Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grand, Jens - Grand, Sarah - Grand-Bassam - Grand Canal - Grand Cayman - Grand chambellan - Grand chancelier - grand Chariton river - Grand chæur - Grand´Combe - Grand Combin - Grand-duc - Grand-duché - Grande - Grandeau, Louis Nicolas - Grande-Bretagne - Grande-duchesse - Grandel, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grand, Jens, dansk prelat, af Skjalm Hvides ätt,
var systerson till biskop Peder i Roskilde och
systerdotterson till Jakob Erlandsson, ärkebiskop
i Lund, hade studerat i Paris och blifvit doktor
i kanonisk rätt samt blef omkr. 1280 domprost i
Roskilde. Han ådrog sig misstanke för kännedom om
mordet på Erik Klipping (1286) och hade därför
till en början konung Erik Menved emot sig, då
han af kapitlet i Lund valdes till ärkebiskop
(1289), men utverkade omsider konungens samtycke
till valet genom löfte om trohet. Men när
G. tvärt emot sitt löfte understödde de till
fredlöshet dömde konungamördarna och återupptog
Jakob Erlandssons konungsfientliga kyrkopolitik,
lät konungen i april 1294 fängsla G. och höll
honom inspärrad i ett hårdt fängelse på Söborg
på Nordsjälland. I dec. 1295 lyckades G.,
med en kocks tillhjälp, fly och begaf sig
till Rom, där han anklagade konungen inför
påfven Bonifatius VIII. Rättegången varade i
två år. 1298 dömde påfven konungen att betala
till ärkebiskopen 49,000 mark i skadestånd. Då
dessa icke erlades, lystes 1299 interdikt
öfver Danmark, och G. förde formligt krig mot
dess konung från sin fasta borg Hammershus på
Bornholm. Först 1303 kom det till förlikning
med påfven: interdiktet upphäfdes, konungen
fick bota 10,000 mark, och G. aflägsnades
från Lund. Han blef s. å. ärkebiskop i Riga,
dit han dock aldrig kom, och 1310 i Bremen,
men råkade också där i sådana stridigheter
genom sin härsklystnad och våldsamhet, att han
1314 måste lämna stiftet och att de under honom
lydande biskoparna 1316 förklarade honom afsatt
som vansinnig. Han drog därför till Avignon,
där han dog 1327. Handlingarna i G:s process med
Erik Menved finnas till största delen i behåll
(tryckta i "Scriptores rerum danicarum", VI).
E. Ebg.
Grand [grä’nd], Sarah, engelsk
författarinna. Se M’Fall, F. E.
Grand-Bassam [gra], hamnplats på franska
Elfenbenskusten i Västafrika, vid en lagun,
nära Akbas l. Komoes utlopp i hafvet.
Grand Canal [grä’nd konä’l], den viktigaste
kanalen på Irland, förenar Dublin med Shannon
(vid Banagher). Den byggdes 1765-1830, är
128, med sidokanaler 265, km. lång och 1,8
m. djup. Den högsta punkten ligger 85 m. ö. h.
J. F. N.
Grand Cayman [grä’nd kaimän]. Se Cayman-öarna.
Grand chambellan. Se Grand.
Grand chancelier. Se Grand.
Grand Chariton river [grä’nd tjä’riten ri’va]. Se
Chariton.
Grand choeur. Se Grand jeu.
Grand’Combe [grakå], La, kommun, bestående
af flera strödda orter i franska dep. Gard,
vid Gardon d’Alais och Lyon-banan. 11,484
inv. (1901). Rika stenkolsgrufvor, järn-,
bly- och koppargrufvor. Silkesodling.
J. F. N.
Grand Combin [gradå]. Se Combin.
Grand-duc. Se Grand.
Grand-duché. Se Grand.
Grande, mus. Se Gran.
Grandeau [gradå], Louis Nicolas, fransk
agrikulturkemist, f. 1834 i Pont-à-Mousson,
doktor inom naturvetenskapliga och medicinska
fakulteten vid universitetet i Paris, var
assistent vid lägre medicinskolan i Nancy 1855-57
och vid Collège
de France 1857-68 och därjämte lärare i teknisk
kemi vid enskildt tekniskt läroverk i Paris
samt blef 1868 professor i agrikulturkemi
vid universitetet i Nancy och vid statens
skogsläroverk där. I Nancy inrättade G. en
enskild kemisk station ("Station agronomique de
l’Est"), den första i sitt slag, hvilken han
1888 öfverflyttade till Paris. G. är medlem af
Conseil supérieur de l’agriculture (Frankrikes
landtbruksråd) och statens inspektör för de
kemiska stationerna samt prof. vid Conservatoire
des arts et métiers. G. gjorde sig bemärkt först
genom en teori om mullämnens betydelse som bärare
af den för växterna tillgängliga mineraliska
näringen och på senaste åren genom undersökningar
öfver näringsförloppet hos hästar vid det
stora omnibusbolaget i Paris. Genom sistnämnda
undersökningar ha de kraftigaste bevis lämnats
för, att kraftproduktionen i djurkroppen främst
och bäst underhålles med kolhydrat och fett,
under det att ägghviteämnen ej därvid spela
den framstående roll, som man förr antagit,
resultat, som samtidigt vunnits i Tyskland
af G. Kühn och O. Kellner. Undersökningarna
ha stor ekonomisk vikt, ty på grund af dem
kan utfodringen göras billigare och dock
effektivare än förr. G. har utvecklat en
ofantligt stor skriftställarverksamhet,
framför allt i den periodiska pressen som
redaktör af landtbruksafdelningen i "Le temps"
(1861-90), hufvudredaktör för den mycket
spridda populära landtbrukstidskriften
"Journal d’agriculture pratique" (sedan
1893) och utgifvare af "Annales de la science
agronomique française et étrangère", men äfven
genom större och mindre arbeten i jordbruk
och agrikulturkemi, bland hvilka märkas Traité
d’analyse des matières agricoles (3:e uppl.,
1897), Études agronomiques (7 serier, 1885-95),
L’alimentation de l’homme et des animaux (2 dlr,
1893), Études expérimentales sur l’alimentation
du cheval de trait (7 "mémoires", 1882-97)
samt L’agriculture et les institutions du
monde au commencement du 20:me siècle (4 bd,
1905-06). G. är led. af Landtbruksakad. (1874)
och Vet. akad. (1897). Jfr Elektrokultur.
H. J. Dft.
Grande-Bretagne [grad breta’nj], fr.,
Storbritannien.
Grande-duchesse. Se Grand.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
