Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 1189-1190 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Extra kostnad - Extrakt - Extraktbok - Extraktion

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Extra kontant, hand. Se Kontant.

Extrakt
(lat. extractum). 1. Utdrag (ur ett bref, ett
protokoll e. d.). - 2. Farm. med. den produkt, som
erhålles, då man behandlar en organisk råvara l. drog
(vare sig af växt eller af djur) med ett lämpligt
lösningsmedel på sådant sätt att, såvidt möjligt,
alla de lösliga beståndsdelarna lösas ut ur drogen,
hvarefter lösningsmedlet delvis eller fullständigt
aflägsnas. Om det färdiga extraktet fortfarande
är tunnflytande, benämnes det flytande extrakt
(extractum fluidum); om lösningsmedlet till stor del
aflägsnas, så att återstoden får beskaffenheten af en
halffast massa, talas om ett tjockt extrakt (extractum
spissum), och om allt lösningsmedel bortskaffas,
så att extraktet blir torrt, erhålles ett torrt
extrakt (extractum siccum). Såsom lösningsmedel till
beståndsdelarnas utdragande användas vatten, sprit,
eter eller blandningar af dessa, alltefter drogernas
och beståndsdelarnas beskaffenhet; man skiljer sålunda
mellan "vattenextrakt", "spritextrakt", "eterextrakt"
o. s. v. Vid afdunstningen får man i allmänhet icke
använda högre värme än +100° C. eller "vattenbads"
värme. Då ett extrakt slutligen skall intorkas till
fullkomligt fast form, får den använda värmegraden
icke öfverstiga +50° C. för de extrakt Sv. farmakopén
upptager. På senare tiders kemiskfarmaceutiska
fabriker underlättas afdunstningen väsentligt
därigenom, att densamma sker under minskadt lufttryck
i s. k. vakuumpannor, ur hvilka luft och från
extraktet uppstigande ångor oupphörligt utpumpas,
vanligen med ångkraft. Sådana extrakt blifva ofta
bättre än de, som erhållas genom afdunstning under
vanligt lufttryck, emedan afdunstningen sker hastigare
och vid lägre värme, hvarigenom sönderdelning och
förändring af de extraherade beståndsdelarna mindre
lätt inträffa. - Då extrakt skall beredas genom
afdunstning af utpressad växtsaft, brukar man äfven
först uppvärma växtsaften så mycket, att i densamma
befintliga ägghvitekroppar koagulera och omsluta i
saften befintligt klorofyll, hvarefter det bildade
koagulum frånsilas och den sålunda klarade vätskan
afdunstas. Flytande extrakt beredas på sådant sätt,
att en viss vikt (t. ex. 100 gr.) dylikt extrakt
innehåller de lösliga beståndsdelarna ur 100 gr. torr
drog. Beredningen tillgår på följande sätt. Drogen
(100 gr.) genomfuktas med lösningsmedel och får stå
i några timmar. Därefter inpackas den fuktiga drogen
i den s. k. perkolatorn (se fig.), ett högt,
nedåt ofta något afsmalnande kärl af glas, porslin
eller stengods; lösningsmedel gjutes däröfver samt
får stå och "draga" i 2 dygn. Därefter öppnas en kran
i perkolatorns botten, hvarpå vätskan får

Perkolator.

sakta af droppa i ett underställdt kärl, medan nya
mängder lösningsmedel tillströmma ur en upptill
anbragt flaska. Då omkr. 85 gr. extrakt afrunnit,
sättes denna kvantitet å sido, medan nya mängder
extrakt uppsamlas i ett annat kärl, tills vätskan
ej löser mer ur drogresterna. Den därvid erhållna
andra extraktportionen indunstas till helt ringa
mängd och förenas med den första portionen, hvarpå
det hela genom tillsats af litet lösningsmedel
bringas till en vikt af 100 gr. Man har sålunda
erhållit 100 gr. flytande extrakt, innehållande
de lösliga beståndsdelarna ur 100 gr. drog. På
detta sätt beredas enligt Sv. farmakopén flytande
extrakt på kina, kondurango, frangula, lakritsrot,
hamamelis, hydrastis, kräkrot, sagradabark och
mjöldryga. Tjocka spritextrakt beredas på liknande
sätt i perkolator; tjocka vattenextrakt erhållas genom
ett förfaringssätt, som närmast kan betecknas såsom en
två gånger upprepad beredning af infusion på drogen. I
båda fallen indunstas resten till konsistensen af
ett tjockt extrakt. Torra extrakt beredas af tjocka
sådana, hvilka ytterligare afdunstas i vattenbad
och slutligen utbredas i tunt lager på glas- eller
porslinsplattor för att fullständigt torka; de
förvaras sedan i form af små splittror eller pulver. -
De flytande extrakten äro mera hållbara och lättare
att exakt dosera än de öfriga extraktformerna. Med
eter beredes extrakt på ormbunkrot (extractum
Filicis), ett brungrönt, ganska löst extractum
spissum, som vanligen inlägges i limkapslar och tages
mot bandmask. Annars intagas extrakten, alltefter
deras konsistens, i pulver, mos eller särskildt ofta
i pillerform. Vissa mindre verksamma extrakt användas
hufvudsakligen som sammanbindande och formgifvande
beståndsdelar i piller. O. T. S. (C. G. S.)

Extraktbok, hand., en bok, som innehåller utdrag
(extrakt) ur handelsböckerna.

Extraktion (af lat. extrahere, utdraga), utdragning;
härkomst. 1. Farm., den åtgärd, hvarigenom man
erhåller extrakt (se d. o).

2. Metall., den åtgärd, hvarigenom metaller
utdragas ur malmer, särskildt på våta vägen.

3. Kir., ett mer eller mindre våldsamt uttagande af
främmande kroppar, antingen sådana, som visserligen
tillhöra den normala organismen, men af en eller
annan orsak blifvit emot densamma fientliga, t. ex.
sjuka tänder, en fördunklad lins (katarakt, grå
starr) m. m., eller sådana, som utifrån införts i
organismen. Äfven inuti kroppen bildade fasta
kroppar, t. ex. konkrement (stenbildningar) i kanaler
eller hålor, måste extraheras, då de vålla
olägenheter. Utifrån i kroppen införda främmande
ämnen kräfva äfvenledes oftast uttagande, t.
ex. bitar och splittror af mer eller mindre fasta
ämnen eller hela sådana. Dessa växla ofantligt
till beskaffenheten, ifrån ärter och knappar,
som barn instoppa i näsa eller öron, köttbitar,
ben och andra saker, som inkomma i strupar, magsäck,
ändtarm, urinblåsa o. s. v., till nålar,
knifspetsar, kulor och stycken af kläder,
som intränga och fastna i sår. Så olikartade
som dessa främmande kroppar kunna vara, lika
mångfaldiga äro också de utvägar, som för
deras extraktion kunna komma i fråga att anlitas,
ifrån de enklaste åtgärder till de mest
genomgripande och lifsfarliga operationer.
Rsr.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>