Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Futa Toro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i vägen. Oftast förekommer lidandet i hasleden
hos hästar, s. k. Y a 11 e n s p a 11, och
ger sig dä till känna som en mer eller mindre
tydlig utbuktning i hasvecket på hasens främre
och inre sida. Fyllda pannor är ett synnerligen
envist och kroniskt lidande, som dock endast i
höggradiga fall eller vid ansträngningar ger
anledning till ledstelhet och halta. Oftast
iakttager man sjukdomen hos hästar af tyngre
raser, hos hvilka väfnaderna i allmänhet
äro mera vattenhaltiga och utgjutningar i
senskidor och ledkapslar därför vanligare;
hos ädlare hästar med torrare konstitution är
sjukdomen att tillmäta långt större betydelse
och anger då en viss svaghet eller bristande
motståndskraft i lederna. Behandlingen är
oftast fruktlös; långvarigt stillastående
eller skonande från mera ansträngande arbete,
våtvärmande omslag, in-gnidning af skarpa salfvor
eller bränning äro de ni est. verksamma medlen.
E. T. N.
Fyllebro. Om slaget vid- F. 1676 se Halmstad.
Fylleri, ett af de sedlighetsbrott, som
i Strafflagens kap. 18 äro med straff
belagda. Gärningen karakteriseras i lagen
sålunda: "Öfverlastar sig någon af starka
drycker så, att af hans åtbörder eller orediga
sinnesförfattning synbarligen märkas kan, det han
drucken är". Den är emellertid straffbar, endast
om någon anträffas i detta tillstånd å vissa
platser, som uppräknas i samma lag kap. 11 §
15. I lag af 8 mars 1889 finnes därjämte straff
för präst, som gör sig skyldig till fylleri i
ämbetsutöfning. Jfr k. förordn. emot fylleri och
dryckenskap 16 nov. 1841.
(N. S-g.)
Fyllerigalenskap. Se Delirium.
Fyllingarum, 2 mtl frälsesäteri i Kingarums
socken, Östergötlands län, vid sjön Tien, ingår i
Burensköldska fideikommisset (se B o r k h u 11).
Fyllit, petrogr, och geol., en mörk eller
svart, tunnskiffrig skiffer, som utom
lerskifferns vanliga klastiska beståndsdelar
innehåller äfven kristalliniska, däribland
särskildt ytterst små glimmerfjäll, hvilka åt
skiktytorna gifva en sidenartad glans. Stundom
förefinnes också en ringa kolhalt. Fylliten är
en halfkristallinisk mellanform mellan lerskiffer
och glimmerskiffer och kallas därför äfven l e r
g l i m-merskiffer. Den träffas företrädesvis
inom områden, där bergarterna undergått
stark metamorfism. Inom Sveriges nordligaste
fjälltrakter finnas vidsträckta lager häraf,
troligen af silurisk ålder. Skellefteåfältets
fylliter anses däremot tillhöra urberget. Fyllit
förekommer äfven i Norge (Jotun-fjällen) och i
Schweiz. Vid ett af guldfälten i VästAustralien
uppgifves guldet förekomma i fyllit. E. E.
Fyllftserien, geol. Se Balsfjords gruppen och
Köl i g ru pp e n.
Fyllnadsed. Se Ed. sp. 1325.
Fyllnadspension, i allmänhet den del af en
pension, som utgår af statsmedel, då återstoden
bestrides ur någon enskild pensionskassa.
