Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 893-894 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gemacht ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sätt, som mera gör skäl för benämningen "förlängning".

^{B. H.}

Gemini, lat., Tvillingarna, astron., namn
dels på det tecken i djurkretsen (se d. o.), som
ligger mellan 60 och 90° lgd, dels på en stjärnbild.
Se vidare Tvillingarna.

^{A. L–n.}*

Geminiani [dje-], Francesco, italiensk violinist,
f. 1680 i Lucca, d. 1762 i Dublin, studerade hos
Corelli m. fl. och blef orkesterdirektor i Neapel,
men flyttade 1714 till England, där han, med undantag
af vistelse i Paris 1748–55, lefde som virtuos
och lärare till sin död. Han var i London mycket
uppburen och är att anse som den corelliska skolans
anmärkningsvärdaste representant. Hans kompositioner
äro solida, men stå långt tillbaka för Corellis,
ehuru de visa en väsentligt stegrad violinteknik.
Hans förnämsta arbete, och det första i sitt slag,
är hans violinskola,
The art of playing on the violin (1751),
som framför Leopold Mozarts har företrädet af den
riktiga föreskriften, att hakan bör hvila till
vänster om stränghållaren, samt dessutom, angående
instrumentets och stråkens hållning; fingersättning,
skalor och prydnader, innehåller grundregler, hvilka
gälla ännu i dag. Det är Corellis läror, satta i teori.

^{A. L.}*

Geminos [ge’-], grekisk astronom, sannolikt bördig
från Rhodos, lefde i Rom omkr. 70 f. Kr., enligt
andra uppgifter omkr. år 140 f. Kr. Hans arbete
Isagoge in phænomena vel elementa astronomiæ
utgafs första gången af Edo Hildericus 1590 och är
för sin tid ganska anmärkningsvärdt. Han anser,
att fixstjärnorna ej sitta fästa på en ihålig sfär,
ehuru vårt synsinne ej är i stånd att urskilja deras
olika afstånd. Den på hans tid alltmer öfverhandtagande
astrologien har i honom en afgjord motståndare.

^{A. L–n.}*

Gemla, järnvägsstation å linjen Växjö–Alfvesta,
i Öja socken, Kronobergs län, vid Heligeå,
10 km. v. om Växjö. Där anlades i början
af 1870-talet en fabrik för tillverkning af
leksaker af trä, den första i sin art i Sverige,
men efter en eldsvåda på 1880-talet flyttades
den, med bibehållande af sitt gamla namn, till
Diö (se d. o.). En ny, mindre leksaksfabrik
har senare anlagts vid G. Där ligger ock
Gransholms pappersbruk, med en tillverkning af
825 ton skrif-, tryck- och annat papper (1906),
hvarjämte bolaget drifver tillverkning af kuvert
samt skrif- och ritböcker för läroverk. Antalet
arbetare vid pappersbruket, som eges af
G. aktiebolag (bildadt 1901), var s. å. 88.

Gemlik [gemlik; grek. Kios], stad i Mindre
Asien, vilajetet Khodavendikiar, vid Indjir,
en vik af Marmarasjön. Omkr. 5,000 inv., de
fleste greker. Säte för grekiske ärkebiskopen
af Nicæa. Marinarsenal. Export af krommalm.
Kios var en milesisk koloni och hette en tid
efter Alexander den store Prusias.

(^{J. F. N.})

Gemma. 1. Se Gem. – 2. Astron., en stjärna
af andra storleken, den ljusaste i stjärnbilden
Corona borealis. – 3. Bot. Se Knopp. –
Gemma pini. Se Tallstrunt.

Gemma Frisius [ge’-], Rainer, f. 8 dec. 1508 i
Dockum, Friesland (däraf tillnamnet Frisius),
d. 25 maj 1555, var från 1541 professor i medicin
vid universitetet i Louvain, men är mest bekant
för sina vid sidan af hans läkarverksamhet bedrifna

astronomiska och geodetiska arbeten. Han uppfann
bl. a. den metod att bestämma den geografiska
längdskillnaden mellan två orter, som består i att
förmedelst, urtransport direkt jämföra de båda
ställenas ortstider. Denna metod framställdes i
De principiis astronomiæ, cosmonomiæ et cosmographiæ, deque usu globi cosmographici (1547).

^B–d.

Gemmage [ʃämaʃ]. Se Terpentin.

Gemmi [ge’m-], ett 2,329 m. högt pass i
Bernalperna, schweiziska kantonen Valais. Öfver
passet leder en i klippan uthuggen smal väg
(byggd 1736–41), som, 3 km. lång, leder
förbi djupa afgrunder. Den förenar Leukerbad
i Valais med Kanderdalen i Bern. Passet
betecknar gränsen mellan de egentliga
Bernalperna i ö. och Friebourgalperna i v.

(^{J. F. N.})

Blad af Begonia, hvars nerver genomskurits, så att på alla sådana ställen adventivknoppar bildats.

Gemmipar (af lat. gemma, knopp, och
parere, alstra), bot., säges om ett blad, på
hvilket adventivknoppar uppkomma, t. ex. hos
Bryophyllum (se d. o.), Cardamine pratensis
(se Cardamine, där ett blad med adventivknopp
är afbildadt), vissa ormbunkar m. fl. Växter
med gemmipara blad, t. ex. begonior, förökas ofta
af trädgårdsmästarna genom dessa adventivknoppar.
För detta ändamål läggas de aftagna, fullt utvecklade
bladen, hvilkas nerver på ett eller flera ställen
blifvit genomskurna, på fuktig jord och behandlas
som sticklingar; adventivknoppar och rötter bildas
på hvarje ställe, där nerverna, genomskurits (se fig.).

^{G. L–m.}

Gemmula, lat. Se Fröämnet, Svampdjur och Ärftlighet.

Gemona [djemåna], distriktshuvudstad i
den italienska prov. Udine (Venezia), nära Tagliamento.
Omkr. 3,000 inv. (1901; som kommun 8,981). Teknisk skola.
Sidenspinneri.

Gemsbocken [ge’ms-], Oryx gazella, zool., en
storväxt (öfver 2,4 m. lång) antilop (se Antiloper),

karakteristisk för Syd-Afrikas öknar. Den kännetecknas
genom långa, raka horn, som tillkomma båda könen,
långsträckt hufvud med nästan rak ansiktslinje, höga
ben och med tofs försedd lång svans; grundfärgen är
hvit eller gulhvit med svarta band och fläckar.
Ehuru numera ej så allmän som ända till midten af
1800-talet, förekommer denna antilop ännu talrikt i
vissa delar af Syd-Afrika (vid Oranjefloden, i Tyska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>