Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 57-58 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Graaf, Renier de - Graaf-Reynet - Graafska folliklar - Graah, Vilhelm August - Graaheden - Graahö - Graal l. Gral

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

generationsorganen hos bägge könen, men invecklades
genom dessa forskningar i en häftig polemik
med sin landsman Swammerdam. Bland annat fann
G. i äggstocken de efter honom uppkallade
folliklar (se Graafska folliklar), i hvilka
däggdjursäggen innehållas. Hans Opera
omnia utkommo 1677-78 (ny uppl. 1705).
(R. T-dt.)

Graaf-Reynet [gräf], stad i Kaplandet, vid
Zondag (Sundays river), genom järnväg förenad
med Port Elizabeth. 5,913 inv. (1901). Det är
ett af de äldsta nybyggena, anlagdt omkr. 1780
af holländska ostindiska kompaniet.
(J. F. N.)


Graafska folliklar [chräfska], anat., de
efter anatomen Graaf (se d. o.) uppkallade
blåsbildningar i däggdjurens äggstockar, som
innehålla äggen (fig. vid 2). De utgöras af en
rikligt med blodkärl
försedd hinna, som på sin inre sida mer
eller mindre tunt utklädes af ett cell-lager
och innesluter en ägghvitehaltig vätska. På ett
ställe, oftast i blåsans botten, framträder detta
cell-lager i rikare utveckling och framspringer
såsom en liten upphöjning i blåsan (discus
proligerus). Där är själfva ägget inbäddadt
(fig. vid X). Så länge folliklarna ej äro större
än 1 mm., ligga de vanligtvis tämligen djupt i
äggstocken (fig. vid 3); men ju större de blifva
(d. v. s. ju mera vätska samlas i dem), dess
mera närma de sig äggstockens yta (fig. vid 2)
och nå slutligen öfver denna. Samtidigt blifva
blodkärlen allt talrikare (endast ett litet
ställe å follikelns spets förblir kärlfritt, tunt
och genomskinligt). Slutligen spricker follikeln
sönder, och ägget slungas ur densamma, hvarvid
det i regel uppfångas af en del af de fransar,
som utgå från randen af äggledarens inre mynning
och smyga efter äggstockens yta, och införes
därefter i äggledaren. Detta sker normalt vid
hvarje menstruation och kallas ovulation. Såsom
en rest af den förstörda follikeln kvarstår i
äggstocken en s. k. gul kropp (corpus luteum),
hvilken erhållit sitt namn af de stora,
gulfärgade celler, som utvecklas omedelbart efter
follikelns bristning. Dessa s. k. luteumceller
stå i den s. k. inre sekretionens tjänst. Den
gula kroppen är mycket stor och kvarstår länge,
om det ägg, som ur follikeln uttömt sig,
blifvit befruktadt, men är till omfånget
mindre och äfven mindre varaktig, om detta
icke inträffat. Småningom skrumpnar den
gula kroppen ihop till en ärrbildning. -
Många folliklar, som aflägsnas ej genom
bristning, utan genom s. k. atresi, hemfalla
till degeneration och resorberas, utan att de
i dem inneslutna äggen utstötts ur äggstocken.
K. T-dt. (E. Hgn.)

Graah [grå], Vilhelm August, dansk sjöofficer
och geograf, f. 1793, d. 1863, blef 1813 löjtnant
och 1840 kapten i flottan. Han uppgjorde 1823-24
en karta öfver en del af Grönlands västkust
och företog 1828-31 viktiga undersökningar
på östkusten, hvarefter han visade, att den
s. k. Österbygden visst icke var, såsom man
antog, belägen på Grönlands östra kust, utan i
södra delen af landet. 1831-50 var G. medlem
af direktionen för den grönländska handeln.
E. Ebg.

Graaheden [grå-] eller Gradeheden, en del af den
jylländska heden, belägen omkr. 23 km. s. v. om
Viborg. Där stod 23 okt. 1157 det afgörande
slaget mellan Valdemar den store och hans
motkonung Sven Eriksson. Den senare flydde
och blef dödad i Graamossen l. Grademossen,
hvarför han i historien har fått tillnamnet
Grade. Där han ljöt döden, restes 1892 ett
minnesmärke. E. Ebg.

Graahö [gråhö], bergstopp vid Heimdalsvand i
Jotunheimen, 1,775 m. ö. h.

Graal [gräl] l. Gral, ett ord af osäker
härledning, uppdyker i skönlitteraturen först
i Chretien de Troyes’ roman Conte
del graal (före 1180). Där berättas bland
många andra äfventyr, huru Perceval under sina
vandringar äfven kom till ett slott, hvarest
han såg många hemlighetsfulla ting. Hans värd
var en ärevördig gubbe, hvilken af sjukdom var
fängslad vid sin bädd. Han skänkte sin gäst ett
dyrbart svärd, som blott i ett enda fall kunde
brytas sönder. Därpå inträdde i salen en väpnare,
som bar ett spjut, från hvars spets blod rann
ned på bärarens hand. Vidare kommo två väpnare
med facklor och slutligen en jungfru, som bar en
graal, en skål, i båda händerna. Dess strålande
glans fördunklade facklornas sken. Den var af
guld och prydd med så dyrbara ädelstenar, att
deras like ej längre finnes på jorden. Därpå kom
en annan jungfru, som bar ett silfverfat. Denna
procession drog flera gånger genom salen. Hela
denna scen uppväckte Percevals förvåning,
men han var förbjuden att fråga efter dess
betydelse, och när han nästa morgon trots allt
ville göra det, var slottet tomt, och hans häst
stod sadlad på gården. Huruvida nu Chrétien
själf uppfunnit denna saga eller han hämtat
ämnet, såsom han själf uppgifver, ur en bok
(i så fall troligen en latinsk krönika), är
ovisst. Graalsagans vidare utveckling är bunden
vid de förklaringar, som efterföljande skalder,
hvilka behandlade samma ämne, försökte. Robert de
Borrons (som lefde i början af 1200-talet,
troligen i England) tolkning af Graal blef
bestämmande för alla senare skalder. I dikterna
"Joseph d’Arimathie", "Merlin" och "Perceval"
utvecklade han, att graal var den skål, hvari
Kristus med sina lärjungar tagit nattvarden och
hvari Josef af Arimathia uppsamlade frälsarens
blod. Så blef graal en dyrbar relik, Saint graal,
som bl. a. gaf en kostelig och obegränsad näring
åt sin egare. Den fördes af Josefs svåger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>