Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Extra posten - Extra rotering - Extrastaminal - Extra stadsreglering - Extraström - Extraterritorialitet - Extraterritorialvatten - Extra uppbörd - Extrauterint hafvandeskap - Extra utgifter - Extravagans, Extravagant - Extravaganter - Extravagera - Extravasat - Extravasation - Extrem - Extremeños - Extremitet - Extremtermometer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
revolutionskvädet Marseljäsen, och två dagar senare innehöll
tidningen en orimmad öfversättning af nämnda
kväde. 8 sept. 1795 blef den indragen till följd af
ett dagen förut infördt citat ur Luthers skrifter,
hvars meddelande af regeringen ansågs utgöra ett
brottsligt angrepp på lutherska läran. Det beslöts,
att utgifvaren skulle åtalas, men Leopold anmälde sig
då som den brottslige, och förbrytelsen lär försonats
med 16 rdr 32 sk. banko i böter. (Jfr G. Ljunggren,
"Svenska vitterhetens haf der", d. 2) - 1819 började
i Stockholm utgifvas en tidning under namn af Nya
extra posten (se d. o.). K. F. W.*
Extra rotering kallades den rotering,
som, då riksdagen 1810 beslöt uttagning af
förstärkningsmanskap, ålades all den jord, den
s. k. privilegierade jorden, som på grund af vissa
privilegier var befriad från ordinarie rotering. Den
extra roteringen verkställdes 1811, men jämkades
1825. All densamma underkastad jord indelades i
rotar, hvilka först vid krigsutbrott borde uppsätta
manskap enligt samma grunder som vid det gamla
knektehållet, dock med skyldighet att bekläda
manskapet. Kusthållsstammar och en del boställen
befriades från roteringen. De flesta extra rotar
förbundo sig (efter 1832) att i stället för karl
tillhandahålla häst. Hela extra roteringen uppgick
till omkr. 3,250 rotar, af hvilka omkr. 600 tillhörde
flottan. Af de förra skulle omkr. 2,600 anskaffa
häst. Genom 1901 års härordning och indelningsverkets
afskaffande har extra roteringen upphört.
C. O. N.
Extrastaminal (af lat. extra, utanför, och
stamen, ståndare), bot., säges en diskus (se
d. o.) vara, som är belägen utanför ståndarna,
vanligen mellan ståndarna och kronan, såsom
hos många sapindacéer, kapparidacéer m. fl.,
mera sällan mellan kronan och fodret, såsom hos
många apocynacéer. Jfr Intrastaminal.
G. L-m.
Extra statsreglering, statsr. Se
Statsreglering.
Extraström, fys., det af själfinduktionen
framkallade fenomenet, att när en elektrisk ström
afbrytes, denna söker att blifva bestående och
fortsätter i form af en gnista. Genom den vid
afbrottsstället hopade elektromagnetiska energien
uppdämmes nämligen lokalt en hög spänning, som
kan blifva ruinerande för isolationen. I synnerhet
vid elektriska maskiner med stora magneter kunna
dessa spänningar uppgå till betydande belopp. För
att skydda sig mot desammas ogynnsamma verkan
brukar man vid själfva afbrottet kortsluta
lindningen, då en bekväm väg erbjuder sig,
på hvilken extraströmmen kan utjämna sig.
A. E-m.
Extraterritorialitet. Se Exterritorialitet.
Extraterritorialvatten, sjöv. Se
Exterritorialvatten.
Extra uppbörd, statsr., benämning på en af statens
ordinarie inkomster. Se Statsverket.
Extrauterint hafvandeskap (af lat. extra, utanför,
och uterus, lifmoder). Se Hafvandeskap.
Extra utgifter l. Extra utgiftsmedel, statsr. Se
Statsanslag.
Extravagans, Extravagant. Se Extravagera.
Extravaganter (lat. extravagantes), rättshist.,
de samlingar af dekretal, hvilka senare bifogades
Corpus juris canonici. Se Kanoniska rätten.
