Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fornkunskap l. Arkeologi (se d. o.) - Fornlågfrankiska. Se Frankiska och Nederländska (Holländska) språket - Fornlågtyska. Se Fornsachsiska - Fornlämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
S. Mülllers arbete "Vor oldtid". Jfr vidare O. Montelius,
"Bibliographie de l’archéologie préhistorique
de la Suède pendant le 19:e siècle etc." (1875)
och "Sveriges archeologiska litteratur 1875–1881"
(i "Sv. fornminnesför:s tidskr.", 1877–82), samt
E. Vedel, "Oversigt över den danske literatur
om Nordens forhistoriske arkeologi" (1905).
T. J. A.
Fornlågfrankiska. Se Frankiska och Nederländska
(Holländska) språket.
Fornlågtyska. Se Fornsachsiska.
Fornlämningar, arkeol., äro hufvudsakligen fasta
fornminnen, såsom boplatser från förhistorisk tid,
grafvar, borglämningar, ruiner af kloster, kyrkor
och slott, hällristningar, runstenar m. m.
Asiatiska fornlämningar. Från den äldre stenåldern
(se d. o.) har man i Asien påträffat minnen i norra
och södra Syrien, i Sibirien samt i Deccan i Främre
Indien. Den yngre stenåldern finnes representerad
öfver snart sagdt hela Asien, i Främre Asien,
Persien, Främre och Bortre Indien, Kina, Japan
och Sibirien. Affallshögar liknande de danska
kjökkenmöddingarna äro anträffade vid Japans kuster
(t. ex. Omori). Kännedomen om metallerna torde
ha uppkommit först i Asien och därifrån spridt sig
till öfriga världsdelar. Urgamla koppargrufvor finnas
t. ex. vid Arghana Maden vid öfre Tigris. Grafvar från
tredje årtusendet f. Kr. äro anträffade vid Mugheir
och Warka (de forntida städerna "Ur" och "Erech") och
ha bl. a. lämnat föremål af sten, koppar, brons, bly
och guld, men ej af silfver. I Persien och Kaukasus
äro rika bronsåldersfynd gjorda. En kopparålder, följd
af en bronsålder, har på ön Cypern gifvit rika fynd. I
Mindre Asien har nära Egeiska hafvets kust ruinkullen
vid Hissarlik (det gamla Troja) lämnat talrika föremål
från sten-, koppar- och bronsåldern. Undersökningen af
s. k. tells, af jord täckta ruinhögar, i Palestina,
t. ex. Tell el Hesy och Tell Ta’annek, har bragt
i dagen föremål från den yngre stenåldern och
fram till historisk tid. I Främre Indien ha fynd
gjorts af yxor, mejslar, spjutspetsar m. m. af
koppar och brons. Bortre Indien har äfvenledes
en bronskultur äldre än järnåldern. Troligen
står denna kultur liksom den senare under Kinas
inflytande. I Kina synes bronsåldern ha varat ännu
längre än i Europa och Väst-Asien, nämligen intill
de sista århundradena f. Kr. Japans metallkultur
bildar med Kinas ett gentemot öfriga kulturkretsar
tämligen afslutadt område. Inflytelser härifrån
ha sträckt sig till folken i norra Asien. Äfven
från Väst-Asien och Öst-Europa har säkerligen
den rika bronskultur influerats, som förekommer i
Väst-Sibirien. I floddalarna, t. ex. längs Jenissei,
ligga talrika högar, "kurganer", innehållande mest
obrända lik i träkistor, täckta af stenplattor eller
björknäfver. Tillsammans med skeletten ha funnits
lerkärl, kopparkittlar, knifvar och andra verktyg
af brons samt djurfigurer af samma metall. – Järnet
uppträder i Väst-Asien först i senare hälften af 2:a
årtusendet f. Kr. och troligen åtskilligt senare mot
ö. Från århundradena omkr. 1000 f. Kr. förskrifva sig
i Mindre Asien och Syrien en rad af skulpturer och
inskrifter, som tillskrifvas ett i gamla testamentet
samt i assyriska och egyptiska inskrifter omtaladt
folk, hetiterna. Gräfningar ha verkställts vid Boghaz
Köi ö. om Angora, vid Sendjirli n. ö. om Alexandrette
samt vid Djerabulus (det forna Karkemisch) s. om Bir
vid Eufrat för att sprida ljus öfver detta folks historia. I
Armenien äro intressanta fynd gjorda särskildt
vid Van-sjön från en begynnande järnålder. – Till
asiatiska fornlämningar kan man också räkna de äldsta
buddistiska monumenten i Främre Indien, i Turkestan
och i Bortre Indiens övärld. Starka hellenistiska
strömningar ha efter Alexander den stores tid
(336–323 f. Kr.) inverkat på den buddistiska konsten
(jfr Gandhara).
