army and its campaigns in Turkey (2 bd, 1879),
The Mississippi campaigns of the civil war
(1882) och Life of Nathanael Greene (1893).
V. S-g.
Greene [grl’n], sir William Conyngham,
brittisk diplomat, f. 1854 i Dublin, ingick
1877 på
den diplomatiska banan och blef
efter tjänstgöring på skilda håll 1893
legationssekreterare och chargé d’affaires i
Teheran, förflyttades därifrån 1896 till Pretoria
som brittisk agent med rang af chargé d’affaires
samt var som sådan brittiska regeringens
diplomatiska ombud hos Transvaals regering
under de kritiska år, som föregingo boerkrigets
utbrott i okt. 1899. G. var sedan brittisk envoyé
i Schweiz (1901-05) och innehar från 1905 samma
befattning i Bukarest. Knight-värdighet erhöll
han 1900. V. S-g.
Greenfield [gri’nfild]. 1. Stad i
nordamerikanska staten Massachusetts, vid floden
Connecticut. 7,927 inv. (1900). Knifsmide. -
2. Stad i nordamerikanska staten
Indiana. 4,489 inv. (1900). Kvarn och sågverk.
J. F. N.
Greenheartträ [gri’n-hät-], bot. Se Nectandra.
Greenhorn [grl’nhån], "gröngöling", särskildt
i Nord-Amerika öflig familjär beteckning för
oerfaren nybörjare.
Green island [gri’n-äilend], ort i
nordamerikanska staten New York, på
en ö i Hudson, nära staden Troy. 4,770
inv. (1900). Järnindustri. J. F. N.
Green mountains [gri’n-mäuntms], fr. Vert-Mont
(hvaraf staten Vermont fått sitt namn), "gröna
bergen", bergskedja i nordamerikanska staten
Vermont, mellan Connecticutdalen och sjön
Champlain. Högsta toppen är Mount Mansfield,
1,337 m. Bergskedjan, som fått sitt namn efter de
präktiga skogar, hvilka betäcka sluttningarna,
består af kristalliniska skiffrar och kvartsit
och har vid Rutland berömda marmorbrott. I
s. höra Hoosac och Taconic mountains jämte
Berkshire hills till systemet, och i n. äro
Notre Dame mountains en fortsättning. Bland
bergen finnas många sommarkurorter, och
de äro ett omtyckt mål för utflykter.
J. F. N.
Greenock [gre’nek], sjöstad i skotska
grefsk. Renfrew, vid södra stranden af det där
7 km. breda Clyde-æstuariet, 35 km. nedanför
Glasgow. 70,253 inv. (1905). Staden är
regelmässigt byggd, har vackra villor, särskildt
i västra delen, medan den östra upptages af
fabriker. G. har många moderna kyrkor, ett
ståtligt rådhus (1881), ett sjömanshem (Wood’s
asylum), en latinskola, Mc Lean museum (1876),
Watt-institute (1837), ett bibliotek (1901)
och vackra parker. Betydlig industri, särskildt
skeppsbyggen, maskinverkstäder, aluminiumfabrik,
sockerraffinaderi och järnverk. Hamnen har
en yta af 40 har och har kostat 1,5 mill. pd
st. 1901 hemmahörde i staden 252 fartyg om
259,038 ton. Införseln består hufvudsakligen
af råsocker och trä. - G. anlades 1635.
J. F. N.
Greenockit [gri’nekåVt], miner., ett efter
lord Greenock uppkalladt, vid Bishopton i
England funnet, sällsynt mineral, som utgöres
af svafvelkadmium och kristalliserar
i hexagonala pyramider; de med konst
framställda kristallerna äro romboedriska.
P. T. C.*
Greenough [grl’nåu], Horatio, amerikansk
skulptör, f. 1805 i Boston, d. 1852 i Somerville
(Massachusetts), fick i sin födelsestad
undervisning af den franske bildhuggaren
Bisson och utbildade sig uti Italien, under
ledning af Thorvaldsen och Tenerani. Bland
hans många arbeten, hvilka utmärka sig genom
formens renhet, må nämnas Venus, som täflar
om skönhetspriset, en byst af hans vän Cooper,
Washingtons ryttarstod<i></i> (fullb. 1843) samt gruppen
The rescue, framställande en strid mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
