Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Fardag
- Fardagsår
- Fardagsårsersättning
- Fardhem
- Fareham
- Farel, Guillaume
- Faren, Vimma l. Flira
- Farensbach, Jürgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jordegendom skall däremot afträdet i regel ske nästa
fardag (J. B. 16:4), af nyttjanderätt till. hus
i stad genast (J. B. 16: 14). - För prästerliga
boställslägenheter är afträdesdagen 1 maj det år,
då lägenheten skall, efter gällande bestämmelser,
afstås. - Enligt den nya lagen om nyttjanderätt till
fast egendom 14 juni 1907 gälla - för nyttjanderätt,
som upplåtes genom arrende- eller hyresaftal
efter 1908 års ingång - i fråga om fardag följande
hufvudregler. Fardag för arrendator är, så framt ej
annat öfverenskommes, 14 mars eller, om denna dag
är söndag, följande dag. Fjorton dagar tidigare "ege
tillträdaren få åt sig upplåten hälften i fastighetens
hus". Då fastigheten på grund af särskilda
omständigheter skall afträdas förr än aftalats,
måste uppsägning ha verkställts minst sex månader
före fardagen, utom i vissa fall, då arrendatorn får
kvarsitta endast till nästa fardag efter uppsägningen,
eller t. o. m. kan åläggas flytta ännu tidigare. För
hyresgäst är fardag antingen 1 april eller 1
okt. (ev. nästa söckendag), och skall lägenheten,
som afträdes, hållas tillgänglig för efterträdaren
senast kl. 12 å fardagen, bostadslägenhet om flera
rum till hälften något tidigare. Uppsägningstiden
är tre månader, om ej annorlunda aftalats. I
särskilda fall kan emellertid hyresgäst skiljas från
lägenheten utan iakttagande af uppsägningstid. För
hyresaftal, i hvilka hyran beräknas för kortare tid
än kvartal, gälla ej dessa fardagsbestämmelser,
utan där förekomma kortare uppsägningstider.
A. Th. S. (C. G. Bj.)
Fardagsår, jur. Se Fardag.
Fardagsårsersättning,
den ersättning, hvilken vid arméns lönereglering år
1875 och regleringen af häradshöfdingarnas aflöning
(1874) kom boställsinnehafvare till godo från
statsverket för afstående af rätt till fardagsår. (Jfr
Fardag.) Denna ersättning beräknades efter det
arrende, som erhölls för hvars och ens boställe
vid dess utarrendering för statsverkets räkning.
A. Th. S.*
Fardhem, socken i Gottlands län, Södra häradet. 2,045
har. 362 inv. (1906). F. bildar med Linde och Lojsta
ett konsist. pastorat, Visby stifts södra kontrakt.
Fareham [fäo^om], hamnstad i engelska
grefsk. Southampton (Hampshire), vid nordvästra ändan
af Portsmouthbukten. 8,246 inv. (1901). Hafsbad.
 |
| |
Farel [-ä’l], Guillaume, schweizisk reformator,
Calvins föregångare och medarbetare, f. 1489 i
Gap i Dauphiné, d. 1565 i Neuchâtel, studerade
vid universitetet i Paris under Johann Faber
(Stabulensis) och hörde tidigt till den krets af
reformationens vänner, som där bildade sig. Han
predikade i Meaux (1521) reformationens läror och
började öfversätta bibeln på franska. Den förföljelse,
som utbröt mot den nya lärans anhängare (1523),
nödgade honom att lämna Frankrike. Han begaf sig
till Basel, där han i en offentlig disputation med
lysande framgång försvarade tretton mot den romerska
kyrkans läror riktade teser. Därefter reste han
omkring och predikade i hela sydvästra Schweiz samt
genomförde (1530) reformationen i Neuchâtel. 1532
begynte F. reformationsarbetet i Genève och genomdref
1535, att reformerta läran antogs af stadens råd. Då
Calvin, på genomresa från Italien till Basel, 1536
vistades i Genève, förmåddes han af F. och Viret att
stanna i staden och leda reformationsverket. Men
1538 dukade Calvin och F. under i striden mot
libertinerna och måste lämna Genève. F. gjorde då
Neuchâtel till medelpunkt för sin verksamhet, och ännu
i sin höga ålderdom genomförde han reformationen i
Metz. F. var mera framstående som andlig talare än
såsom skriftställare. Han egde en okuflig energi
och ett brinnande nit, som stod på gränsen till
fanatism. Se arbeten af Kirchhofer (2 bd 1831-33),
C. Schmidt (1860) och Bevan (4:e uppl. 1893).
(Hj.H-t.)
Faren, Vimma l. Flira, Abramis ballerus, zool.,
hörande till braxensläktet (Abramis), är på ryggen
brungrön, på sidorna silfverfärgad och på buksidan
hvit. Bröst- och bukfenorna äro ljusgråa. En rad
svalgtänder finnes. Faren uppnår en längd af 45
cm. och förekommer i Mälaren och Vänern, men är
blott i den förstnämnda sjön allmän; mera
tillfälligtvis träffas den i Göta älf och i
Stockholms skärgård. Till lefnadssätt tyckes den
i det hufvudsakligaste öfverensstämma med braxen,
lefver liksom denna af växtämnen, insekter och maskar
samt leker i april eller maj, således tidigare än
braxen, på grundt vatten med gräsbevuxen botten. När
lektiden är slut, drager faren sig till djupare
vatten och träffas under hela den öfriga delen af
året nästan alltid på djupet, där den mot hösten
och under vintern, på vissa ställen, samlar sig
i stora skaror, hvilka bilda s. k. stånd. Köttet
är löst, hvitt och sött samt föga smakligt.
J. G. T.*
Farensbach. 1. Jürgen F., krigare, f. 1551
i Merjama i Estland, härstammade från en gammal
renländsk adelssläkt, hvilken mot slutet af 1300-talet
öfverflyttat till Ösel och sedermera blifvit bofast i
Estland. Vid mycket unga år drog han ut i världen som
krigare och trädde efter hvartannat i svensk, fransk,
österrikisk och nederländsk tjänst, återvände sedan
vid 19 års ålder till Livland, anslöt sig där till en
af hans frände Klas Kursell (se d. o.) anförd skara
soldknektar och undkom från Reval, då Kursell, som
tagit slottet i besittning såsom pant för uteblifven
sold, där öfverrumplades af svenskarna och stupade i
juni 1570. Kort därefter råkade F. i fångenskap hos
tsar Ivan den förskräcklige, men frigafs af denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:44:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbg/0739.html
