Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flyttning 2 Pedag. - Flyttningsbetyg l. Flyttningsbevis. Se Betyg - Flyttningsdag, jur. Se Flyttning - Flyttningsexamen. Se Examen - Flyttningshjälp - Flyveposten - Flåhacka, landtbr. Se Flåhackning och Hacka - Flåhackning - Flåren och Furen - Flåsjön. Se Fjällsjöälfven - Flått, zool. se Fästing - Flächenfachwerk, skogsh. Se Fackverk - Fläck - Fläcka, skogsh. Se Bläcka - Fläckebo - Fläckfeber, med. Se Fläcktyfus - Fläckpagellen - Fläckplanka, skpsb. Se Bärghult - Fläckskiffer - Fläcktyfus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ämnen intaga ungefär samma ståndpunkt och på en viss,
förut bestämd tid flyttas till högre klass, följes
grundsatsen af årsflyttning, och sådana klasser
kallas fasta eller slutna. Om lärjungarna däremot
erhålla tillfälle att oberoende af hvarandra, efter
olika anlag och flit, fortgå i de särskilda ämnena och
således kunna flytta till högre klass hvar och en för
sig och vid hvilken tid af året som helst, tillämpar
man grundsatsen af fri flyttning. Den fria flyttningen
utgjorde en af kärnpunkterna i den 1828 inrättade Nya
elementarskolans i Stockholm program. Efter förebild
från denna skola infördes detta flyttnlngssystem vid
åtskilliga andra läroverk. Denna anordning har numera
helt och hållet uppgifvits vid de alLmänna läroverken,
äfven vid Nya elementarskolan, där den fria
flyttningen, ehuru i modifierad och inskränkt form,
bibehöll sig in på 1890-talet. G- S. (P. E. L-m.)
Flyttningsbetyg l. Flyttningsbevis. Se Betyg.
Flyttningsdag, jur. Se Flyttning.
Flyttningsexamen. Se Examen.
Flyttningshjälp utgår på grund af 1901 års riksdags
beslut från anslaget till "extra utgifter" till
officerare och underofficerare med vederlikar vid
armén, "hvilka utan att vinna befordran för längre
tid förflyttas från en ort till en annan". Ansökan om
flyttningshjälp skall i hvarje särskildt fall göras
hos K. M:t med företeende af räkning å järnvägsfrakt
e. d., hvarefter beslut fattas af K. M:t. Vid flottan
beviljas flyttningshälp likaledes efter ansökan hos
K. M:t åtföljd af räkning. Högre flyttningshjälp än
10 proc. af fasta lönen (hvartill personalen förr var
berättigad) beviljas dock icke vid flyttning mellan
olika stationer. C. O. N. H. W-l.
Flyveposten, danskt dagblad i Köpenhamn, upprättadt
1845 af E. Meyer (f. 1813, d. 1880, ursprungligen
handtverkare) som tidning för den lägre medelklassen,
med romanföljetong och mycket lokalnotiser, vann
stor spridning, men intet inflytande. 1852 såldes
det till Meyers forne medarbetare J. Davidsen och
G. Siesbye och blef då organ för helstatspartiet och
den konservativa riktningen, men måste upphöra 1870.
E. Ebg.
Flåhacka, landtbr. Se Flåhackning och Hacka.
Flåhackning, landtbr., utföres med den s. k.
flåhackan och består däri, att tufvor och ytjorden
löshackas från grunden. Användes vid nyodling,
särskildt af kärr- och mossjord. Jfr Bränning.
H. J. Dft.
Flåren och Furen, två sjöar i Småland, på gränsen
mellan Jönköpings och Kronobergs län, den senare
genom en kort å, Åran l. Edsån, förenad med den förra,
som är betydligt större, omkr. 37 kvkm., och har en
längd af omkr. 20 km. Båda sjöarna ligga på omkr. 150
m. höjd och ha genom Toftaån aflopp till Vidöstern
och Lagan.
Flåsjön. Se Fjällsjöälfven.
Flått, zool. Se Fästing. ;
Flächenfachwerk (ty.),
skogsh. Se Fackverk.
Fläck (ty. flecken), litet
stads- eller köpingsliknande samhälle.
