Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flintrännan - Flira, zool. Se Faren - Flirt - Flis, bergsv. 1. F. l. Flisa - Flis, bergsv. 2. En vid de skånska kolgrufvorna antagen benämning - Flisa, bergsv. Se Flis - Flisby - Flisen älf - Fliseryd 1. Socken i Kalmar län - Fliseryd 2. Fideikomissegendom i nämnda socken - Flishult - Flis' skans - Flistad 1. Socken i Skaraborgs län - Flistad 2. Socken i Östergötlands län - Flitpengar - Flitsch - Flius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flintrännan, ett mellan skånska kusten och danska
ön Saltholmen i Öresund beläget farvatten. De
hufvudsakligaste grunden omkring denna farled äro:
Björn med ett djup af 2 m., Nordflint med bränningar,
Gustaf af Klint 3,3 m., Sjollen 2,3 m., Kalkgrundet
2,7 m., Sydflint med stenar öfver vattnet, Oskars
grund 5,6 m. samt Trindelen 2,7 m. Alla dessa grund
äro utprickade. Vid Kalkgrundet och Oskarsgrundet
äro fyrskepp utlagda. En nautisk mil ö. om Sjollen
är utlagdt ett fartyg, som lämnar och afhämtar
lots, likaså ett på Malmö redd. Sedan ofvannämnda
seglingsmärken utlades, har F. blifvit mycket
trafikerad. Den är icke endast bekväm för ångbåtar,
som vid flera tillfällen välja denna väg i stället för
den smalare och grundare, af fartyg uppfyllda Drogden
(se d. o.), utan den erbjuder äfven för seglande
fartyg flera fördelar under vissa förhållanden. Djupet
i segelrännan är minst 7 m., måhända 8 m. Årligen
företagas stenrensningar i farleden. (Härtill samt
till undersökning rörande djupförhållandena ha
under senare tid årligen anvisats statsmedel.) Äfven
mellan grunden Björn och Nordflint å ena sidan samt
Gustaf af Klint och Sjollen å den andra finnes en
farled, som dock kan användas endast om dagen. -
1873 utgjorde lotsningsrättigheten i Drogden och
Flintrännan föremål för diplomatiska underhandlingar
mellan svenska och danska regeringarna. Pressen
behandlade denna fråga med största liflighet, en
mängd artiklar skrefs på både svenska och danska,
och debatten erhöll småningom det betecknande namnet
"lotskriget". Genom en i "Köpenhamn 14 aug. 1873
utfärdad "Deklaration angående svenska och danska
undersåter tillkommande rätt till lotsning i
Öresund" afgjordes denna tvistefråga på ett sätt,
som inhämtas af följande utdrag ur Art. I. "I de
delar af Öresund, som på ena sidan begränsas af
danskt och på den andra sidan af svenskt land, skall
lotsningen med lika rätt tillkomma hvardera staten
- - - Hvarest båda stränderna tillhöra samma land,
tillkommer lotsningsrätten uteslutande det landet,
och ega det landets myndigheter att därom fastställa
närmare bestämmelser". På grund af denna artikel
ega danska lotsar rätt att lotsa genom Flintrännan,
hvaremot svenska lotsar ej få lotsa genom Drogden. -
Bestämmelsen trädde i gällande kraft 21 aug. 1873.
J. H-g.*
Flira, zool. Se Faren.
Flirt [fl.l’t], eng. (af angls, fleard. dumt streck),
kurtis, ytlig älskogslek. - Flirta [flörta],
kokettera, smått förälska sig utan allvarliga
afsikter.
Flis, bergsv. 1. F. l. Flisa, "ett större
eller mindre, tjockare eller tunnare, platt
bergartsstycke, uppkommet genom bergartens klyfning
eller sönderslagning. Man säger, att en sten är
"slagen på flis", då den blifvit tudelad eller klufven
så, att lagrings- eller skiffringsytorna framkommit,
under det man säger, att den är "slagen på borst",
då brottytan tvärt afskär nämnda ytor. - 2. En vid
de skånska kolsrufvorna antagen benämning på en med
svart kolhaltig skiffer ymnigt uppblandad sämre sort
stenkol med hög askhalt. Den förekommer vanligen i
särskilda lager, tillsammans med de renare och bättre
slagen stenkol, och nyttjas som brännmaterial. Flis
kallas också "tertia stenkol" l. "stenkol n:o 3".
