Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glossa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1333
Glossy-Gloucester
1334
att den nuvarande Indiska oceanen vid
ifrågavarande tid upptogs af ett fastland, af
hvilket glossopteris-florans nutida områden
i Indien, Australien och Syd-Afrika äro
kvarlefvor. Detta antagna fastland kallades
af Suess Gondwanalandet. - Glossopterisfloran
är till sin sammansättning ganska afvikande
från Europas och Nord-Amerikas stenkols- och
permiska floror. De stora kalamiterna saknades
och ersattes af mindre fräkenväxter af släktena
Phyllotheca och Schizoneura; Lcpidodendron
och Sigillaria voro endast mycket sparsamt
representerade, de ormbunksartade växterna liksom
gymnosper-merna voro mestadels afvikande från
de i nämnda länders stenkols- och permiska lager
vanliga arterna.
Orsaken till en sådan skiljaktighet kan
sökas endast i klimatologiska olikheter,
och man antager, att glossopterisfloran
angifver ett kallare klimat i samband med
en i afsedda trakter af jorden försiggången
istid. De fossilförande glossopterislagren
hvila nämligen i regel på glaciala
konglomeratbild-.ningar, forntida moräner, och
klipporna under dessa visa af rundade former
samt tydliga glaciärräfflor. Dylika uråldriga
glaciärlandskap äro i synnerhet vackert utbildade
i Syd-Afrika. Angående orsaken till denna istid
sväfvar man ännu i fullständig okunnighet, och
glossopterisfloran själf är ännu icke så känd,
som önskligt vore. En sammanställning af densamma
har 1905 lämnats af engelsmannen E. A. N. Arber.
A. G. N.
Glossy, Karl, österrikisk litteraturhistoriker,
f. 1848 i Wien, 1889-1904 direktor för
Wiens stadsbibliotek och historiska museum,
har varit verksam som kulturhistorisk
författare och utgifvare, särskildt af
arbeten rörande sin födelsestad, och har
jämte A. Sauer utgifvit Fr. Eaimunds dramer
och .Grillparzers "Briefe und tagebücher"
(1903) samt ensam "J. Schreyvogels tagebücher"
(s. å.). Alltsedan 1891 har G. redigerat
"Jahrbuch der Grill-parzer-gesellschaft" och
är äfven utgifvare af "Oesterreichische revue".
R-n B.
Glostorp, socken i Malmöhus län, Oxie
härad. 1,100 har. 566 inv. (1907). Annex till
Västra Kärrstorp, Lunds stift, Oxie kontrakt.
Glotterbad, sanatorium i Schwarzwald, 413
m. ö. h., med järnkällor, begagnade
sedan uråldriga tider. Nymoderna
badanstalter. Sanatoriet är öppet hela året.
Ln.
Glottik (af grek. glotta, språk),
språkvetenskap.
Glottis (grek. glotti’s), med., ljudspringan. Se
Struphufvud.
Glottiskramp, med. Se Spasmus glottidis.
Glottisstöt (fr. coup de glotte; se Glottis),
mus., det slags ansats af sångtonen, då
man, efter att ha hållit andan några sekunder
(så att röstspringan tillslutits), plötsligt
släpper på luften, hvarvid röstbanden försättas
i vibration med en lätt skräll och ljudet blir
gutturalt. Glottisstötens enda konstnärliga
uppgift må vara att uttrycka någon brutal
vredesaffekt eller att i uttalet särskilja ett på
vokal börjande ord från det föregående. E. F-t.
Glottisödem, med. Se Struphufvud.
Gloucester [glå’stə]. 1. (Gloucestershire)
Grefskap i sydvästra England. 3,203 km. 331,539
inv. (1901), utom städerna G. och B?ol, som
bilda egna grefskap. Den östra delen, Cotswold
hills (se d. o.), består af oolitkalksten,
den v. om Severn belägna Forest of Dean (se Dean
forest) är rik på stenkol, och
den ö. om Severn belägna hör till
liasformationen. Severn, Wye (gränsflod mot
Monmouth) och Avon (mot Wilts) äro de största
strömmarna. Jordbruk och boskapsskötsel
(särskildt fårafvel) äro hufvudnäringar;
ost (G.-ost) utföres. Industrien lämnar
företrädesvis kläde och andra textilfabrikat
samt maskiner. Inom grefskapet finnas tre
kanaler: G.–Berkeley–kanalen, som kringgår den
icke segelbara nedre delen af Severn, samt de i
förbindelse med hvarandra stående
Stroudwater- och Severn–Thames-kanalerna. – 2. Hufvudstad
i nämnda grefskap, sedan 1888 eget grefskap
(9,4 kvkm.), vid Severn. 47,955 inv. (1901).
 |
| Katedralen i Gloucester. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
