Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Froude, James Anthony - Froward, Kap (Punta de Santa Agueda) - Froöarna. Se Frohavet - F. R. S. - Fr. & Sav., vid växtnamn förkortning för Franchet & Savatier (se Franchet, A.) - Fru - Fru Alstad - Fruchbringende gesellschaft. Se Palmorden - Fructidor - Fructifloræ, bot. Se Monocotolydoneæ - Fructus cocculi, Kockelkärnor. Se Anamirta, farm. - Fructus juniper. Se En, sp. 500 - Fru Elisabeth, pseudonym. Se Brummer, T. C. von - Frug, Semen Grigorjevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
magazine", hvilken senare publikation han redigerade
1860-74. Hans intresse samlade sig snart kring
historiska studier; särskildt fängslade honom
reformationstidens historia, och 1856 utgaf han de
båda första delarna af sitt största och mest berömda
verk A history of England from the fall of Wolsey
to the death of Elizabeth (12:e och sista delen
utkom 1870 och förde skildringen fram till 1588;
titeln hade från 11:e bandet förändrats till A
history of England from the fall of Wolsey to the
destruction of the great armada, 5:e uppl. 1893),
där han är afgjordt partisk mot katolicismen och
drottning Elisabet. Bland hedersbevisningar, som
detta verk tillskyndade F., må nämnas kallelsen till
rektor vid S:t Andrews universitet (1868). Sedermera
kastade sig F. på studiet af den irländska historien,
och frukten blef The english in Ireland in the 18:th
century (3 bd, 1872-74; ny uppl. 1880-81), som närmast
kan karakteriseras såsom ett försvar för Englands
irländska politik under det angifna tidsskedet. En
yttring af hans intresse för denna sak var äfven
den föreläsningsturné han 1872 företog i Förenta
staterna för att upplysa detta lands befolkning om
den irländska frågans verkliga innebörd, ett företag,
som knappast kan sägas vittna om godt omdöme och hvars
utgång heller ej motsvarade hans förväntningar. 1874
sändes F. af kolonialministern lord Carnarvon till
Syd-Afrika för att utröna möjligheterna för ett
sydafrikanskt statsförbund efter kanadensiskt mönster,
och 1875 representerade han såsom officiellt ombud
kolonialministern vid en konferens af de sydafrikanska
länderna i Kapstaden, inkallad just för att dryfta
sammanslutningsfrågan. Planen strandade, hvartill F:s
egen oförsiktighet ej alldeles var utan skuld. Efter
F:s bosättning i London 1860 utvecklade sig mellan
honom och Carlyle, hvars bekantskap han gjort redan
1849, ett varmt vänskapsförhållande; ingen har - med
undantag af Newman - starkare påverkat F. än Carlyle,
och på grund af dennes önskan att F. skulle förfoga
öfver hans efterlämnade papper och skrifva hans
biografi, utgaf F. i enlighet ined sin uppfattning af
Carlyles önskan Carlyles "Reminiscences" (1881), sin
lefnadsteckning Thomas Carlyle etc. (4 bd, 1882-84)
och "Letters and memorials of Jane Welsh Carlyle"
(1883). För det sätt, hvarpå han i dessa arbeten
behandlat Carlyles litterära kvarlåtenskap, har
F. beskyllts för att genom indiskretioner ha svärtat
sin väns och lärares minne; i själfva verket har han
rest honom en oförgänglig minnesvård i en af de bästa
biografierna på engelskt språk. Efter dessa arbetens
fullbordande företog F. vidsträckta resor, hvarur
flera arbeten framgingo, bl. a. Oceana or England and
her colonies (1886). 1892 kallades F. till professor i
modern historia i Oxford, efter Freeman, den hätskaste
bland hans litterära motståndare. Hans talrikt besökta
föreläsningar ha dels af honom själf, dels efter
hans död utgifvits i bokform; de innefatta en studie
öfver Erasmus Rotterdamus (1894) samt skildringar af
English seamen of the sixteenth century (1895) och
The council of Trent (1896). Af F:s öfriga arbeten
märkas essaysamlingen Short studies on great subjects
(4 bd, 1867-83), en biografi öfver Cæsar (1879),
där han låter föra sig för långt af sin benägenhet
att finna paralleller med nutiden, en studie öfver
Bunyan (1880) samt The spanish story of the Armada
(1892). Såsom historiker utmärktes F. af stor
idérikedom, omfattande studier och glänsande
formgifning, men ock af mycken ensidighet i
uppfattningen och en ofta förekommande opålitlighet
i detaljuppgifter. I den åskådning af förhållandet
mellan England och dess kolonier, hvaråt han i flera
af sina arbeten gifvit uttryck, är han en föregångare
till den moderna imperialistiska rörelsen. Se H. Paul,
"The life of Froude" (1905). T. H-r.
