Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 559-560 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fleischer, Heinrich Leberecht - Fleischer, Moritz - Fleischer, Oskar - Fleischmann, Gustav Friedrich Wilhelm - Flekkefjord - Flekkerö (Indre F.) - Flekkerö slott. Se Flekkerö - Flekterande språk, böjande språk. Se Monosyllabiska språk och Polysyndetiska språk - Flem, lat. Se Flims - Flem. - Flemael. Se Flemalle - Flemalle, Flemael l. Flamael, Bertholet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bibliothecæ Dresdensis (s. å.), Ali’s hundert sprüche,
arabisch und persisch paraphrasirt von Reschideddin
Watwat (med tysk öfv., 1837), Beidhawii
commentarius in coranum (2 bd, 1846–48, jämte
indices af Fell 1878), fortsättningen af det genom
Habichts död afbrutna utgifvandet af ”Tausend und
eine nacht” (bd 9–12, 1842–43) och öfv. och
bearbetning af Mirza Muhammed Ibrāhīms
nypersiska grammatik (Grammatik der lebenden
persischen sprache, 1847; 2:a uppl. 1875) jämte en
stor mängd recensioner och tidskriftsuppsatser, sedermera
ånyo utgifna under titeln ”Kleinere schriften”
(3 bd, 1885–88). – Biografi af A. Müller i
Bezzenbergers ”Beiträge zur kunde der
indogermanischen sprachen”, XV (1889).
K. V. Z.


Fleischer [flai∫er], Morits, tysk kemist, en af
grundläggarna af den nutida mossodlingen, f. 1843 i
Kleve, Rhenprovinsen, riktade sina universitetsstudier
i Berlin (1862–64 och 1868–69) och Greifswald
(1864–67) på den organiska kemien samt egnade sig därefter såsom assistent hos G. Kühn
i Möckern, E. Wolff i Hohenheim och Henneberg i Weende och som föreståndare (1875–77)
för landtbrukscentralföreningens för Rhenprovinsen försöksstation i Bonn så godt som
uteslutande åt undersökningar rörande husdjurens näringsfysiologi och utfodring. 1877
kallades han att i Bremen organisera och leda
en försöksanstalt för odlingen af möss- och hedjord.
Härmed kom han att utöfva ledningen af den
från senare delen af 1800-talet så kraftigt
framdrifna mossodlingen, ej blott i Tyskland, utan i viss
mån äfven i andra länder. Mosskulturstationen i
Bremen var under F:s föreståndarskap centralpunkten
för forskningarna på detta område. Därifrån
utgick initiativet till omfattande mossodlingar i
norra Tyskland samt till den storartade tillverkningen
af mosstorf och det på användningen af detta
ämne grundade tillvaratagandet af städernas latrin;
där vann ock en stor del af dem, som kommo att
leda mosskulturens utveckling i andra länder, sin
utbildning. 1891 blef F. professor vid landtbrukshögskolan
i Berlin och medlem af den där förlagda
Central-moor-kommission samt fick fortfarande som
kurator för anstalten i Bremen ett visst inflytande på
dennas ledning. Med bibehållande af sin lärarpost
vid landtbrukshögskolan i Berlin är F. sedan 1898
föredragande råd i preussiska jordbruksministeriet
och har erhållit titel af geheimeoberregierungsrath.
Han är sedan 1887 led. af Landtbruksakad. F.
har offentliggjort många berättelser och andra
afhandlingar rörande till mossodling hörande ämnen,
företrädesvis i ”Mitteilungen des vereins zur
förderung der moorkultur im Deutschen reiche”,
”Thiels landwirtschaftliche jahrbücher” och
”Biedermanns Centralblatt” samt har utgifvit Die
torfstreu (1890, ”Tillverkningen och användandet af
torfströ”, 1891) samt Das stadtbremische abfahrwesen,
eine kritische studie.
H. J. Dft.

Fleischer [flaiʃer], Oskar, tysk musikhistoriker,
f. 1856 i prov. Sachsen, blef 1883 filos. doktor,
studerade musikvetenskap för Phil. Spitta, fick 1888,
efter vidsträckta studieresor, i uppdrag att ordna
och förestå det k. musikhistoriska museet i Berlin
och blef 1895 e. o. professor i musikvetenskap vid
Berlins universitet. Han stiftade 1899 Internationale
musikgesellschaft samt redigerade till 1904 dess
månadsskrift och kvartals-sammelband. F. har författat
bl. a. Neumen-studien (3 bd, 1895-1904) med viktiga
utredningar angående den äldre medeltidens notskrift,
och biografien Mozart (1900). E. F-t.

Fleischmann [flåYJ-], Gustav Friedrich Wilhelm,
tysk agronom, f. 1837, blef efter flera föregående
anställningar i olika delar af Tyskland och
Schweiz såsom lärare i naturvetenskap och ledare
af landtbruks- och mejeriförsök 1876 förste
föreståndare för den nyinrättade mejeriskolan
i Raden i Mecklenburg-Schwerin samt professor
i landthushållning 1886 i Königsberg och 1896
i Göttingen. F. har författat bl. a. Studien
über das molkereiwesen in Dänemark, Schweden und
Finnland (1875; tills. med Petersen och Boysen),
Das Schwartzsche aufrahmungsverfahren (1874;
2:auppl. 1878) samt den stora handboken Lehrbuch
der milchwirthschaft (1893; 3:6-uppl. 1901).
H. J. Dft.

Flekkefjord, stad i Lister og Mandals amt, i
sydligaste Norge. 2,072 inv. F. var länge en betydande
köping, innan det 1842 fick stadsprivilegier. F. är
östra slutpunkten för järnvägslinjen F. - Stavanger
(150 km.). - Stadens invånare anlade 1807 och
bestyckade 2 batterier till sitt skydd, det ena på
Grönnæs, det andra på Svægodden. Batterierna hade
ännu 1815 kvar sina kanoner, men fingo sedan förfalla.
Y. N. L. W:son M.

Flekkerö (Indre F.), en utanför staden
Kristiansand, i Norge, belägen hamn. På Ytre
F. har anlagts ett kustsanatorium. - 1556-61 låg
på Gammelholm ett blockhus, kalladt
Flekkerö slott. På 1630-talet anlades å en holme i
östra Flekkerö hamn en befästning, Kristiansö,
som 1654 utvidgades och senare fick namnet
Fredriksholm. Fredriksholm bestod af ett öfre
tenaljeradt verk med ett stentorn såsom reduit samt
ett nedre verk. Under 1700-talet förföll fästningen,
1801 fördes dess bestyckning till Kristiansand, och
1804 utrymdes densamma fullständigt. 18 sept. 1807
sprängde engelsmännen en del af det öfvergifna
Fredriksholm i luften; men 1808 började det åter
iståndsättas, hvarjämte några batterier anlades
på fastlandet för att skydda fästningens rygg och
försvara östra inloppet till F. 1854 upphjälptes
fästningsverken än en gång, men 1871 evakuerades
de ånyo. Samtidigt utrymdes det omkr. 1 km. n. om
Fredriksholm 1848 anlagda Gammelöens batteri.
Y. N. L. W:son M.

Flekkerö slott. Se Flekkerö.

Flekterande språk (af lat. flectere, böja), böjande
språk. Se Monosyllabiska språk och Polysyndetiska
språk.

Flem, lat. Se Flims.

Flem., vid djurnamn förkortning för skotske zoologen
John Fleming, f. 1785, d. 1857 som professor i
Edinburgh, författare till bl. a. British animals
(1828).

Flemael. Se Flemalle.

Flemalle, Flemael l. Flamael [-mal],

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>