Fläcka, skogsh. Se Bläcka.
Fläckebo, socken i Västmanlands län, Norrbo
härad. 12,681 har. 1,232 inv. (1906). F. utgör ett
konsist. pastorat i Västerås stift, Väster-Färnebo
kontrakt.
Fläckfeber, med. Se Fläcktyfus.
Fläckpagellen, Pagellus centrodontus, zool., en till
hafsrudornas familj (Sparidæ) bland de taggfeniga
fiskarna (Acanthopterygii) hörande fiskart, som har
en hög, från sidorna sammantryckt kropp och i längd
mäter omkr. 46 cm. Till färgen är den ljusröd med en
svartaktig fläck framtill på hvardera sidan; buksidan
är hvitaktig. Fläckpagellen, hvilken egentligen
tillhör Medelhafvet och de tempererade delarna af
Atlantiska hafvet, har någon gång blifvit funnen
äfven vid Sveriges västra kust. J. G. T.*
Fläckplanka, skpsb. Se Bärghult.
Fläckskiffer, petrogr., en art lerskiffer, hos
hvilken äro utvecklade små konkretionsliknande,
vanligen mörkare fläckar, som i allmänhet visat sig
ega samma sammansättning som bergarten för öfrigt,
men som stundom till större eller mindre del bestå af
klorit eller något annat mineral. E. E.
Fläcktyfus l. Fläckfeber, Exantematisk tyfus,
Hungertyfus, Krigstyfus, med., en tyfös feber,
utmärkt genom sin stora smittsamhet och benägenhet
att uppträda i särskilda epidemier samt den stora
dödlighet den vanligen förorsakar. Förut ej säkert
känd, erhöll den i början af 16:e årh. stor spridning
i Europa, dit den ansågs ha blifvit införd från Cypern
öfver Italien. Under do följande båda århundradena
var den en trogen följeslagare till de stora krigen,
hvilkas fasor den ökade. Äfven i början och midten
af 19:e årh. har sjukdomen, under de napoleonska
krigen och Krimkriget, gjort skäl för namnet
krigstyfus. Sedermera ha sjukdomens härjningar aftagit
i samma mån, som man såväl i krig som fred börjat
alltmera i stort tillämpa hälsoläran. Fläckfebern
öfverföres icke blott direkt från den sjuke till
en annan person, utan äfven indirekt, genom friska
personer, som fått smittämnet i kläderna o. d. Dess
utbredning och elakartade natur ökas i betydlig grad
genom osund luft, trånga bostäder, dålig föda och alla
andra sanitära missförhållanden. Sjukdomssymtomen äro
följande. Efter ett inkubationsstadium, 10-14 dagar,
inträder några dagars prodromstadium med de vanliga
förebuden till en feber (hufvudvärk, mattighet,
värk i lederna, frossbrytningar, känsla af beklämning
i maggropen). Vanligen inledes därefter febern med
en stark frosskakning, hastig temperaturstegring,
som redan första dagen uppgår till 40° C., häftig
hufvudvärk, yrsel, sömnlöshet och ofta äfven
förstoppning. Med ringa sänkning ("remission") om
morgnarna stegras temperaturen hvarje afton ända
till fjärde aftonen, då den vanligen står högst
eller vid 41°. I gynnsamma fall aftager febern redan
efter en vecka, men eljest vanligen först i slutet
på andra veckan och sjunker då hastigare ("rapid
defervescens") än i nervfeber (abdominaltyfus). I
dödliga fall åter stegras temperaturen ytterligare
ända till 42°. Utom af det egendomliga i feberns
förlopp karakteriseras fläckfebern äfven af ett
utslag (exantem), hvaraf den fått sitt namn. Detta
utslag visar sig vanligen på tredje eller fjärde
dygnet och består af röda fläckar eller kvisslor,
som vanligen framträda först i maggropen och därifrån
sprida sig i tusental öfver hela kroppen (i olikhet
med det liknande mässlingsutslaget förekommer detta
utslag minst i ansiktet). Fläckarna, som först äro
ljusröda, bli sedermera, i svårare fall, mörkröda
eller svartblåa genom blodutådringar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
