Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fafner - Fafnismál - Fag - Fagaceæ, Fagacér, Ekfamiljen - Fagacéer - Fagales - Fagara - Fagadenisk - Fagel - Fagel, Gasper - Fagel, François Nicolaas - Fagel, Hendrik - Fagerdala (Fagradal) - Fagered - Fagerhult - Fagerlid - Fagerlin, Ferdinand Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ramsundsberget (se d. o.) i Södermanland, af hvilka
i synnerhet de sistnämnda teckningarna lämna en
tydlig skildring af F:s och Regins dråp. Äfven
på portalerna till Hyllestads och Veigusdals
kyrkor i Sätersdalen i Norge har man bilder,
som framställa samma tilldragelser. Se Fáfnismál.
Th. W.*
Fáfnismál, en af Sigurdssångerna i Äldre Eddan,
som föreligger endast i fragmentariskt skick med
fullständigande prosastycken inskjutna. Den börjar
med ett samtal mellan Sigurd och den af honom
dödligt sårade draken Fafner (se d. o.). Sedan
följer ett annat samtal mellan Fafners broder,
dvärgen Regin, och Sigurd. Slutet utgöres af de
råd, som den sistnämnde mottager af några fåglar i
trädet öfver honom. Kvädet hör ej till Eddans bästa,
ej heller till dess äldsta, men torde dock vara
författadt på 900-talet, om ock i slutet af detta.
R. N-g.
Fag [fä’g], eng. Se Fagging-system.
Fagaceæ, Fagacéer, Ekfamiljen, bot., växtfamilj af
serien Fagales. Familjen utmärkes af vanligen enkönade
blommor, sittande i hängen i bladvecken på sista
årsskottet, framträdande först vid löfsprickningen
(ej öfvervintrande). Nöten är omgifven af en
fruktskål. Fagacéerna äro träd eller buskar,
med ofta öfvervintrande blad och snart affallande
stipler. Familjen indelas i två grupper: Fageæ,
med blommor i dikasier i örtbladsvecken, och
Castaneæ, med honblommor i dikasier eller ensamma
i högbladsveck. Af fagacéer äro omkr. 400 arter
kända, förekommande i tempererade och varma länder,
i synnerhet i Nord-Amerika, västra Asien och södra
Europa, och fördelade på släktena Nothofagus,
Fagus, Castanea, Pasania och Quercus. Många af
dem äro skogbildande och lämna ett värdefullt
virke. Barken af Quercus-arter användes allmänt
till garfning och i medicinen. Garfämnen erhållas
äfven af gallbildningar och fruktskålarna af
Quercus-arter. Andra arter af samma släkte lämna
kork. Ätliga äro fröna (äkta kastanje, boknötter,
ekollon) af Castanea-, Fagus-, Pasania- och
Quercus-arter. Många arter äro funna fossila i
krita och tertiär. Jfr Bok, Castanea och Ek.
G. L-m.
Fagacéer, bot. Se Fagaceæ.
Fagales, bot., växtserie bland
koripetalerna. Blommorna ha vanligen enkelt hylle
och äro oftast enkönade och monoika, frukten är
en enfröig nöt. Fagalerna äro träd eller buskar
med strödda, stipelförsedda blad och blommor i
enkla eller sammansatta ax, anemofila. Hit höra
familjerna Betulaceæ och Fagaceæ. Fagacæ och
gruppen Coryleæ af Betulaceæ ha blifvit sammanslagna
till en familj, Cupuliferæ, på grund af en hos bägge
befintlig fruktskål (cupula; se d. o.), som dock är af
väsentligt olika beskaffenhet hos de båda grupperna.
G. L-m.
Fagara L., bot., växtsläkte af fam. Rutaceæ med öfver
130 arter i tropiska länder. Arterna äro träd eller
buskar, ofta taggiga. Flera af dem ha en vacker, hård
ved, som är högt värderad. Af F. Pterota, förekommande
i Central-Amerika, Västindien och norra Syd-Amerika,
erhålles det mycket starka järnträet från Jamaica,
som i England användes i skeppsbyggeriet. F. flava
i Florida och Västindien lämnar västindiskt
sidenträ l. satinträ, ett vackert sidenglänsande,
gulbrunt träslag, som användes i möbelindustrien, till
borstar och inlagda och svarfvade arbeten. Ostindiskt
sidenträ erhålles af Chloroxylon (se d. o.).
G. L-m.
Fagedenisk (lat. phagedænicus, af grek. fagedaina,
frätande hunger), patol., kallas ett sådant sår, som
utbreder sig genom att bortfräta sina omgifvande
kanter. I synnerhet använder man benämningen
fagedenisk om veneriska sår af dylik beskaffenhet.
O. T. S.*
Fagel, namnkunnig nederländsk släkt. - 1. Gasper F.,
f. 1629, d. 1688, storpensionär 1672 i samband med De
Witts fall, bidrog i hög grad till freden i Nijmegen
(1678) och Vilhelm III:s upphöjelse på Englands
tron. - 2. François Nicolaas F., f. 1645,
baron, den föregåendes brorson, tog en lysande del
i spanska successionskriget - bl. a. förde han
befälet vid belägringarna af Namur (1695), Bonn
(1703) och Tournai (1709) samt vid eröfringen af
Valencia (1705) - och dog 1718 som infanterigeneral
i generalstaternas armé och som fältmarskalk i
kejserlig tjänst. - 3. Hendrik F., baron, f. 1765,
d. 1838, statssekreterare, genomdref 1794 förbundet
mellan Nederländerna, Preussen och England. 1813-24
var han sändebud i London och blef 1829 statsminister
utan portfölj.
Fagerdala (Fagrada1), by i Kronobergs län,
Hinneryds socken, nära Hallands gräns, historiskt
bekant genom det möte, som konung Birger Magnusson där
hade sommaren 1304 med rikets råd och andra, hvarvid
han fick sin son Magnus erkänd som tronföljare. Äfven
konung Erik Menved i Danmark och hans gemål deltogo
i mötet.
Fagered, socken i Hallands län. Se Fagerred.
Fagerhult. 1. Socken i Kalmar län, Handbörds
härad. 20,122 har. 2,487 inv. (1906). F. utgör
ett konsist, pastorat i Kalmar stift, Handbörds
kontrakt. - 2. Socken i Kristianstads län, Norra
Åsbo härad. 7,933 har. 1,110 inv. (1906). Annex i
Lunds stift, Norra Åsbo kontrakt, till Hishult i
Göteborgs stift.
Fagerlid, f. d. socken i Skaraborgs län, har till
alla delar uppgått i Hofva socken.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