E. E.
Flisa, bergsv. Se Flis.
Flisby, socken i Jönköpings län, Södra Vedbo
härad. 11,390 har. 1,658 inv. (1906). F. bildar med
Norra Solberga ett regalt pastorat i Linköpings stift,
Södra Vedbo kontrakt.
Flisen älf, ett af Glommens betydligaste tillflöden,
kommer från Osensjön i Österdalen och förenar sig med
Glommen i Solör, Hedemarkens amt. Längd omkr. 165 km.
Y. N.
Fliseryd. 1. Socken i Kalmar län, Handbörds
härad. 26,707 har. 3,503 inv. (1906). F. utgör
ett konsist. pastorat i Kalmar stift, Handbörds
kontrakt. - 2. Fideikommissegendom i nämnda
socken, omfattande 4 mtl, tax. till 131,800
kr. (1906), hvartill komma kvarn, såg och
hyfleri, tax. till 10,800 kr. Manbyggnaden, ett
stort tvåvånings trähus, uppfördt 1813 efter
den stora eldsvåda, som 1811 hemsökte bygden,
ligger helt nära Emmån. Fideikommisset stiftades
1802 af amiralen J. Nordenankar, som föiordnade,
att det från brodern Alexander skulle öfvergå till
dennes yngre son och från denne i rätt nedstigande
led. Om ätten utdoge, skulle egendomen tillfalla
k. krigsakademien på Karlberg eller - om denna då
icke existerade - Vadstena adliga jungfrustift. Det
eges sedan 1899 af stiftarens broders sonsons son
K. G. A. V. Nordenankar.
Flishult, egendom i Näsby socken, Östra härad,
Jönköpings län, vid den af Emmån genomflutna Flögen
l. Näsbysjön. 3 1/2 mtl med Kalkaby, tax. till 90,000
kr., kvarn och såg m. m. till 13.000 kr. F. är en
urgammal sätesgård. Under medeltiden, då gården
kallades Flidishult, egdes den af släkten Båt i
flera led.
Flis’ skans i Norge, Finnskogens socken,
där vägen från Södra Finnskoga i Värmland
går öfver Glommens biflod Flisen älf. Redan
1644 anordnades där förhuggningar, och sedan
byggdes en skans, som besattes såväl 1718
som 1814, men därefter fick den förfalla.
L. W:son M.
Flistad. 1. Socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad. 1,970 har. 444 inv. (1906). F. bildar med
Götlunda ett konsist. pastorat i Skara stift, Södra
Vadsbo kontrakt. - 2. Socken i Östergötlands län,
Gullbergs härad. 1.706 har. 629 inv. (1906). Annex
till Ljung, Linköpings stift, Gullbergs och Bobergs
kontrakt.
Flitpengar, en inkomst, som utom den fasta lönen förr
tillkom skådespelarna vid de kungliga teatrarna i
Stockholm. De beräknades för hvarje sujett efter det
antal akter, i hvilka han eller hon uppträdt. Enligt
regeln belöpte sig denna inkomst till 1 kr. pr akt
för dem, som hade ettåriga kontrakt, och till 2
kr. för dem, som hade tvååriga sådana. Se vidare
Tjänstgöringspengar.
Flitsch (it. Plez, slov. Bovec), köping i österrikiska
grefskapet Görz, vid Isonzo. 1,378 inv. (1900),
slovener. I närheten ligger bergsslottet La chiusa
di Plez (ty. Flilscher klause) vid passet af samma
namn. Passet har blifvit ryktbart genom österrikarnas
försvar af detsamma mot fransmännen 1809.
Flius (grek. Φλους<&faovg, lat. Phlius}, en liten
forngrekisk, själfständig stad i nordöstra delen
af Peloponnesos, hufvudort i det lilla landskapet
Fliasia. F. stod under Greklands ständiga
inbördes strider vanligen på Spartas sida och slöt
sig sedermera till Akaiska förbundet. Fornlämningar
af staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
