- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
61-62

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fröhlich ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

delen af de köksväxt- och blomsterfrön, som
behöfvas i trädgårdarna, då sådant frö nu
är lätt tillgängligt i handeln. Odlingen af
trädgårdsfrön har därför knappast längre någon
ekonomisk betydelse annat än rid produktion
i större skala för afsalu. Den bedrifves
hufvudsakligen af specialodlare, af hvilka hvar
och en egnar sig åt odling af endast ett fåtal
fröslag. Största delen af de frön, som användas
i svenska trädgårdar, importeras från Tyskland,
där bl. a. Quedlinburg och Erfurt äro bekanta
såsom centra för fröodling. Emellertid har
inan funnit, att odling inom landet af vissa
fröslag icke blott är lönande, utan äfven ger en
produkt, som med afseende på fröets beskaffenhet
och af-kommans lifskraft vida öfverträffar det
utländska fröet. Det är hufvudsakligen frö af
olika slags kål, lirter, bönor samt gurkor,
som odlas hos oss. - Kontrollen öfver handeln
med trädgårdsfrön är förenad’ med ännu större
svårigheter än den med jordbruksfrön. Den
lämnar också mycket öfrigt att önska.

H.J. Dft. C. G. D.

Fröhlich, Abraham Emanuel, schweizisk bkald,
f. 1796 i Aargau, d. där 1865, blef 1827
lärare vid kantonskohm i Aarau, 1835 rektor
vid därvarande kretsskola och 1836 därjämte
diakon. Han författade bl. a. utmärkta
Fabeln (1825; 2:a uppl. 1829), Das evangelium
JoJiannis in hedern (1830), de episka poemen
Ulrich Zwingli, Ulrich von Hutten och Johann
Calvin samt Trostliedcr (1851 och 1864). På
uppdrag af regeringen offentliggjorde han
Auserlesene psalmen und geistliche Heder fur die
evangelisch-reformirte kirche des cantons Aargau
(1845). T:s samlade arbeten utgaf vos 1853-61. Se
Allg. deutsche biogr., VIII.

Fröhlich, Johannes Frederik, dansk musiker,
f. 1806, d. 1860, blef 1827 sånglärare
vid kungliga teatern i Köpenhamn och var
kapellmästare där 1836–44 samt ordförande
i den nvstiftade musikföreningen. F. var
en utmärkt virtuos på violin och flöjt samt
komponerade musiken till några af Bournonvillcs
balletter ("Valdemar", "Erik Menveds
barndom", "Festen i Albano" och "Raphael").

E. Ebg.

Fröhus. Se Frukt.

Fröhvita, bot. Se Frö.

Fröhylle, arillus, bot., ett vanligen köttigt
och färgadt hylle, som mer eller mindre fullständigt
omgifver fröet. Det kan utvecklas från
frösträngen (nafveln), såsom hos Nymphæa och
Taxus (se fig.), från partiet mellan nafveln
och rothålet, såsom hos Euonymus och Myristica
(se fig-), eller från rothålet, såsom hos
Polygala. Caruncula (se d. o.)
hos Euphorbiaceæ kan betraktas som ett
outveckladt fröhylle. Fröhyllet tjänstgör
som spridningsorgan, då det genom sin ofta
lysande färg (röd, gul) lockar djur att
förtära fröet; frön med fröhylle förbiifva
länge fastsittande i det öppnade fröhuset,
utan att falla ut. Fröhyllet af Myristica, den
s. k. muskotblomman, är en viktig krydda.

G. L–m.

illustration placeholder
Fig. 1. Frö och fröhylle af idegran (Taxus).


illustration placeholder
Fig. 2. Frö med fröhylle af Myristica fragrans.


Fröhylsa (lat. folliculus), bot., detsamma som
baljkapsel (se d. o.).

Fröifjorden, namn på den utanför kusten af Söndre
Trondhjems amt i Norge befintliga del af hafvet,
som ligger innanför Fröiön.

Y. N.

Fröja, nord. myt. Se Freja.

Fröjas rock. Se Frigg.

Fröjel, socken i Gottlands län, Södra
häradet. 4.352 har. 539 inv. (1906). Annex till
Klinte, Visby stift, Medelkontraktet.

Fröjered, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad. 6,246 har. 1,201 inv. (1906). F. bildar
med Korsberga och Fridene ett konsist. pastorat
i Skara stift, Kåkinds kontrakt.

Fröjeslunda, socken. Se Fröslunda.

Fröken (lty. fröken, ty. fräulein, ända till
1814 i Tyskland titel för ogifta kvinnor af
högre stånd), urspr. titel för döttrar af
furstliga eller adliga familjer, liksom "fru"
tillkom endast den gifta kvinnan inom de högsta
klasserna. På Gustaf I :s tid var frökentiteln
de kungliga prinsessornas prerogativ,
och t. o. m. drottning Kristina försmådde
den ej. Sedan var titeln länge förbehållen
adliga mör. Men genom en af August Sohlman i
"Aftonbladet" 1866 igångsatt, verksam agitation
undanträngde frökentiteln inom få år ofrälse
mors titel "mamsell" och blef så gemensam
egendom för ogifta kvinnor af det bildade
ståndet. Denna reform, den s. k. frökenreformen,
betecknade en märklig social
utjämning. Frökentiteln är numera, på grund
af tidens demokratiska sträfvanden, på väg
att blifva allmänt använd, åtminstone såsom
tilltalsord, inom alla samhällsklasser. Jfr Fru.

(R. G.)

Frökind, härad i Skaraborgs län, ingår i
Vartofta och Frökinds domsaga, Leaby tingslag
och Vartofta fögderi samt omfattar socknarna
Kinneved, Vårkumla, Börstig, Brismene. 11,419
har. 2,349 inv. (1906).

Fröklängning, skogsv., sker ur barrträdskottar
antingen genom solvärme, i särskildt inrättade
lafvar, eller ock uti s. k. fröklängningshus,
där den för kottarnas öppnande erforderliga
värmen åstadkommes genom eldning.

C. G. U.*

Fröknopp, bot. Se Fröämnet.

Frökontroll, undersökning af utsädesvarors
odlingsvärde, utföres nu i alla civiliserade
länder vid vanligen med allmänna medel
underhållna eller understödda anstalter,
arbetande enligt af myndigheterna fastställda
stadgar. Den första frökontrollanstalten
öppnades 1869 i Tharand af prof. Fr. Nobbe,
som kan anses som frökontrollens upphofs-man;
i Sverige Öppnades den första anstalten år 1876 å
Nydala i Halland, och f. n. finnas 18 anstalter,
understödda med statsmedel och i regel lydande
under vederbörande läns hushållningssällskap;
några af dessa anstalter äro förenade med kemisk
station. Sedan år 1894 arbeta de svenska, danska
och norska frökontrollanstalterna enligt samma
metoder; stadgar för de svenska äro utfärdade
af K. M:t 12 nov. 1886 och ny instruktion af
Landtbruksstyrelsen 26 juni 1900. Kontrollen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free