Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fattigvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fattigvårdssamhälle å landet vid fabriks-, bruks- eller
grufegendom idkas rörelse af den utsträckning, att
därvid begagnas ett större antal arbetare, som utgöra
egna matlag, eller om innehafvare af jord i sin tjänst
antagit statfolk eller å sina egor upplåtit bostad
eller plats därtill åt s. k. backstugusittare eller
inhyseshjon, hvilka ock utgöra egna matlag, och sådant
finnes för fattigvårdssamhället medföra väsentligt
större tunga, än som motsvaras af egendomsegarens
normala bidrag till fattigvårdssamhället, är han
pliktig därutöfver lämna särskildt tillskott, men
kan i stället åtaga sig enskild ansvarighet för
den fattigvårdstunga, som af ifrågavarande matlag
föranledes, då han blir fri från sistnämnda tillskott
och en del af den honom till kommunens fattigvård
eljest åliggande afgiften. Såväl rotefördelning som
enskilda fattigvårdssamhällen förekomma emellertid
i allt ringare utsträckning.
Understöd för den, som enligt ofvanstående
eger rätt till fattigvård, skall bekostas af det
fattigvårdssamhälle, där han eger hemortsrätt. Vistas
den fattige, när behofvet uppstår, inom annat
samhälle, skall dock fattigvården förskottsvis lämnas
af detta, som då af vederbörande samhälle eger rätt
till ersättning. (Se Hemortsrätt.)
Beträffande fattigvårdsstyrelsens myndighet
öfver den, som åtnjuter fattigvård, är följande
stadgadt. Fattigvårdsstyrelse tillkommer målsmans-
och husbonderätt öfver den, som af samhället åtnjuter
full försörjning, hvilken ej blott är tillfällig,
samt husbonderätt ej mindre öfver en hvar, som
för sig åtnjuter fattigvård, än ock öfver den,
hvars minderåriga barn eller hvars hustru åtnjuter
full försörjning, som ej är tillfällig; samma rätt
tillkommer den äfven i vissa fall, då fattigvården är
tillfällig (F. O. § 35). Skulle en arbetsför person,
som står under fattigvårdsstyrelses husbondevälde och
ej är minderårig, vägra fullgöra arbete, som honom
föresättes af fattigvårdsstyrelsen eller af den, å
hvilken husbonderätten öfverlåtits, eller skulle han
eljest visa tredska, själfsvåld, oordentlighet eller
sturskhet, och rättar han sig ej efter styrelsens
varning, så kan han, efter anmälan, af K. M:ts
befallningshafvande åläggas allmänt arbete från en
till sex månader, hvilket arbete skall förrättas i
allmän tvångsarbetsanstalt. Likaledes kan, under vissa
villkor, sådant arbete af sistnämnda myndighet åläggas
ej mindre bettlare (tiggare), hvarmed F. O. förstår
den, som, efter det han fyllt 15 år och ej är i den
belägenhet, att han eger rätt till fattigvård, med
ord eller åtbörder begär allmosa af annan än den,
hvilken bör emottaga anmälan om behof af fattigvård,
än äfven den, som tillåtit minderårigt barn, vare sig
hans eget eller sådant, som står under hans vård, att
bettla. Finnes ej plats å tvångsarbetsanstalt, skall
arbetet förrättas å länsfängelse eller kronohäkte,
(F. O. §§ 6: 3, 9: 2, 35, 40: 2, 42).
Till fattigvårdens bestridande eger
fattigvårdssamhälle att disponera i första rummet
afkastningen af sina för fattigvården afsedda
fastigheter och kapital, de bötesmedel, som, enligt
lagstiftningen, tillfalla de fattige, kollekter,
frivilliga gåfvor och andra sådana inkomster. Det som
därutöfver erfordras skall fyllas genom tillskott
efter de grunder, som för kommunalutskylders
utgörande i allmänhet äro stadgade (F. O. § 33). Denna
sistnämnda inkomst,
hvarmed väl i de flesta orter den allra största
delen af fattigvården måste bestridas, skulle i
Sverige, i analogi med förhållandet i andra länder,
möjligtvis kunna benämnas fattigskatt. – Om den
tilläggsafgift, som stundom kan utkräfvas af viss
medlem i fattigvårdssamhälle, är taladt å föreg.
spalt i fråga om de enskilda fattigvårdssamhällena
(F. O. § 34).
