Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 1163-1164 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gill ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilka G. utvecklar en allt elegantare och
finare grafstickel, som dock mot slutet
gör modelleringen något för mycket mjuk och
rundad. Såsom hans mästerstycken i detta fack
kunna nämnas Nordencrantz, efter Krafft (1772),
i fråga om accessoarernas förträfflighet och
modelleringens finhet hans yppersta verk, Gustaf
III, efter Pasch (1773), och motstycket Sofia
Magdalena (1774), Per Suther, efter densamme
(1773), i crayon, J. Engeström (1778), kronprins
Gustaf Adolf, efter Sergel (1781), J. Wåhlin,
efter U. Pasch (1782), samt K. Fr. Scheffer
(1784). Stort rykte vunno hans teckningar och
gravyrer för Barnabok, h. k. höghet kronprinsen
i underdånighet tillägnad af samfundet Pro
fide et christianismo (1780), vanligen kallad
"Kronprinsens abc-bok", med underskrifter af
Wellander, flera gånger upplagd. Först 1858
utgafs en liten upplaga af de utförda bladen
af "Gustaf III:s skådepenningar", hvilkas
gravering och tryckning af den särskildt
därför anställde Grandel d. y. kostat konungen
och hans son betydande summor. Många af dessa
medaljer, hvilkas ämnen uppgåfvos af Adlerbeth
och tecknades af Masreliez, ha aldrig blifvit
präglade. – G. bildade i sin skola en mängd
förnäma dilettanter på 1760-talet, bland
hvilka Albr. Lantingshausen var den mest
framstående. Äfven de kunglige prinsarna
lärde sig där gravera landskap. Af verkliga
kopparstickare voro J. Gran del och M. E. Heland
hans lärjungar.

2. Jakob Axel G., den föregåendes son,
miniatyrmålare, f. 17 dec. 1769 i Södermanland,
d. l okt. 1845 i Stockholm, inskrefs 1779
vid fortifikationen som volontär. Redan vid
tolf års ålder var han elev af målarakademien
och vann inom densamma flera pris samt kunde
1785 t. o. m. utställa en miniatyrkopia därstädes,
som han målat efter Corn. Höyer, en dansk, som
vid denna tid besökte Stockholm och lämnade den
unge G. någon handledning. Omkr. 1790 begaf
han sig utomlands och uppehöll sig i sju år
i Holland, Belgien, Frankrike och England,
företrädesvis i Haag och London. 1792 hade
G. blifvit kapten i armén och 1793 efter fadern
tillträdt löjtnant-dessineursysslan. 1792-1810
var G. lärare i teckning vid krigsakademien
å Karlberg, och sedan 1812 uppbar han
löjtnant-dessineurlönen på indragningsstat. –
Efter sin återkomst utnämndes han 1798 till
professor vid akademien. 1803 blef han major i
armén. 1799 uppträdde G. ånyo som utställare
i akademien, och därmed var hans rykte
grundlagdt. Som porträttör anlitades G. mycket,
och under de första årtiondena af 1800-talet
strödde han rikligt kring sig alster af sin fint
spetsade pensel och sitt lätta ritstift. Endast
sällan utförde han arbeten af större omfång,
t. ex. Karl XIII:s, Karl XIV:s och Desiderias
bilder i kroppsstorlek och miniatyr; äfven
bilder å elfenben af hans hand äro jämförelsevis
sällsynta. Däremot arbetade han en mängd bilder
å fint pergament, där bakgrunden fick behålla sin
ursprungliga färg, och anletsdragen, i profil,
målades eller tecknades med blyerts och lätt
höjdes med färger. Dessa bilder äro fina,
hårda och ej sällan stela, men vittna alltid
om konstnärlig talang. G. besatt därvid
den väsentliga egenskapen att kunna "träffa
likheten", ehuru hans bilder äro tämligen
akademiskt uppfattade. – Från 1840 till sin död
var G. direktör för konstakademien, af hvilken
han 1796 blifvit led. Han är representerad
i Nationalmuseum.

[Porträtt; ingen bildtext]

3. Karl Gustaf G., den föregåendes
broder, tecknare, litograf, f. 1774 i
Västmanland, d. 3 juni 1855 i Stockholm, blef
elev af målarakademien och åtnjöt undervisning af
Belanger i landskapsmålning. Med J. W. Schmidt
deltog han 1799 i en resa genom en del af
Sverige och tecknade därunder 14 utsikter,
hvilka utgåfvos i akvatintagravyr tillsammans
med resebeskrifningen (Reise durch einige
schwedischen provinzen, Hamburg 1801). Flera
andra arbeten af G. utgåfvos äfven vid samma
tid; det vackraste är början af ett svenskt
uniformsverk, af hvilket blott några blad,
graverade af Laurens i Berlin och utmärkt
färglagda, utkommo. G., som blifvit 1793 kadett
och 1799 konduktör vid fortifikationen och 1813
löjtnant med kaptens karaktär vid ingenjörkåren,
deltog med utmärkelse i Sveriges fälttåg
1813-14, befordrades 1820 till kapten samt var
1811-42 lärare i teckning vid krigsakademien på
Karlberg. Som teckningslärare utgaf han några
tämligen obetydliga litografiska planscher:
Etuder till trän för landskapstecknare (4
häften, 1829-30), Vernets etuder till hästar
(3 häften, 1830-31), Jaktstycken efter Horace
Vernet och Newton Fielding (4 häften, 1832-33)
1-3. -rn.*

Gillberg, Gabriel Vilhelm. Se Gillbergska
barnhusinrättningen.

Gillberga. 1. Socken i Södermanlands län,
Väster-Rekarne härad. 5,346 har. 1,214
inv. (1907). G. bildar med Lista ett till egaren
af Biby patronellt pastorat i Strängnäs stift,
Väster-Rekarne kontrakt. – 2. Socken i Värmlands
län, Gillbergs härad. 20,809 har. 2,530
inv. (1907). G. bildar med Långserud ett
konsist. pastorat i Karlstads stift, Gillbergs
kontrakt.

Gillbergska barnhusinrättningen i Uppsala,
grundad på en af borgare och tjänstemän till
firande af Karl XIV Johans regeringsjubileum 1843
bildad barnhusfond, har namn efter handlanden
i Uppsala Gabriel Vilhelm Gillberg (f. 29
sept. 1801 i Tegelsmora, d. 23 mars 1890 i
Uppsala), hvilken till fonden testamenterade
hufvuddelen af sin förmögenhet, öfver l
mill. kr. Fondens behållning vid 1907 års slut
var kr. 1,384,150:95. Enligt reglem. af 11 juli
och 12 sept. 1894 har inrättningen till ändamål,
att åt barn (företrädesvis späda barn), som i
fattigvårdshänseende tillhöra Uppsala samhälle,
bereda vård och uppfostran samt att i öfrigt
verka för en förbättrad vård af fattiga barn i
Uppsala. Stiftelsens hufvudmän, magistraten och
borgerskapets äldste, utse en direktion af 5
personer. Inrättningens verksamhet är anordnad
hufvudsakligen efter grunderna för Allmänna
barnhusinrättningen i Stockholm (se d. o.), dock
antagas barn endast från Uppsala stad och utan
kostnad för kommunen. – I barnhuset å lägenheten
Tullgarn (i stadens sydligaste del, invid
Fyrisån) intagas späda barn för vård. Vid 8 à
10 månaders ålder utackorderas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>