C. O. N.
Fyllnadsprövning. 1. Fyllnadspröfning efter
af-lagd realskolexamen. Den, som aflagt
realskolexa-men, eger rätt att undergå förnyad
prof ning i ämne, hvari han blifvit underkänd,
äfvensom att blifva pröfvad i teckning och
franska, såvida han i dessa ämnen ej erhållit
vitsord. Sådan prof ning skall, efter anmälan
hos rektor vid något af de allmänna läroverken,
ega rum vid det läroverk, där anmälan skett,
och förrättas af lärare, som. undervisar i detta
läroverks sjätte klass, å den tid och i den
ordning, som rektor i samråd med sagde lärare
bestämmer. - 2. Fyllnadspröfning efter aflagd
studentexamen. Den, som aflagt studentexamen,
eger rätt dels att i ämne, som icke förekommit
i hans examen, undergå prof ning, dels ock
att i ämne, som ingått i hans examen, undergå
förnyad prof ning. Anmälan till dylik pröfning
skall göras hos rektor vid något af de högre
allmänna läroverken, hvilken det åligger att
inom två veckor insända anmälningshandlingarna
till Öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk. Pröfningen skall försiggå vid det
högre allmänna läroverk Öfverstyrelsen för
hvarje särskildt fall bestämmer och förrättas
af lärare i läroverkets högsta årsklass. -
3. Fyllnadspröfning förekommer äfven inom
universitetens filosofiska fakulteter; den
kallas där efterpröfning. Studerande, som aflagt
filosofisk ämbetsexamen, filosofie kandidatexamen
eller filosofie licentiatexamen, eger att efter
fordringarna för den aflagda examen undergå
efterpröfning såväl i ämne, som ej ingått i
hans examen, som ock, till vinnande af högre
betyg, i ämne, hvari hans examen blifvit prof
vad. Genom efterpröfning erhållet betyg medför
samma rättigheter, som om det erhållits i den
examen, efter hvars fordringar efterpröfning
egt rum. P. E. L-m.
Fyllnadsstämmor, mus., i flerstämmig
musik an-bragta stämmor, som ej behandlas
melodiskt, utan blott tjäna till harmonisk
utfyllnad eller till förstärkning af klangen.
E. F-t.
Fyllning. 1. Skpsb., timmer eller annat
trävirke, som lägges mellan de fasta spanten i
ett träfartygs botten, så att förtimringen där
bildar en kompakt massa (tätförtimring).
2. Ångm., den ångvolym, som för hvarje kolf-slag
inströmmar i en ångmaskins cylinder från det
ögonblick kolfven befinner sig i början af
slaget, tills densamma uppnått det kolfläge,
vid hvilket ångfördelningsorganet afstänger
ångtilloppet till cylindern. Fyllningen angifves
i delar (procent) af hela kolfslagets volym
eller, ännu vanligare, enär vid jämförelsen
mellan de bägge volymerna kolfarean kan lämnas ur
räkningen, som förhållandet emellan kolfvägen,
under hvilken fyllningen försiggår, och hela
koifslaget. 1. O. E. G. N.*
2. E. R-r.
Fyllningsjord, skogsh., jord, som nyttjas vid
plantering å grusartad eller starkt stenbunden
mark, synnerligast då planteringshålen uppstötas
med planteringspik. Man tillreder den hösten före
planteringen genom att å gräsbunden mark borttaga
torfven med en flåhacka, hvarefter jorden
omgräfves till en fots djup och blandas med
askan efter de afflådda och brända grästorfvorna.
C. G. H.*
Fyllodj, bot. Se Förgrening.
Fyllodier (af grek. fy’llon, blad,
och fi’dos, utseende), bot., reducerade
blad, hos hvilka den egentliga bladskifvan
försvunnit, under det att bladskaften blifvit
platta och bladliknande och fysiologiskt
fvertagit bladskifvans funktion att utföra
kolassimilationen. Jfr Acacia och Blad, sp. 616.
G. A.*
Fyllokladie (af grek. fy’llon, blad, och kla’dos,
kvist) 1. K l a d o d i e, ett slags bladlös
dvärggren, som har en bladliknande, platt form
och som öfver-tagit assimilationsarbetet. Hos
arter, som ha fyllo-kladier, uppträda bladen
nämligen endast såsom små fjälliknande
bildningar. Fyllokladier finnas hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
