Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frösö skans ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förvaras i en för ändamålet särskildt uppförd
byggnad (se fig. 2) på Stocke skolbacke, till
dess det kan, enligt testamentets föreskrift,
inrymmas i stenhus på lämpligare plats. – Vid
Frösö läger har Jämtlands fältjägarregemente
sin öfningsplats. Äfven i militäriskt
hänseende var F. Jämtlands medelpunkt (se
därom Frösö skans). Ön var sedan gammalt
ganska mycket bebyggd; vid Oskarsbrons
västra ända står den nordligaste runstenen i
Sverige (från 11:e årh.), härrörande från
en Östman, Gudfasts son, som uppger sig ha
kristnat Jämtland. Och i våra dagar finnes
på ön en hel mängd byar och gårdar, hvilka,
särskildt på den östra sidan, likna vackra,
i grönskande löfdungar infattade villor. –
Nedanför östberget ligger municipalsamhället
Hornsbergs villastad, en förstad till Östersund,
med 698 inv. (1905). I proposition har K. M:t
föreslagit 1908 års riksdag besluta, att
det till statsverket indragna majorsbostället
3/5 mtl Önet jämte 2/13 mtl Mjälle å F. må
upplåtas för anläggning till en kostnad af
2,278,515 kr. af ett nytt hospital (med 430
platser) för sinnessjuka från de norra länen. Å
F. skall fr. o. m. 14 mars 1910 anordnas en
remontdepå, afsedd till en början för utfodring
af 110 remonter vintertid och 220 sommartid. –
Med ett stycke af fastlandet i s. bildar ön
Frösö socken i Jämtlands län, Sunne tingslag,
hvilken utgör ett regalt pastorat i Härnösands
stift, Jämtlands östra kontrakt. 10,853 har
(däraf 3,290 har vatten). 2,650 inv. (1906).
Wbg.
Frösö skans anlades 1611 vid Kungsgården å Frösön
af Baltzar Bäck, sedan denne s. å. eröfrat
Jämtland. När detta landskap i Knäredsfreden
återlämnats till Norge, fick skansen förfalla,
men 1644, då Henr. Fleming intagit hela landet,
återuppbyggdes den af öfverste Hans Strijk,
som dock efter 7 veckors belägring måste 10
aug. uppgifva den till Jacob Ulfeld. Sedan
Jämtland 1645 afträdts till Sverige, iståndsattes
F., men enär den ansågs ligga illa till, började
svenskarna 1650 uppföra Andersö skans (se d. o.);
dock skulle F. under tiden "hållas i esse",
och 1655–57 förstärktes den t. o. m., eftersom
Andersöskansen ej hunnit färdigbyggas. Sistnämnda
år, då hela Jämtland i öfrigt gick förloradt,
lyckades F. hålla sig till 18 nov., då
kommendanten major Jon Andersson Myr, efter
att ha uthärdat 6 veckors reguljär belägring
och sett sina palissader och spanska ryttare
nedbrännas, måste uppgifva skansen till öfverste
Jörgen Bjelke mot fri afmarsch för den fåtaliga
besättningen. Bjelke lät nu iståndsätta F.,
som dock vid fredsslutet 1658 måste återlämnas
till Sverige, hvarefter den fick förfalla
och 1677 utrymdes vid fiendens annalkande;
denne drog sig dock snart tillbaka. 1710–13
byggdes af fortifikationskaptenen Peter Brunman
(Riddercrona) en ny skans, som lades några
muskötskott ofvanför F., kallades Kronstad skans,
fick ständig besättning och reparerades flera
gånger; men med 1821 indrogs besättningen,och
skansen lämnades åt sitt öde. Ännu
synas tydliga lämningar af Frösöns gamla
befästningar och särskildt af Kronstad skans.
L. W:son M.
Frösö socken. Se Frösön.
Fröträd, skogsv., kallas de träd, som vid
skogens afverkning kvarlämnas jämnt fördelade,
för att återväxt skall uppkomma genom själfsådd
från desamma. Man utväljer därtill medelstora,
friska och vackra träd, med rikt utbildad och högt sittande
krona. I granskog kvarlämnas dock de
risigaste träden, emedan dessa äro de
enda, som tåla en friare ställning.
