Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkets hus - Folkets kärlek min belöning - Folkets palats i östra London - Folkets röst - Folkets väl min högsta lag - Folketymologi - Folkförbundet, Svenska. Se Svenska folkförbundet - Folkförsäkring, detsamma som arbetarförsäkring (se d. o.) - Folkhem - Folkhushållningslära. Se Nationalekonomi - Folkhär. Se Folkbeväpning - Folkhögskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bereda arbetarorganisationer samlings- och expeditionslokaler.
De egas af andelsföreningar (se Kooperation),
i hvilka fackföreningarna äro de störste
delegarna. Det första Folkets hus byggdes i Malmö
i början af 1890-talet. Stockholms Folkets hus (se fig.)
uppfördes 1898–1902. I detta äro inrymda Sveriges
socialdemokratiska partis styrelse, ”Socialdemokratens”,
landssekretariatets och ett flertal fackförbunds
expeditioner, flera samlingssalar samt en teater (se
Stockholms teatrar). I hela landet finnes
f. n. omkr. ett hundratal Folkets hus i olika
städer och municipalsamhällen samt i närheten af
större industriella anläggningar på landsbygden.
Till lån åt Folkets hus-föreningar har landsorganisationen
afsatt en särskild fond, till hvilken utgår en
afgift af 2 öre i månaden för hvarje medlem af till
landsorganisationen ansluten organisation. Liknande
institutioner finnas i flera länder; idén torde först
ha kommit från England (se Folkets
palats).
G. B–e.
Folkets kärlek min belöning, konung Karl XIV
Johans valspråk.
Folkets palats i östra London (eng. People’s
palace for East London), en till vederkvickelse och
nytta för de lägre folkklasserna i Londons
arbetarstadsdel Eastend inrättad anstalt, bestående af
trädgårdsomgärdade byggnader, som inrymma en stor
sal för konserter och andra förädlande nöjen, ett
bibliotek, läsrum, lokaler för gymnastik, sport och
fria lekar, badbassänger, salar för diskussioner och
sällskapslif, handelsbodar samt en omfattande teknisk
skola (sedan 1888). Allt detta får af befolkningen
åtnjutas fritt eller mot låga afgifter. Idén och
impulsen till inrättande af ett sådant ”Folkets palats”
gafs 1882 af W. Besant (se d. o.) i hans roman
”All sorts and conditions of men”. ”Folkets palats”
öppnades i hela sin omfattning 1892. – Äfven i
andra storstäder har man sedermera sökt
åvägabringa inrättningar med samma eller liknande
namn. Jfr Folkets hus.
Folkets röst, tidning, som utgafs i Stockholm
1849–61 af hofrättsnotarien Frans Sjöberg. Första
numret utkom 6 okt. 1849, sista numret 16 mars
1861. Tidningen utgafs till en början hvarje lördag,
men från 4 okt. 1851 därjämte om onsdagarna, i
nummer om 4 sidor. Tidningen förklarade själf sin
uppgift vara ”att bekämpa maktens missbruk och
äfven de arbetande och medellösa
folkklassernas mänskliga och medborgerliga rättigheter”.
Dess utgifvare och ”ansvaringar” blefvo flera gånger
åtalade och dömda för tryckfrihetsbrott (smädeskrifveri).
Bland medarbetarna voro A. Krook och Kr.
Bülow. M. J. Crusenstolpe skref flera år tidningens
revy ”Till våra läsare i landsorten”, och G. Wahlbom
var dess tecknare och träsnidare. Prenumerationspriset
uppgick de senare åren till 10 rdr rmt.
Folkets väl min högsta lag, konung Karl XIII:s
valspråk.
Folketymologi (jfr Etymologi), en (vanligen
hos allmogen försiggången) naiv association af
sinsemellan obesläktade uttryck, framkallad af en viss
ljudlikhet hos deras huvudbeståndsdelar. Den
ojämförligt talrikaste klassen af folketymologier är den,
där uttrycket ändrar sin form till större
öfverensstämmelse med det eller de associerade uttrycken,
t. ex. sv. dial. skamdal (skandal), ombildadt efter
skam, åkipasj (ekipage) efter åka, uppl. skärkötteribod
(charkuteribod), västgöt. tehåll (d. v. s. tillhåll)
för hotell, värml. stirreskåp för stereoskop, jämtl.
dra’tvärs för travers (tvärspår på järnbanor),
undervisitet för universitet, badsäng för bassäng.
Eller ock händer det, att uttrycket ändrar sin betydelse,
men icke sin form, i den angifna riktningen, t. ex.
sv. dial. talang i betydelsen ”flytande talförmåga”.
Såsom ex. på huru uttrycket förblir både till form
och betydelse oförändradt må gälla sv. Betlehem,
associeradt med hem. Från folketymologien bör noga
skiljas den nära befryndade ordleken (eller
vitsen), som fullt afsiktligt sammanställer det
etymologiskt icke sammanhörande, såsom då t. ex. jurist
stafvas djurist. Se vidare A. Noreen, ”Folketymologier”
(i ”Svenska landsmålen”, VI, 1889, och
”Spridda studier” I, 1895), K. Nyrop, ”Sprogets
vilde skud” (1882), och G. Andresen, ”Über
deutsche volksetymologie” (6:e uppl. 1899).
Folkförbundet, Svenska. Se Svenska
folkförbundet.
Folkförsäkring, detsamma som arbetarförsäkring
(se d. o.).
Folkhem, ställe, där mindre bemedlade få mot en
ringa afgift tillgång till böcker, tidningar och
skrifmaterial. Vanligen serveras på stället äfven kaffe,
te o. d. Flera sådana ”folkhem” finnas i
Stockholm.
Folkhushållningslära. Se Nationalekonomi.
Folkhär. Se Folkbeväpning.
Folkhögskolor, undervisningsanstalter, som afse
att bibringa män och kvinnor af folket (urspr.
landtbefolkningen) ett högre mått af medborgerlig bildning
än hvad folkskolan kan gifva.
Danmark är folkhögskolans ursprungsland, och
den, som man har att tacka för tanken på och planen
till folkhögskolor, är N. F. S. Grundtvig (se
d. o.). Redan 1831 framhöll han önskvärdheten af
”en högskola för folklig vetenskaplighet och borgerlig
bildning”, och i flera småskrifter (i synnerhet
”Skolen for livet og akademiet i Soer” (Sorö), 1838,
och ”Bön og begreb om en dansk höjskole i Soer”,
1840) utvecklade han närmare sina tankar. Han
tillämnade en ungdomsskola för danandet af goda och
nyttiga samhällsmedlemmar. Ändamålet var ej att
meddela ett visst mått af kunskaper, utan att väcka
fosterlandskärlek och sinne för odling genom att
utbreda kännedomen om folkets egen historia och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