Litt.: Af den ofantligt rika, men i tidskrifter och
reseskildringar kringströdda litteraturen om Asiens
fornminnen kunna här blott några prof anföras. En
sammanfattande framställning rörande upptäckterna
i Väst-Asien föreligger i Hilprechts "Explorations
in Bible lands" etc. (Philadelphia 1903). ’En
del af dessa upptäckter, särskildt de i Mindre
Asien, behandlas af A. Michaëlis i "Archæologische
entdeckungen des XIX:ten jahrhunderts". Där finnas
äfven litteraturhänvisningar. Fornlämningarna i
Ryska Asien behandlas i de tidskrifter, som utgåfvos
af den kejserliga ryska arkeologiska kommissionen,
särskildt i dess "Materialier etc." Ett planschverk
öfver fornsaker från bronsåldern i Väst-Sibirien
finnes utgifvet af svensken F. R. Martin: "L’âge
du bronze au musée de Minoussinsk". Öfver Indiens
fornlämningar föreligger en mängd stora publikationer
af engelska författare, t. ex. Cunningham samt de af
"Archæological survey of India" utgifna. Jfr också
katalogerna öfver museerna i Madras och Bombay. Öfver
Bortre Indiens och Malajiska arkipelagens fornminnen
ha franska och holländska forskare publicerat många
skrifter. Japanska forskare ha på sitt modersmål
offentliggjort en mängd arbeten öfver Japans
förhistoria. I den engelska tidskriften "Archæologia"
(1897) har Gowlands publicerat sina undersökningar
af japanska stendösar från järnåldern. En kort
öfversikt af Japans fornlämningar lämnar E. Bælz i
"Zur vor- und urgeschichte Japans" (i "Zeitschrift
für ethnologie", 1907, III). Denna tidskrift samt
den franska "L’anthropologie" och den engelska
"Journal of the anthropological institute of Great
Britain and Ireland" innehålla många värdefulla
meddelanden om Asiens forntid. Publikationer om
denna världsdel och dess fornminnen utgifvas vidare
af Der deutsche Palestinaverein, Die deutsche
morgenländische gesellschaft, Society of biblical
archæology, Asia Minor exploration fund, Musée
Guimet, The royal asiatic society m. fl. sällskap och
institutioner. En kortfattad öfverblick af Asiens
fornlämningar ges i M. Hoernes’ "Urgeschichte
der menschheit" (i "Sammlung Göschen", 42).
T. J. A.
Afrikanska fornlämningar. Utom Egypten, som intar en
särskild ställning, äro blott de sedan gamla tider för
Europa bekanta trakterna af Afrika längs Medelhafvet
samt de af europeer koloniserade sydliga delarna i
någon mån arkeologiskt kända. I det nordliga Afrika
förekomma megalitiska grafbyggnader och monument af
samma art, som under namn af stendösar och dolmens äro
välbekanta i Europa. Fig. l–4 visa dylika minnesmärken
från Algeriet, där de i stor mängd förekomma, i
synnerhet i trakten kring Setif n. om Biskra. Fig. 5
och 6 visa exempel på de stenkretsar och tornartade
byggnader, hvilka ofta förekomma jämte hvarandra i
dessa trakter och som ej sällan äro förenade genom
rader af resta stenar. Utom dessa grafformer finner
man där i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
