Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Formosa ("den vackra"), kin. och jap. Taiwan - Formosa, territotium i Argentina - Formosasundet l. Fukiensundet - Formosaviken l. Umgamaviken - Formosus - Formplåt, bergsv. Se Forma - Formregal, boktr. Se Regal - Formsand. Se Gjutning - Formsnitt - Formstycken - Formstyfhetsmoment, skpsb. Se Styfhet - Formtal - Formula, lat., formel (se d. o.), formulär (se Censor, sp. 1242) - F. concordiæ. Se Konkordieformeln. - F. consensus helvetica. Se Amyraut och Heidegger, J. H. - F. maulbrunnensis. Se Konkordieformeln och Maulbronn. - F. missæ. Se Gudstjänst - Formulera. Se Formulär - Formulär - Formvägg, metall. Se Catalansmide - Formyl - Fornaldarsögur - Fornander, Abraham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
generalguvernör, som med den japanske inrikesministern
som mellanman är mikadon ansvarig för utöfvandet
af sitt ämbete. I exekutiva angelägenheter har han
vid sin sida ett råd, som består af de olika
provinsernas viceguvernörer och de högste befälhafvarna
för de på ön varande land- och sjöstyrkorna. Landet
är deladt i län, hvilkas chefer ha en liknande ställning
som motsvarande ämbetsmän i Indien. De
infödde längta ej efter det förra godtyckliga mandarinväldet;
endast med lugnandet af de vilda stammarna
i öns inre ha japanerna en svår uppgift.
Litt.: W. A. Pickering, ”Pioneering in F.”
(1898), N. Yamasaki, ”Unsere geogr. kenntnisse
von d. insel Taiwan” (Petermann’s mitteil., 1900),
och J. W. Davidson, ”Island of F., past and
present history” (1903).
J. F. N.
Formosa, territorium i Argentina, mellan floderna
Pilcomayo, Teuco och Vermejo samt Paraguay,
deras hufvudflod, omgifvet af Bolivia, Paraguay,
guv. Chaco och prov. Salta, 118.000 kvkm., med
endast 4,829 inv. (1895). Det omfattar större delen
af Chaco central, är skogbevuxet och till en del
sumpigt. Hufvudort: Formosa, nära Paraguay.
1,537 inv. (1895).
Formosasundet l. Fukiensundet, sundet
emellan ön Formosa och kinesiska prov. Fukien.
Dess bredd är 130–250 km. I detsamma ligga
ögruppen Pescadores och, s. v. om denna,
Formosabankarna.
J. F. N.
Formosaviken l. Umgamaviken, hafsvik
på östafrikanska kusten, under 3° s. br. I viken
utmynna floderna Osi och Dana.
Formosus, påfve 891–896, f. omkr. 816, blef
864 kardinal biskop af Porto, sändes 866 såsom
missionär till Bulgarien och användes af påfven
Hadrianus II i viktiga diplomatiska uppdrag. Han
råkade emellertid i strid med den följande påfven
Johan VIII (872–882) och blef 876 af honom afsatt
och bannlyst. Bannet upphäfdes visserligen 878,
men F. måste förbinda sig att ej återkomma till
Rom eller göra anspråk på sin biskopsstol. Under
Marinus (882–884) återinsattes han i sitt ämbete
och blef 891 påfve. Han måste i början sluta sig
till Guido af Spoleto, men råkade snart i tvist med
denne, inkallade 893 Arnulf af Kärnten och krönte
honom till kejsare 896. F. afled 4 april s. å.
Under Stefan VII, en af Guidos anhängare,
uppgräfdes F:s lik; den döde blef af en synod dömd
förlustig påfvetiaran och kastades, sedan tre fingrar
på högra handen afhuggits, i Tibern. Se Langen,
”Geschichte der rom. kirche von Nikolaus I bis
Gregor VII” (1892), och Dümmler, ”Geschichte des
ostfränkischen reichs” II, III (1887,1888).
T. H–r.
Formplåt, bergsv. Se Forma.
Formregal, boktr. Se Regal.
Formsand. Se Gjutning.
Formsnitt, benämning på de äldsta, företrädesvis
tyska träsnitten från 1400- och 1500-talen
hållna i handteckningsmaner, med endast
konturerna och de starkaste skuggorna angifna. Se
Träsnitt.
