Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 1309-1310 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Falkenberg, Melker - falkenberg, Dietrich von - Falkenbergs järnväg - Falkenerare - Falkengren, Kristofer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

diplomatiska ärendena, ehuru han var kanslipresidentens
närmaste man, men han förblef alltid en af
rådets nyttigaste och mest använda medlemmar
på grund af sina stora insikter, särskildt i
lagfarenheten och finanserna. 1772 utnämndes
F. till president i lagkommissionen och
till kansler vid Lunds universitet, där han
efterlämnat ett vackert minne. 1773 upphöjdes F. i
friherrligt och 1778 i grefligt stånd. Från 1774
var han medlem af Vet. akad. F. tog afsked från
rikskanslirådsämbetet 1783 och nedlade sina öfriga
befattningar vid rådets upplösning i maj 1789.
        5. L. S.

Staden Falkenbergs nya kyrka (se sp. 1305).

Falkenberg, Dietrich von F., öfverste i svensk
tjänst, kommendant i Magdeburg, tillhörde den tyska
adliga ätten von F. till Herstelle och Blankenau
vid Weser och var son till Christoph, drost (fogde)
i Blankenau (d. 1590). F. stod först i hessisk
tjänst såsom landtgrefven Morits’ hofjunkare, men
skickades af denne 1615 till Sverige "för att blifva
så mycket skickligare i sin tjänst". F. stannade
kvar i Sverige, vann Gustaf Adolfs ynnest (han blef
dennes hofmarskalk) och skickades på hösten 1630
såsom kommendant till Magdeburg. Förklädd till
sjöman för att undgå de kejserlige och efter många
äfventyr ankom F. 19 okt. 1630 till staden,
utanför hvilken Pappenheim lägrade sig i midten af
dec. F. vidtog energiska mått och steg till stadens
sättande i godt försvarstillstånd, men fann endast
lamt bistånd af invånarna och led brist på folk och
penningar. I senare hälften af mars 1631 anlände
Tilly utanför staden, som nu inneslöts från två
sidor. Utanverken föllo inom kort i fiendens händer,
och stadens invånare ville öppna underhandlingar
med de kejserlige, men F., stödd på prästerskapet,
satte sig bestämdt däremot. 4 och 18 maj uppfordrade
Tilly staden att gifva sig. Vid en öfverläggning på
rådhuset morgonen 20 maj (n. st.) uppmanade F. de
närvarande att härda ut, tills svensk hjälp kom, men
stadens myndigheter uttalade sig för kapitulation. Han
talade ännu om motstånd, då de kejserlige stormat
in i staden och begynt plundra. Vid underrättelsen
därom steg F. till häst, lyckades tränga fienderna
tillbaka på ett ställe, men stupade vid försöket
att äfven på ett annat håll drifva dem undan. Med
en till visshet gränsande förmodan antager man,
att F. vidtagit anordningar för att låta Magdeburg
gå upp i lågor, på det att ej denna i strategiskt
afseende så viktiga stad skulle till Gustaf II Adolfs
skada falla oförstörd i de kejserliges händer. Jfr
K. Wittich, "D. von F., oberst und hofmarschall
Gustav Adolfs" (1892), refererad af P. Sondén i
"Hist. tidskr." (1893), i uppsatsen "Tvenne hjältar
från trettioåriga kriget".

Falkenbergs järnväg (sign. F. J.), en
smalspårig (0,891 m.), 102 km. lång, Falkenbergs
järnvägsaktiebolag tillhörig järnväg, som förbinder
Falkenberg vid Västkustbanan med stationen Limmared
vid Borås–Alfvesta järnväg, där denna korsas af
Västra centralbanan. Vid Axelfors station anknyter
järnvägen därjämte till den Borås–Alfvesta järnväg
tillhörande grenbanan Hillared–Axelfors.
För allmän trafik öppnades sträckan
Falkenberg–Fridhemsberg 28 sept. 1894,
Fridhemsberg–Älfsered 21 dec. 1896,
Älfsered–Holtsljunga 26 nov. 1899 och
Holtsljunga–Limmared 30 juni 1904.
Bokförda byggnadskostnaden 31 dec. 1905 var
2,344,143 kr. Aktiekapitalet utgör 1,153,400 kr.
Styrelsen har sitt säte i Falkenberg.
        A. d’A.

Falkenerare (af ty. falkenierer, falkner,
fr. fauconnier), en som inöfvar falkar till jakt,
falkjägare. Jfr Falksläktet.

Falkengren, Kristofer, friherre, amiral, riksråd,
f. 1722, d. 1789 i Stockholm, blef 1743 antagen
till löjtnant vid svenska flottan, men ingick kort
därefter i fransk tjänst. 1746 kommenderade han
32-kanonfregatten "Le volage", medan chefen låg
dödligt sjuk, under en 7 timmars hård strid mot ett
engelskt 70-kanonskepp. Han blef tvungen att gifva sig
fången, men utväxlades snart. Efter att ha bevistat
kriget i Flandern, hvarvid han, under belägringen af
Bergen op Zoom, med bevarade fartyg på Scheldefloden
afskar tillförsel till fästningen, erhöll han fullmakt
såsom fransk fregattkapten. 1746 befordrades F. i
svensk tjänst till kaptenlöjtnant, 1750 till kapten
och 1752 till kommendörkapten. Såsom chef på skeppet
"Uppland" deltog F., under kommendör Rajalin, på en
kryssning mot marokkanerna. 1762 blef han kommendör
och 1765 schoutbynacht. F. bevistade 1760–62

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>