Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 575-576 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flensburg, Nils Olof Mattias - Flenört, bot. Se Scrophularia - Fleraxlig - Fleringe - Flers - Flersidigt symmetrisk, Flersymmetrisk, bot. Se Blomma, sp. 753 - Flerårig växt, bot. Se Hapaxant och Perenn - Flesch - Flessibile - Fletcher, engelsk släkt - Fletcher, Giles F. - Fletcher, John - Fletcher, Phineas - Fletcher, Giles

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

son, lingvist, f. 22 april 1855 i Lund, blef student
där 1873, filos. kandidat 1880, licentiat 1886 och
doktor 1888 samt docent i sanskrit s. å. Han förestod
under flera år professuren i österländska språk och
utnämndes 1898 till e. o. professor i sanskrit med
jämförande indoeuropeisk språkforskning vid Lunds
universitet. Af hans utgifna skrifter må nämnas
Studier öfver den fornindiska tempusläran (grad.-afh.,
1888), Über ursprung und bildung des pronomens Αυτσς
(1893), Studien auf dem gebiete der indogermanischen
wurzelbildung. Semasiologisch-etymologische
beiträge. I. Die einfache basis ter- im
indogermanischen (1897) samt flera kantater och
andra tillfällighetsdikter. - Hans broder Karl
Axel Vilhelm F., f. 1856, med. doktor i Lund och
docent i pediatrik vid Karolinska institutet 1894,
är fr. o. m. 1898 H. M. konungens läkare, sedan 1904
med titel förste lifmedikus. F. har i facktidskrifter
skrifvit åtskilliga artiklar, särskildt om albuminuri.

Flenört, bot. Se Scrophularia.

Fleraxlig, bot., kallas en växt, där växtens
olika blad äro fördelade på flera olika slags
skott. Hufvudskottet bär lågblad och örtblad,
skottet af andra ordningen högblad, skottet af
tredje ordningen är t. ex. blomma. Fleraxliga växter
äro t. ex. groblad (Plantago major) och teärenpris
(Veronica chamædrys). Jfr Enaxlig och
Tvåaxlig. H. Hn.

Fleringe, socken i Gottlands län, Norra häradet. 6,820
har. 410 inv. (1906). Annex till Rute, Visby stift,
Norra kontraktet.

Flers [flår], stad i franska dep. Orne, vid
Vère. 11,280 inv. (1901). F. är säte för en liflig
industri, hvilken sysselsätter omkr. 28,000 arbetare
och omfattar företrädesvis tillverkning af linne,
kattun, damast, möbeltyg och bolstervar, till ett
värde af 38 mill. frcs.

Flersidigt symmetrisk, Flersymmetrisk,
bot. Se Blomma,
sp. 753.

Flerårig växt, bot. Se Hapaxant och Perenn.

Flesch (fr. flèche), befästningsk., den
befästningsform, som uppkommer af två räta linjer,
hvilka med hvarandra bilda en mot den fientliga sidan
utgående vinkel. Fleschens sidor kallas faser. En
större fleseh kallas redan. - Se Fältbefästning.
O. A. B. (L. W:son M.)

Flessibile (it., af lat. flexibilis, böjlig), mus.,
smidigt, med glatt föredrag.

Fletcher [nVtjo], engelsk släkt, till hvilken
hörde flera på Elisabets och Jakob I:s tid bekanta
författare.

1. Giles F., diplomat och författare, f. omkr. 1549,
d. 1611, blef 1581 jur. doktor, verkade 1586 som
engelsk diplomat i Tyskland och företog 1588-89 en
hemlig beskickning till Ryssland, där han personligen
blef rätt illa behandlad, men till sist lyckades
utverka åtskilliga förmåner för sitt hemlands köpmän.
Hans intressanta resebeskrifning och skildring af
ryska förhållanden Of the russe common wealth (1591)
blef snart indragen af fruktan för att F:s omdömen om
tsaren skulle skada de engelske köpmännens behandling
i Ryssland. Senast är den utgifven hos E. A. Bond,
"Russia at the close of the sixteenth century" (1856).
F. utgaf äfven en del religiösa poem.

2. John F., den föregåendes brorson,
dramatiker, f. 1579 i Rye, Sussex, d. 1625, var son till
biskop Richard F., d. 1596, en fanatisk kalvinsk
prästman, som klumpigt officierade vid Maria Stuarts
afrättning. F. studerade i Cambridge och fick 1606
eller 1607 sitt första lustspel, The women-hater,
uppfördt.

Härpå följde de under ett åttaårigt
intimt samarbete med Fr. Beaumont (se denne)
skrifna verkningsfulla tragedierna Philaster och The
maid’s tragedy m. fl. samt komedierna The knight
of the burning pestle, Coxcomb, Wit at several
weapons o. a. Frågan om de båda författarnas
respektive andel i dessa skådespel är lifligt
omdebatterad. F. skref dessutom troligen ensam
tragedien Thierry and Theodoret och (1609 l. 1610)
herdespelet The faithful shepherdess, ett af de
bästa alstren i England af denna diktart. Efter
Beaumonts död (1616) författade F. dels ensam, dels i
samarbete med andra - mest med Massinger, men äfven
med Rowley och Shirley - tragedierna Bonduca och
Sir John van Oiden Barnavelt, vidare The pilgrim,
The false one, A wife for a month, sedekomedierna
Rule a wife and have a wife och The little french
lawyer, det liffulla lustspelet The wildgoose-chase
m. fl. I hans senare komedier röjer sig ett växande
spanskt inflytande (från Cervantes). F. anses ha
haft stor andel i Shaksperes "Henry VIII", och man
har velat spåra Shaksperes hand i vissa partier af
det F. tillskrifna, under bägges namn 1634 utgifna
skådespelet "The two noble kinsmen". - F. och Beaumont
voro högt uppburna af publiken, efter hvars smak
för naturalistisk skildring de fogade sig. Betydande
dramatisk skicklighet, kraftig karaktärsteckning och -
hos F. - lekande humor utmärkte de bättre af deras
dramer. Bästa uppl. af deras skådespel är af Dyce
(11 bd, 1843-46); ett godt urval ger S:t Loe Strachey
i sin uppl. (2 bd i "Mermaid series", 1887). Jfr
G. C. Macaulay, "Francis Beaumont, a critical
study" (1883), en uppsats af Fleay om dessa dramers
kronologi i "Englische studien", IX, och E. Koppel,
"Quellenstudien zu den dramen... Beaumont’s und
Fletcher’s (1895).

3. Phineas F., den föregåendes kusin, son till
F. 1, skald, f. 1582, d. 1650, var 1611-16 fellow vid
King’s college i Cambridge och från 1621 kyrkoherde
i en landsförsamling. Hans The purple island or
the isle of man (skrifven senast 1616, utg. 1633)
utgör en anatomisk-allegorisk beskrifning af
människokroppen, dess dygder och laster under bilden
af en ö, där kullar motsvara benen, floder ådrorna
o. s. v. Enstaka beskrifvande partier erinra
om Spenser, men i sin helhet har diktverket blott
kuriositetsvärde, medan hans Piscatory eclogues
anses ega större förtjänster. Se vidare F. 4.

4. Giles F. d. y., den föregåendes broder,
religiös skald, f. omkr. 1588, d. 1623, blef
efter studier i Cambridge 1618 kyrkoherde i en
landsförsamling. Han utgaf 1610 det efter mönster af
Spenser och Du Bartas skrifna religiösa
diktverket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>