Upk.*
Formstycken, maskinb., rördelar, som användas
för anordnande af förgreningar eller krökar å
rörledningar samt för ändring i rörens diameter och
form (se Rör).
W. H.
Formstyfhetsmoment, skpsb. Se Styfhet.
Formtal, skogsv. Oäkta formtal eller
reduktionsfaktor kallas det tal, som angifver det geometriska
förhållandet mellan kubikinnehållet af en trädstam
och en cylinder, som har lika höjd med trädet och
hvars bottenyta är lika med stammens bottenyta
vid brösthöjd. Med äkla formtal menas det tal,
som angifver det geometriska förhållandet mellan
kubikinnehållet af ett träd och en lika hög cylinder,
hvars diameter är lika med stammens diameter vid 1/n
(vanligen 1/20) af trädets höjd. Absolut formtal
beräknas däremot endast för den del af stammen, som
är belägen ofvanom en konstant mäthöjd, vanligtvis
l,3 m. från roten. C. G. H.*
Formula, lat., formel (se d. o.), formulär
(se Censor, sp. 1424). - F. concordiæ. Se
Konkordieformeln. - F. consensus helvetica. Se
Amyraut och Heidegger, J. H. -
F. maulbrunnensis. Se Konkordieformeln och
Maulbronn. - F. missæ. Se Gudstjänst.
Formulera. Se Formulär.
Formulär (fr. formulaire, lat. formula, dimin. af
forma, form), mer eller mindre allmängiltig form
för en tabell, ett kontrakt, en skrifvelse o. d.;
själfva det papper, som (i tryck eller skrift)
upptager ett sådant formulär, med tomrum för det
speciella innehållet. Jfr Blankett. - Formulera
(fr. formuler), gifva en bestämd (skriftlig eller
muntlig) affattning åt ett påstående, ett förslag
o. s. v., uppsätta (i behörig form), stilisera.
Formvägg, metall. Se Catalansmide.
Formyl, kem., en hypotetisk, sammansatt radikal, CHO,
som antages ingå i myrsyra CHO.OH.
P. T. C.*
Fornaldarsögur [foddn-], "forntidssagor", kallas de
isländska sagorna om hjältar från förhistorisk tid, af
hvilka en del säkert har en, om ock otydlig, historisk
bakgrund, andra åter äro h. o. h. uppdiktade. Ehuru
dessa sagor hvila på mycket gamla traditioner, äro de
i det skick vi känna dem unga: de äldsta af dem äro
väl utarbetade på 1200-talet, men långt flera först
på 1300- och 1400-talen. Som förebilder för dem ha
de historiska sagorna tjänat, men efterbildningarna
nå ej i litterärt afseende ens närmelseris upp
till dessa förebilder. De handlande personernas
karakteristik, om den alls finnes, är flack och ytlig,
stilen är ledsamt likadan i alla dessa forntidssagor,
ofta i hög grad bombastisk, och de visor, som finnas
inströdda i texten, äro allesammans oäkta, ehuru väl
oftast något äldre än prosatexten (mestadels från
1100-talet) och mången gång af rätt stort poetiskt
värde. Sagornas hufvudsakliga innehåll utgöres af
strider och äfventyr i olika länder, dock mestadels
i Norden, med både människor, jättar, troll och
odjur af alla slag, där hjälten utför de omöjligaste
bedrifter. Något historiskt värde ha de knappast,
men så mycket större folkloristiskt. De utgåfvos af
Det kongelige nordiske oldskriftselskab under titeln
"Fornaldarsögur Norðrlanda" (3 bd, 1829-30). Bland
dem må nämnas Völsungasagan, Rolf Krakes saga,
Ragnar Lodbroks saga, Hervörs och Heidreks saga,
Hålfs saga, Orvar Odds saga, Hromund Gripssons
saga, Herrauds och Boses saga och Fritjofs saga.
R. N-g.
Fornander, Abraham, etnografisk författare, havaiisk
ämbetsman, f. 4 nov. 1812 i Gärdslösa socken på Öland,
d. 1 nov. 1887, studerade i Uppsala och Lund, reste
på 1830-talet till Amerika, Japan och Kurilerna och
bosatte sig 1843 på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
