Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 285-286 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upphämtades ur dem, bearbetades 1874 endast två,
med en produktion af 460,000 kg., hvarefter
beloppet ytterligare sjönk. Först efter 1890
har upptagandet af bergmalm börjat ökas och
utgjorde 1901–05 i årligt medeltal 14 mill. kg.,
växlande mellan 9 och 22 mill. kg. Mer gifvande
har malmtäkten ur sjöar och myrar varit, afkastande
under de senaste åren (efter 1900) mellan 60 och 40
mill. kg. årligen. Järnindustrien har därför till
stor del arbetat med svensk vara; 1901–06 importerades
sålunda i årligt medeltal 10 mill. kg. tackjärn.

Industri. Likasom den ekonomiska verksamheten i
allmänhet har också industrien i F. under de senaste
årtiondena gått snabbt framåt. Dess utveckling har ett
godt stöd i den rikliga tillgången på vattenkraft;
en 1889 uppgjord förteckning upptager 955 forsar,
representerande en arbetsmängd af 3 mill. hästkrafter,
hvaraf dock endast en del är åtkomlig för industriell
användning. Då emellertid F:s hela industri förbrukar
omkr. 46,000 ånghästkrafter (emot 9,700 år 1887)
och, enligt ungefärlig uppskattning, endast
omkr. 60,000 vattenhästkrafter (mot omkr. 40,000
år 1890), synes, att den naturliga krafttillgången
tillåter en betydande utveckling. Gällande lag om
vattenrätten är af 23 juli 1902. – Såsom naturligt är
stå träindustrien (se ofvan) och pappersindustrien
främst med afseende å utvecklingsmöjligheterna
såsom grundade på inhemsk råvara, hvaraf riklig
tillgång finnes. Följande tabell ger en öfverblick
af industrien och dess utveckling:

Industrier:	Antal arbetsställen.		Antal arbetare.		Produktion i mill. mk
	1887	1905	1887	1905	1887	1905
Metall.- o. mek.	880	1,600	7,228	19,719	14,7	62,2
Sten- o. glasind.	178	363	4,283	9,695	4,3	14,2
Kemisk ind.	181	249	1,264	2,883	2,6	11,6
Läderind.	635	895	1,986	3,735	8,1	17,0
Textilind.	46	87	5,121	11,902	16,1	46,0
Pappersind.	95	162	2,728	9,906	9,7	43,2
Träind.	526	899	8,807	25,465	28,0	90,4
Byggnadsind.	274	404	1,855	3,775	2,0	7,5
Närings- o. njutn.	1,912	2,893	5,945	11,527	22,2	81,2
Beklädnadsind.	826	1,332	2,900	6,071	3,9	11,4
Grafisk ind.	62	170	966	3,150	1,8	7,9
Summa	5,615	9,054	43,083	107,828	113,4	392,6

Medan 1887 på hvarje arbetsställe i genomsnitt
kommo 7,7 arbetare, omkr. 7 hästkrafter och 2,000 mk
produktionsvärde, utgjorde 1905 motsvarande siffror
11,9 arbetare, omkr. 12 hästkrafter och 4,300 mk,
hvilket antyder en tendens mot storindustri. 1905
funnos i städer och köpingar 4,161 arbetsställen med
56,949 arbetare och 229 mill. mk produktionsvärde,
medan industrien på landsbygden representerades
af 4,893 arbetsställen med 50,879 arbetare och
163 mill. mk produktionsvärde. Med afseende å
produktionsvärdet äro Helsingfors, Tammerfors, Åbo,
Vasa, Viborg, Björneborg, Jakobstad, Uleåborg, Kotka
och Kuopio landets främsta industristäder; viktiga
industriella verk, särskildt inom pappers- och
metall-, men äfven inom textilindustrien
finnas ock på landsbygden. Utom i den inhemska
marknaden afsättas den finska industriens alster
främst till Ryssland (särskildt pappers-, trä-
och metallindustriernas, mekaniska verkstädernas,
textil- och läderindustriernas), därnäst till England,
Tyskland, Frankrike o. a. västerut liggande länder
(hufvudsakligen trävaror och papper). Afsättningen
på Ryssland, som försvåras genom där rådande
protektionssystem, stöder sig f. n. på en
traktatsmässig öfverenskommelse af 1897.

Främst bland landets industrier står
trävaruindustrien, hvilken jämte jordbruket och
mejerihandteringen utgör den egentliga grundvalen för
landets ekonomiska välstånd. Från att dess exportvärde
1836 utgjorde endast 2,2 mill. mk eller 26 proc. af
landets hela export, steg den 1866 till resp. 15,9
mill. mk och 51 proc., växlade under 1870-, 1880- och
början af 1890-talen mellan 36 och 50 mill. mk,
motsvarande 40 à 50 proc., och har sedan stadigt vuxit
ända till 140 mill. mk eller 51 proc. 1906. Inom denna
industri intager sågverksrörelsen främsta rummet;
1905 funnos 598 arbetsställen, 21,640 arbetare
och producerades för 79 mill. mk (jfr tab. här
ofvan). Snickerierna representerade samtidigt
221 arbetsställen, 1,904 arbetare och 4,9 mill. mk
produktionsvärde. Nämnas må äfven trådrullfabrikerna
och tändsticksfabrikerna. Sågverksrörelsens
hufvudpunkter äro Björneborg och Kotka vid
mynningarna af de vidsträckta Näsijärvi- och
Päijänne-vattendragens utloppsälfvar, Kumo och
Kymmene. Vid de ännu vidsträcktare Saima-vattnen,
som sakna ett för flottning lämpligt utlopp, ligga
sågverken spridda i det inre af landet, medan deras
export hufvudsakligast är koncentrerad i Viborg. –
Pappersindustrien representerade 1906 38 mill. mk
eller 14 proc af landets export, och utförseln
till Ryssland utgjorde 24 mill. mk. – Järnbruken
och mekaniska verkstäderna arbeta hufvudsakligen
för den inhemska marknaden, hvaremot exporten till
Ryssland är begränsad genom limitbestämningar,
hvilkas öfverskridande hindras genom starkt ökade
tullsatser. – Textilindustrien arbetar hufvudsakligen
för den inhemska marknaden; exporten, nästan allt
till Ryssland (limitbestämningar), uppgick 1906 till
3,9 mill. mk. – 1905 funnos i landet 14 glasbruk
med 4,5 mill. mk produktionsvärde; exporten steg
1906 till omkr. 0,8 mill. mk, nästan allt till
Ryssland. – Stenindustrien åter har ännu icke nått
den utveckling, som de naturliga resurserna synas
betinga; export, 1906 till ett värde af 1,5 mill. mk,
eger rum mest till Ryssland, men äfven till Tyskland
och t. o. m. till Skottland. – 5 sockerbruk (2 i
Helsingfors, 1 i Åbo, Vasa och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>