Här skall äfven nämnas, att staten i vissa
fall lämnar kommunerna ersättning för utdeladt
understöd. Om nämligen någon af manskapet vid
värfvad trupp inom armén eller vid annan afdelning af
sjöförsvaret än båtsmanshållet eller vid kronans varf
eller verkstad anställd arbetare eller handtverkare
efter afskedet ännu ej förvärfvat hemortsrätt,
innan fattigunderstöd måste lämnas, eller behof af
dylikt understöd uppkommer för hans hustru eller
minderårigt barn, medan mannen eller fadern ännu är
i tjänst, erhåller vederbörande fattigvårdssamhälle
ersättning af kronan (F. O. § 31: 1). Likaså kan ett
fattigvårdssamhälle i visst fall erhålla understöd
af staten för besörjande af fattigvård åt den, som
där har hemortsrätt, men som i minst fem år oafbrutet
vistats utom detsamma (F. O. § 31: 2).
Fattigvården handhafves inom fattigvårdssamhälle,
under vederbörande kommunalmyndighets
(kommunalstämma, kommunalfullmäktige, allmän
rådstuga, stadsfullmäktige) beslutanderätt och enligt
reglemente, som af-denna myndighet fastställes,
af fattigvårdsstyrelse. Denna är å landet i regel
kommunalnämnden, men kan, om fattigvårdssamhället
det besluter, särskildt utses. Till ledamot af sådan
styrelse är såväl man som kvinna valbar. I stad skall
särskild fattigvårdsstyrelse alltid väljas. – Då
särskild fattigvårdsstyrelse väljes, skall den bestå
på landet af minst 3, i stad af minst 5 ledamöter,
och utser jämväl samhället bland dessa ordförande och
vice ordförande. Kyrkoherden, eller den hans ställe
företräder, är berättigad att i de inom pastoratet
för fattigvårds handhafvande utsedda styrelsers
förhandlingar och beslut deltaga. Rote skall utse
en fattigvårdsföreståndare och kan jämväl tillsätta
en rotestyrelse, i hvilken då föreståndaren för
ordet (F. O. §§ 10, 15, 16). – För uppsikt öfver
bettlare skall inom fattigvårdssamhälle utses
behöfligt antal tillsyningsmän. – I Stockholm
handhafves fattigvården af en fattigvårdsnämnd,
hvilken består af 12 ledamöter och 8 suppleanter,
utsedda af stadsfullmäktige. Öfverståthållaren
för ordet, då han är tillstädes, och eger att i
öfverläggningarna, men ej i besluten deltaga. I de
särskilda territorialförsamlingarna skola dessutom
finnas af nämnden utsedda fattigvårdsstyrelser,
hvilka ha närmaste och omedelbara tillsynen öfver de
fattige inom församlingen och besörja förvaltningen af
de till församlingens särskilda fattigvård anslagna
donationer och öfriga tillgångar. I dessa styrelser
är vederbörande kyrkoherde själfskrifven ledamot. De
biträdas dels af diakonissor och tillsyningsmän eller
s. k. besökare (rörande dessas skyldigheter se nedan
under Tjänstemannasystemet), dels af rotemän, som ha
särskilda distrikt sig anvisade.
öfver fattigvårdsstyrelses beslut kan klagan föras
hos myndighet, som utöfvar samhällets beslutanderätt i
fattigvårdshänseende (se ofvan). Besvär öfver dennas
beslut kan däremot icke anföras, såvida formfel ej
förelegat och fråga är om sökt och vägrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
