Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frimärke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frimärkens införande var ännu ej tal. Förslaget
afstyrktes af bevillningsutskottet, hufvudsakligen
på grund af yppade farhågor i afseende å
portonedsättningens ekonomiska verkningar för
statskassan. I synnerhet genom en af sedermera
kommerserådet T. Willerding 1848 utgifven broschyr
"Uppgifter om postväsendet i England" vändes den
i början å många håll tveksamma stämningen mera
allmänt till förmån för reformen. Och vid riksdagen
1850–51 väcktes fyra olika motioner i ämnet,
två i borgarståndet och två i bondeståndet. Bland
förslagsställarna var ånyo förenämnde Mårtenson, som
denna gång, i likhet med två af de andre
motionärerna, ställde förslaget om likformigt porto
i uttryckligt samband med yrkande på införande
af "stämpladt papper" såsom betalningsmedel för
postafgiften. Det hela resulterade emellertid endast
i en riksdagsskrifvelse till K. M:t med begäran om
föreläggande för poststyrelsen att "låta upprätta
på tillförlitliga beräkningar grundadt förslag
till införande af ett, i den syftning motionärerna
antydt, förändradt system i afseende på postväsendet"
äfvensom med hemställan, att proposition i ämnet
därefter skulle framläggas för rikets ständer vid
nästa riksmöte. Frågans utredning öfvertogs af
generalpostdirektören frih. O. W. Staël von
Holstein och föreståndaren för poststyrelsens
kammarkontor, postkamreraren P. F. T. Winroth.
Den senares utmärkta memorial i ämnet har med
allt skäl framhållits såsom den grundsten, hvarpå
reformen sedan kom att byggas. En k. proposition
till riksdagen i mars 1854 antogs i hufvudsak, och
i enlighet med riksdagens beslut utfärdades 9 mars
1855, för tillämpning från och med 1 juli s. å.,
en k. kung., hvarigenom bl. a. bestämdes, dels att
vid inrikes brefväxlingen skulle för bref, som med
posten befordrades mellan de orter, där postanstalter
funnes, ett visst och lika medelporto – tills vidare
4 skillingar banko – erläggas för hvarje bref af
enkel vikt (hvarmed tills vidare skulle förstås vikt
intill 1 1/4 lod), dels ock att vid inlämnandet af
bref å postanstalt finge och vid brefs nedläggande i
breflåda ovillkorligen skulle till portoafgiftens
erläggande begagnas "så kallade frimärken", hvilka
borde vara brefven åsatta. Här genomfördes en reform,
som för svenska postverkets utveckling tvifvelsutan
varit den viktigaste. – Nödiga detaljföreskrifter
utfärdades i poststyrelsens kung. 24 maj 1855, som
jämte bestämmelserna om medelporto och frimärken
meddelade föreskrifter jämväl rörande
breflåda (se d. o.) och dess användning. Hvad särskildt
frimärkena beträffar, innehöll kung. beskrifning af
deras utseende och valör: de skulle vara "försedda
med konstsvarfning, innefattande svenska vapnet
Tre Kronor, med kungl. krona öfver, i öfre kanten:
’Sverige’, på sidorna: ’Frimärke’, på nedre kanten
och i öfre hörnen valören, samt rundtomkring taggade,
och tillverkade af 5 olika valörer, näml.:
af | 4 | skill. | blå | färg |
» | 8 | skill. | gul | d:o |
» | 24 | skill. | mörkröd | d:o |
» | 3 | skill. | grön | d:o |
» | 6 | skill. | violett | d:o. |
Fig. 4. De första svenska frimärkenas typ. |
Fig. 5. 1856 års lokalbreffrimärke. |
Fig. 6. Lösenmärke. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>