I.L.
Extravagera (af lat. extra, utomkring, och vagari,
sväfva hit och dit), gå till öfverdrift (i ord eller
handling); vara omåttlig; lefva utsväfvande. -
Extravagans [-ga^s], öfverdrift, öfverspändhet,
äfventyrlighet, öfverdåd, vildt slöseri; dårskap;
utsväfvande lefnadssätt. - Extravagant [-ga^t],
öfverdrifven, måttlös, orimlig, besynnerlig;
oordentlig, öfverdådig, slösaktig; omåttlig,
utsväfvande.
Extravasat (af lat. extra, utanför, och vasum, kärl),
med., samling af blod, som utträdt ur blodkärl genom
extravasation eller blödning (se d. o.). Blödningen
kan bero på en gröfre skada någonstädes å
kärlsystemet, en bristning af hjärtväggen eller väggen
i en artär, ven eller kapillär, framkallad af en yttre
skada eller af en sjuklig process i omgifningen
(t. ex. magsår, lungblödning vid lungtuberkulos
etc.), och kallas då en blödning per rhexin eller
per diabrosin. Men vid sjukliga tillstånd kan
blod i riklig mängd utsippra äfven ur kärl, som ej
visa någon med blotta ögat iakttagbar skada eller
bristning. Sådana blödningar per diapedesin, som
facktermen lyder, spela en mycket stor roll vid många
sjukdomar, vid inflammationer med blodigt exsudat (se
d. o.), vid många af blödning åtföljda förgiftningar,
vid skörbjugg och närstående sjukdomar etc. Utan
tvifvel ligga i sådana fall finare förändringar
i kärlväggen till grund, men dessa kunna äfven i
mikroskopet vara mycket svåra eller omöjliga att
iakttaga. I mycket sällsynta fall har man iakttagit
- nästan endast hos kvinnor - en tillblandning
af blod till svetten, s. k. blodsvettning;
man förmodar, att fenomenet beror därpå, att
under inflytande af rubbningar i nervsystemet
blödningar per diapedesin uppkomma i hudens körtlar^
G. F-r.
Extravasation, med., utträngande af blod ur
blodkärlen. Se Extravasat.
Extrem (fr. extrême, af lat. extremus), ytterst,
ytterlig, till ytterlighet gående, utomordentlig,
ofantlig, öfverdrifven; det yttersta, ytterlighet. -
Extremer, ytterligheter, hvarandras yttersta
motsatser; meteor., ovanligt höga eller ovanligt låga
temperaturer. Se Europa, sp. 1082. - Les extrêmes se
touchent [läsäksträm se tö j], fr., ytterligheterna
beröra hvarandra, d. v. s. ifrån en ytterlighet till
en annan är öfvergången lätt. Jfr Ad extremum och In
extremo.
Extremeños [-me’njås]. Se Estremadura. 2.
Extremitet (af lat. extremitas, det yttersta af
något). 1. Anat., lem (se d. o.), ledamot. Ordet
extremitet började användas på 1200-talet af
arabisterna och har sedermera öfvergått till de
moderna språken, hvilka dock alla ha egna ord för
begreppet. Det klassiska latinets uttryck för lemmarna
äro artus och membra. - 2. Yttersta trångmål, nöd,
fara eller förlägenhet; sista tillflykt. 1. G. v. D.*
Extremtermometer, termometer, hvilken samtidigt
registrerar båda extremtemperaturerna, d. v. s. både
den högsta (maximum) och den lägsta (minimum), som
inträffat, sedan instrumentet senast inställdes. Den
mest använda är uppfunnen af Sixe och förbättrad
af Casella (se fig., sp. 1195). Den innehåller
både kvicksilfver och sprit samt två indexar,
som inställas medelst magnet. En särskild form af
densamma, Casella-Millers djuphafstermometer, har
blifvit använd till mätning af hafsvattnets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
