Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1027-1028 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fouquet, Jean - Fouquet, Jeanne. Se Beauvais, stad - Fouquet l. Foucquet, Nicolas - Fouquet l. Foucquet, Charles Louis August och Louis Charles Arnaud, den föregåendes sonsöner. Se Belleisle - Fouquier, Jacques François - Fouquier-Tinville, Antoine Quentin - Fourage, fr. Se Furage - Fourah bay college. Se Freetown - Fouras - Fourcaud, Louis de Boussès de - Fourchambault - Fourcroy, Antoine François de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

högra (i Antwerpens museum) Maria med barnet - ett
porträtt af Karl VII:s älskarinna Agnes Sorel -,
slutligen ett mansporträtt i Liechtensteingalleriet
i Wien och ett annat i den Wilczekska samlingen
därstädes. F:s verk voro i största möjliga
utsträckning sammanförda vid utställningen
af primitiva franska målare i Louvre 1904 och
blefvo då föremål för många undersökningar och
skildringar i periodiska och andra publikationer.
A. L. R.

Fouquet [fokä], Jeanne. Se
Beauvais, stad.


Fouquet l. Foucquet [fokä]. 1. Nicolas F.,
fransk finansman, f. 1615 i Paris, inträdde 1635
i statsförvaltningen som "maître des requêtes"
och köpte 1650 generalprokuratorsplatsen vid
Parisparlamentet. Som Mazarins ifrige anhängare
i frondens strider blef han 1652 finansminister
("surintendant des finances") och begagnade sin
ställning till att på ohederligt vis skaffa sig
oerhörda rikedomar, som han dock delvis använde till
att uppmuntra Frankrikes konst och litteratur. Sedan
hans förhållande till Mazarin blifvit kyligt,
sökte han efter dennes död bli hans efterträdare
som premiärminister. Men hans öfvermod och usla
finansförvaltning, som Colbert klargjort för konungen,
förmådde denne att 1661 låta fängsla F. efter
en lysande fest på hans slott Vaux (vid Melun),
hvilken äfven konungen bevistat. En hufvudsakligen
af hans fiender sammansatt domstol dömde honom
till landsförvisning, men han insattes på konungens
befallning för lifstiden på Pinerolos fästning, där
han dog 1680. Hans länge omtvistade brottslighet
är numera till fullo bestyrkt. Under sin långa
fångenskap togs han varmt i försvar af forna vänner,
bland dem La Fontaine, Pellisson, Saint-Evremond,
m:lle de Scudéry och m:me de Sévigné. F., som var
farfar till marskalk de Belleisle, betraktades
en tid, ehuru säkert med orätt, som "mannen med
järnmasken". Litt.: Chéruel, "Mémoires sur la vie
publique et privée de F." (2 bd, 1864), Bonnaffé,
"Le surintendant F." (1882), och Lair, "Nicolas
F." (2 bd, 1890). - 2. o. 3. Charles Louis August
F. och Louis Charles Arnaud F., den föregåendes
sonsöner. Se Belleisle. E. A-t.

Fouquier [fokie],
Jacques François Henry, fransk författare, f. 1838
i Marseille, d. 1907 i Paris, studerade juridik och
medicin, företog vidsträckta resor i utlandet och
slog sig sedan ned i Paris som journalist. 1862
medföljde han som korrespondent Garibaldis här
mot Rom, blef efter 1870 generalsekreterare i
Marseille och sedermera en tid direktör för pressen i
inrikesministeriet. Tillsammans med Andrieux uppsatte
han den politiska tidningen "Le petit parisien" och
var 1889-93 deputerad. Som medarbetare i en mängd
olika tidningar, och särskildt som teaterrecensent i
"Le Figaro" efter Albert Wolffs död 1891, vann han
mycket bifall. Han utgaf äfven ett stort antal böcker,
bl. a. Études artistiques (1859), L’art officiel
et la liberté (1861), Au siècle dernier (1884) och
La sagesse parisienne (1885).

Fouquier-Tinville [fokie tävi’1], Antoine
Quentin, allmän åklagare under den stora franska
revolutionen, f. 1747, var före revolutionens utbrott
prokurator vid Châtelet-domstolen i Paris. De
radikala åsikter han framställde i de politiska
klubbarna förskaffade honom Dantons och Robespierres
vänskap, och han utnämndes 1793 till allmän åklagare
vid revolutionstribunalet.

Grym och samvetslös, tjänade
han de maktegande villigt såsom redskap vid deras
förföljelser och lät döma tusenden till döden. Bland
hans offer voro Marie-Antoinette, girondisterna
och hébertisterna. Han skonade icke ens sina
forna beskyddare, Danton och Robespierre. Efter
den senares fall (27 juli 1794) drogs F. i sin
ordning inför rätta och dömdes till döden samt
giljotinerades 7 maj 1795. Jfr Domenget, "F. et le
tribunal révolutionnaire" (1878), Wallon, "Histoire du
tribunal révolutionnaire de Paris" (1880-82). Lecocq,
"Notes et documents sur Fouquier-Tinville" (1885).
E. W.

Fourage [fora j], fr. Se Furage.

Fourah bay college [få’orä béi kå’lidj]. Se
Freetown.

Fouras [fora7], hamnplats i franska
dep. Charente-inférieure, vid mynningen af
Charente. Omkr. 1,100 inv. Därifrån begaf sig
Napoleon 1815 öfver till ön Aix, där han steg
ombord på det engelska skeppet "Bellerophon".
J. F. N.

Fourcaud [forkå7], Louis de Boussés de, fransk
konsthistoriker, f. 1853 i Beaumarchés, efterträdde
1893 Taine som lärare i estetik och konsthistoria vid
École des beaux-arts, har författat Bastien-Lepage,
sa vie et ses œuvres (1885),. Théodule Ribot, sa vie
et ses œuvres (s. å.), L’évolution de la peinture
en France au XIX:e siècle (1890), monografier
öfver Roll (1896), Chardin (1901), Émile Gallé
(1903), F. Rude (s. å.) m. m. och dessutom varit en
kunnig, klarsynt och framåtvisande medarbetare i
tidskriftslitteraturen. G-g N .

Fourchambault [for-Jäbå], stad i franska dep. Nièvre,
vid Loire. 5,918 inv. (1901). Storartadt metallurgiskt
etablissemang med 2,000 arbetare.


Fourcroy [forkrcoa’], Antoine François de, fransk
kemist, f. 1755 i Paris, d. där 1809, blef professor
i kemi vid Jardin des plantes 1784. Han valdes 1792
till medlem af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>