Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 169-170 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gredbäck - Gredelin l. Gridelin - Gredos, Sierra de - Greef, Arthur de - Greeley - Greeley, Horace - Greeley, Adolphus Washington

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

840 inv. (1907). G. bildar med Bredvik
ett konsist. pastorat i Skara stift, Kåkinds
kontrakt.

Gredelin l. GrideIin (fr. gris de
lin. "linblomsgrått"), violett.

Gredos, Sierra de, bergskedja i mellersta
Spanien, till största delen i prov. Avila, skild
från Sierra de Guadarrania i ö. genom floden
Alberche och från Sierra de Gata i v. genom
Alagon samt i s. och n. innesluten af Tiétars,
Tórmes’ och Alberches djupa floddalar. Det
är en af de minst kända och mest otillgängliga
trakter i Spanien, men på samma gång en af de
naturskönaste. Högsta toppen är Plaza del Moro
Almanzor, 2,661 m.

Greef [gref], Arthur de, belgisk pianist,
f. 1862 i Louvain, gjorde lysande studier vid
Bruxelles’ konservatorium, där Brassin var hans
lärare, och uppmuntrades af Liszt. G. vann
ett namn under konstresor till de stora
musikländerna och blef 1887 professor i
piano vid Bruxelles-konservatoriet. Han ger
ofta historiska musikaftnar. Hans pianospel
är stilrent, på en gång fint utmejsladt och
friskt. 1907 konserterade han i Stockholm.
E. F-t.

Greeley [gn’li], stad i nordamerikanska
staten Colorado, vid foten af Rocky
mountains och vid Union pacifik-banan. 3,023
inv. (1900). Statsnormalskola. Boskapshandel.
J. F. N.


Greeley [grl’li], Horace, nordamerikansk
tidningsman och politiker, f. 3 febr. 1811
i Amherst, New Hampshire, d. 29 nov. 1872 i
Pleasantville, New York, uppfostrades till
följd af föräldrarnas fattigdom till hårdt
kroppsarbete och hade ej fått ordentlig
skolbildning, då han vid 14 års ålder sattes
i lära hos en boktryckare i East Poultney,
Vermont. 1831 begaf han sig till New York,
arbetade där en tid som sättare, anlade senare
ett eget tryckeri samt utgaf därifrån flera
tidningar efter hvarandra. Whigpartiets
tidning under presidentvalkampanjen 1840,
"The log cabin", var en af dem och gjorde
G:s namn rätt allmänt kändt. 10 april 1841
började G. i New York utgifva den stora dagliga
politiska tidningen "The tribune" till hvilken
han på hösten fogade en veckobilaga, "The New
York weekly tribune". I synnerhet den senare
erhöll oerhördt stor spridning bland de norra
staternas landtbefolkning, och G., som under
31 år ledde det stora tidningsföretaget samt
åt tidningens politiska hållning gaf sin egen
impulsiva personlighets prägel, blef genom
"The tribune" under 1850-och 1860-talen en
verklig makt i Förenta staternas politiska
lif. Något offentligt ämbete innehade han ej;
endast en kort tid 1848 tillhörde han kongressens
representanthus. Efter whigpartiets upplösning
främjade G. bildandet af det nya republikanska
partiet (1854), men bröt kort därpå med dess
främste man i New York, Seward, och motarbetade
denne på det ifrigaste vid partikonventet
1860, hvarigenom Lincolns uppsättande till
kandidat högst väsentligt främjades. G. var för
slafveriets afskaffande, men
motsatte sig i det längsta användande af
yttre makt mot sydstaterna; då inbördeskriget
emellertid utbrutit, påyrkade han i ’’’’Tribune"
häftigt en omedelbar frammarsch mot Richmond och
vållade därigenom Lincoln mycket bekymmer. Hans
något pompöst hållna vädjan till Lincoln 1862
att genast förklara alla slafvar fria i de
trakter, dit unionshären hunnit, föranledde
presidenten att i "Tribune" införa sin berömda
förklaring om att unionens upprätthållande
var hans främsta plikt. G. gjorde sig 1864
till målsman för den förhastade planen att i
Canada öppna underhandlingar med några dit
flyktade, konfedererade om sydstaternas
underkastelse. Unionens sak stödde han
emellertid, trots enstaka förlöpningar, med
mycken kraft, och till nordstaternas försvar
utgaf han det förträffliga arbetet The american
conflict (2 bd, 1864-66). Efter krigets slut
uppträdde G. för allmän amnesti och opartiska
rösträttsbestämmelser samt väckte skandal
genom att personligen ikläda sig borgen för den
besegrade konfederationens president, Jefferson
Davis. Vid presidentvalstriden 1872 uppsattes
G. som kandidat mot Grant af de liberale
republikanerna, men miste många anhängare inom
sitt eget parti, då demokraterna öppet förklarade
sig för hans kandidatur. Vid valet, 4 nov.,
fick han 2,.834.079 röster mot 3,597,070 på Grant,
men han segrade endast i 6 af de södra staterna
och fick ej mer än 77 elektorer mot Grants
289. Överansträngning under valkampanjen
förorsakade en hjärnhinneinflammation,
för hvilken han dukade under, innan det
formliga valet egde rum. - G. utgaf 1868 några
själfbiografiska anteckningar, Recollections
of a busy life (ny, tillökad uppl. 1873). Jfr
biografier öfver honom af L. D. Ingersoll
(1873) och F. N. Zabriskie (1890). En kolossal
sittande staty af honom pryder ingången till
"The tribune’s" redaktionsbyggnad i New York.
V. S-g.

Greely [grl’li], Adolphus Washington,
amerikansk polarfarare, f. 1844 i Newburyport,
Mass., deltog som frivillig i inbördeskriget,
befordrades därunder till officer och anställdes
efter dess slut vid kustsignaltjänsten. 1881
utsågs han till ledare af en polarexpedition för
anläggning af en iakttagelsestation i Discovery
bay på Grant land under 81° 45’ n. br. Med 24
följeslagare ombord å den förträffligt utrustade
"Proteus" lämnade G. 7 juli 1881 S:t Johns på
Newfoundland och kom till bestämmelseorten 12
aug. Där kvarstannade expeditionen två år;
på en slädfärd nådde löjtnant Lockwood den
efter honom uppkallade ön vid Grönlands kust,
under 83° 24’ n. br., den nordligaste punkt,
till hvilken expeditionen kom. Då till följd
af ogynnsamma isförhållanden de båda utsända
undsättningsexpeditionerna icke nådde Discovery
bay, försökte G. själf i aug. 1883 komma söderut,
först i båtar, därefter drifvande på ett isflak,
hvarunder större delen af hans följeslagare
dukade under af köld och hunger. Först 22
juni 1884 anträffades G. med kvarlefvande sex
kamrater, nära hungersdöden, af en tredje
till hans undsättning utsänd expedition
(under Winfield Schley) i isen i närheten
af Kap Sabine vid Smith sound, under 78° 40’
n. br. För sina förtjänster om polarforskningen
erhöll G. guldmedaljer af geografiska sällskapen
i Paris och London. 1887 blef han chef för
kustsignaltjänsten. För sin expedition redogjorde
han i Three years of arctic service (2 bd, 1886:
ny uppl. 1894).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>