C. G. H.*
Fröträdsställning, skogsh., består i utställandet
direkt af ett för själfbesåning nödigt antal
fröträd. Kvarlämnas för ljusningstillväxt ett
större antal fröträd, som efter hand måste
för ungskogens trefnad borttagas, kallas
fröträdsställningen sammansatt, annars kallas
den enkel. Den förra lämpar sig väl för tall,
den senare för bok, silfvergran och vanlig gran.
F. L.
Frötuna. 1. Socken i Stockholms län, Frötuna
och Länna skeppslag. 11,469 har. 1,680
inv. (1906). F. utgör ett konsist. pastorat i
Uppsala stift, Sjuhundra kontrakt. – 2. Säteri
i Rasbo socken, Uppsala län, vid Fundbosjön,
utgör med tillydande i Rasbokils, Fundbo, Gamla
Uppsala och Vaksala socknar ett gods om 26 3/8
mantal, taxeradt till 606,500 kr. (1906). Det
såldes 1775 till hofmarskalken friherre Charles
de Geer, hvars änka, friherrinnan Katarina
Charlotta de Ribbing, 1786 gjorde det till
fideikommiss. F. n. (1908) innehafves det af
friherre Karl de Geer af Leufsta.
Frötuna och Länna, skeppslag i Stockholms län,
ingår i Mellersta Roslags domsaga och fögderi
samt omfattar socknarna Frötuna, Rådmansö, Länna,
Blidö. 39,182 har. 7,694 inv. (1906).
Fröull. Se Fröfjun.
Frövi. 1. Landtegendom om 2 mtl i Näsby socken,
Örebro län, vid den på något afstånd från gården
i sjön Yäringen utfallande Fröviån och helt nära
Frövi järnvägsstation. Taxeringsvärde 207,700
kr. (1906), däraf 6,000 kr. för en sag. Egendomen
köptes 1792 af bruksegaren J. N. Tersmeden, egare
till Hinseberg, med hvilket den sedan varit
förenad. Nuvar. egare är K. J. A. Tersmeden.
Wbg.
2. Station vid statsbanelinjen Örebro-Krylbo samt
ändpunkt för Frövi-Ludvika och Örebro-Köpings
järnvägar, ligger i Näsby socken, Örebro län,
nära sjön Väringen, 25 km. från Örebro, 19
km. från Linde och 46 km. från Köping. A. d’A.
Frövid döfve. Se Arnvid blinde.
Fröviflar, zool., en del till viflarna
hörande skalbaggar, hvilkas larver lefva af
frön. Själfva skalbaggarna äro små, med platt
ryggsida och sakna utdraget snyte. Bland hos
oss förekommande arter må nämnas ärtsmygen
l. ärtbaggen (Bruchus pisi), hvars larv lefver
i gula ärter. De fullbildade skalbaggarna gnaga
de unga ärtplantornas blad. Ehuru flera gånger
med ärter införd i vårt land, tyckes denna
art dock lyckligtvis ej trifvas och har aldrig
fått fast fot. Bönsmygen (Bruchus rufimanus)
har med hästbönor (den som foder använda
varieteten af bondbönor) blifvit införd till
Skåne. En tredje art, B. atomarius, är allmän i
frön af flera vilda Vicia- och Lathyrus-arter.
G- G.
Frövifors, pappersbruk och trämassefabrik i Näsby
socken, Örebro län, vid den från Vedevågssjön
till Väringen rinnande Fröviån och vid Frövi
järnvägsstation. Träsliperi med 2 slipverk, 5
kokare och 2 pappersmaskiner. Tillverkning (1906)
3,952 ton torr kemisk och 475 ton torr mekanisk
trämassa samt 4,753 ton kardus-, makulatur- och
annat groft papper. 178 arbetare. Taxeringsvärde
s. å. 1,600,000 kr. Tillhör det 1901 bildade
Frövifors bruks aktiebolag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
