Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 1351-1352 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Falun - Falunit - Falun-Rättvik-Mora järnväg - Falun-Västerdalarnas järnväg - Falu rödfärg, Falurödt - Fama - Famagusta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bergslagets s. k. magasinshus, innehållande en stor
festivitetssalong m. fl. lokaler, under senare år
väsentligen tillökade.

Gatubild från Falun, med riksbankens bus och Kristine kyrka.

I denna byggnad har förvarats
en af grefve N. A. Bielke skänkt större
mineraliesamling, som numera ordnats inom den s. k. kopparvågen,
belägen invid Falubron; vidare det 1888-89
snedt emot landshöfdingresidenset uppförda
landsstatshuset med lokaler jämväl för
länsarkivet, landtmäteriprovinskontoret och
storskifteskontoret, centralpalatset vid Stora
torget, den storartade arbetsinrättningen. Väster
om ån ligga bl. a. teaterhuset samt bergsskolans
hus. På senare tid ha i själfva staden uppförts
åtskilliga större bostadshus af sten samt vackert
belägna "villor" i de nyare stadsdelarna ö. och
n. ö. om staden. Riksbankens nya hus vid Åsgatan (se
fig.) inrymmer, utom banklokaler, postkontor samt
telegraf- och telefonstation. En Engelbrektsstaty
kommer att resas i staden.

F:s näringar äro handel, handtverk, fabriksindustri,
något jordbruk samt bergsbruk vid den närbelägna Falu
grufva. 1905 funnos 145 handlande med 227 betjänte
och en uppskattad inkomst af handelsrörelsen af
omkr. 435,000 kr., 97 handtverkare med 217 arbetare
och en uppskattad inkomst af handtverksdriften af
146,300 kr. samt 38 fabriker med 532 arbetare och
ett tillverkningsvärde af 1,8 mill. kr., däraf en
sömnadsfabrik med 121 arb. och ett tillv.-värde
af 262,000 kr. Alldeles invid stadens södra
gräns ligger Vagn- och maskinfabriksaktiebolagets
storartade verkstäder för tillverkning af lokomotiv
och godsvagnar. (En del af bolagets tjänstemän och
arbetare är dock bosatt i staden.) Från den längst
i s. ö. belägna, för Bergslagernas järnvägar och
Gäfle-Dala järnväg gemensamma södra järnvägsstationen
utgå äfven järnvägen Falun-Rättvik-Mora och Falun-
Västerdalarnas järnväg. Ångbåtsförbindelse å
Runn och Tisken med kringliggande orter. Sedan
1895 har F. tullkammare samt nederlags-
och transitoupplagsrätt. Utom Riksbankens
afdelningskontor (sedan 1892) finnas Kopparbergs
ensk. banks och aktiebolaget Dalarnes banks
hufvudkontor, afdelningskontor af bankaktiebolaget
Stockholm-Öfre Norrland, Gäfle-Dala hypoteksförening
och två sparbanker. Af läroanstalter märkas ett högre
allmänt läroverk (med både real- och latingymnasium),
en bergsskola, ett folk- och ett småskollärarinneseminarium,
ett fullständigt elementarläroverk och
en slöjdskola för flickor, Falu fabriks- och
handtverksförenings aftonskola och Falu tekniska
aftonskola. Bland välgörenhetsinrättningar må nämnas
det 1887 inrättade Dalarnes idiothem, hemmet för
obemedlade fruntimmer, barnhem samt arbetshem för
flickor. Invid läroverkets gymnastikhus ligger
Dala fornsal, med Dalarnas fornminnesförenings
samlingar. Från tryckerier i staden utgifvas "Tidning
för Falu län och stad" (4 ggr i veckan) med bilagan
"Dalpilen", "Falukuriren" (3 ggr i veckan) och
"Dalabladet" (3 ggr i veckan). Staden eger sedan
1899 fullständig vatten- och afloppsledning, som
är införd i nästan alla stadens gårdar. Elektrisk
gatubelysning infördes 1888 och utvidgades afsevärdt
1903. Elektrisk belysning inomhus samt elektrisk
energi för industri och handtverk tillhandahållas
af Falu elektriska belysningsaktiebolag, som från
vattenfall i Sundborns by inför elektrisk kraft af
omkr. 800 hkr. För riksdagsmannaval är F. förenadt
med Säter och Hedemora till en valkrets. I kyrkligt
hänseende bildar Falu stads Kristine församling
(8,157 inv.) och (annexet) Kopparbergs stads- och
landsförsamling (2,740 inv.) ett regalt pastorat i
Västerås stift, Falu kontrakt.

Kopparberget, efter den närbelägna sjön Tisken äfven
kalladt Tiskasjöberg, var redan under medeltiden
Dalarnas förnämsta ort. De stora handelsfriheter,
som stället egde, gjorde, att fråga om särskilda
stadsprivilegier jämförelsevis sent uppstod. Efter
hand bildades på Falan, där tingen plägade hållas,
en köping, som 20 jan. 1609 fick sina första
privilegier. Gustaf II Adolf lät 1624 uppsätta
privilegier för en stad på Falan, hvilka dock
ej underskrifvits. Förmyndarstyrelsen gaf 30
okt. 1641 provisoriska privilegier, som Kristina,
myndig, bekräftade 27 febr. 1646. F. fick då
egen jurisdiktion och styrelse, i spetsen för
hvilken ställdes en s. k. burggrefve eller
öfverborgmästare jämte tre andra borgmästare
- ett antal, som 1720 inskränktes till en.
C. J. C.

Falunit, miner., ett i Falu grufva förekommande
mineral, som utgöres af mer eller mindre vittrad
cordierit. Hårdfalunit synonymt med cordierit.
P. T. C.*

Falun-Rättvik-Mora järnväg (linjerna Falun- Orsa
och Mora Noret-Mora). Se Gäfle - Dala järnväg, som
arrenderar och trafikerar denna järnväg.

Falun-Västerdalarnas järnväg. Se Gäfle-Dala järnväg,
som arrenderar och trafikerar denna järnväg.

Falu rödfärg, Falurödt, en god rödfärg (se d. o.),
som beredes mestadels af rostade kiser och kisaffall
från kopparextraktionen vid Falu grufva och består
af bränd järnoxid.

Fama. 1. Rom. myt., ryktets gudinna, var,
enligt Vergilius (Æneis IV: 173 ff.), dotter af
jorden. Hon framställes af skalden såsom bevingad,
med otaliga munnar och öron. (Jfr Ossa.) - Fama
crescit eundo, lat., "ryktet växer under sin färd",
ett ordspråk, hvilket sannolikt härleder sig från
Vergilius’ skildring af Fama i det ofvannämnda
citatet, där det bl. a. heter: vires acquirit eundo,
"ryktet vinner styrka under sin färd".
- 2. Astron., en af småplaneterna.

Famagusta (latiniserad form af grek. Am-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>