Froward [fråuwəd], Kap (Punta de Santa Agueda),
sydspetsen af amerikanska fastlandet. under 53°
53’ 43" s. br., på halfön Brunswick vid den del af
Magalhães’ sund, som kallas Froward Reach.
Froöarna. Se Frohavet.
F. R. S., förkortning för eng. Fellow of the Royal
society, medlem af Royal society.
Fr. & Sav., vid växtnamn förkortning för Franchet &
Savatier (se Franchet, A.).
Fru (fsv. frugha, fru, fnod. frú, fnhty. frouwa,
eg. härskarinna; jfr got. frauja, sanskr. prabhu,
härskare), en alltifrån 13:e årh. i Norden
bruklig hederstitel för gifta kvinnor af de högsta
klasserna. Dess motsvarighet på den manliga sidan var
hærra, herre. Benämningen "fru" syftade på kvinnans
ställning såsom den härskande i förhållande till
hennes underlydande. Såsom mannens följeslagarinna
åter kallades hon husfrugha (husprea, hustru,
fnod. húsfreyja), en benämning, som tilldelades äfven
kvinnor af lägre stånd. Under medeltiden hedrades,
bland privatpersoner, endast riddares och riksråds
hustrur samt abbedissor med frutiteln. Numera
tilldelas den alla gifta kvinnor, knappast ens med
undantag för dem, som tillhöra kroppsarbetarnas
klass, inom hvilken benämningen madam eller mor
dock ännu någon gång höres. Jfr Dame och Fröken.
R. G.
Fru Alstad, socken i Malmöhus län, Skytts härad. 986
har. 595 inv. (1906). Annex till Västra Alstad,
Lunds stift, Skytts kontrakt.
Fruchtbringende gesellschaft, ty. Se Palmorden.
Fructidor [fryktidår], fr. (af lat. fructus,
frukt), "fruktmånaden", den franska republikanska
kalenderns tolfte månad, hvilken åren I-VII (22
sept. 1792-22 sept. 1799) började 18 aug. och slutade
16 sept. samt åren VIII-XIII (23 sept. 1799-22
sept. 1805) började 19 aug. och slutade 17
sept. Historiskt ryktbar är 18 fructidor år V (4
sept. 1797), då direktorialregeringen genom ett
förmedelst militär verkställdt statsstreck krossade
den rojalistiska agitationen för republikens
störtande och genom häktningar och deporteringar
inom regeringen, representationen och pressen för
en tid lyckades befästa republiken i Frankrike.
E. A-t.
Fructifloræ, bot. Se Monocotyledoneæ.
Fructus cocculi, Kockelkärnor. Se Anamirta, farm.
Fructus juniperi. Se En, sp. 500.
Fru Elisabeth, pseudonym. Se Brummer, T. C. von.
Frug, Semen Grigorjevitj, rysk poet af judisk börd,
f. 1860, behandlar i sina i elegisk ton hållna
dikter (4 bd, 1885, 1887 och 1898 och Zionider 1902)
hufvudsakligen judiska ämnen från äldre och nyare
tid. Bäst är han i den sentimentala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
