Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Exspektanslön - Exspektant - Exspektation - Exspektera - Exspiration - Exspiratorisk accent - Exspirera - Exspirium - Exstinktion - Exstinktionskoefficient - Exstinktivt fång - Exstinktör, Extinktör - Exstirpation - Exstirpator - Exsudat - Exsudation - Exulanskalk - Exsurge, Domine - Extas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konsulskassorna till diplomatisk tjänsteman, hvilken af
politiska eller andra skäl, som varit af hans egen
vilja oberoende, blifvit före hunnen pensionsålder
skild från aflönad plats, och den åtnjutes, intill
dess han kan varda å annan dylik plats använd eller
å pensionsstat öfverflyttad. - Exspektanslönen,
hvars storlek bestämmes för hvarje särskildt fall,
rättar sig efter betydenheten af den befattning,
hvarifrån tjänstemannen blifvit återkallad, och
beskaffenheten i öfrigt af hans föregående verksamhet.
A. Th. S. (O. V.)
Exspektant (jfr Exspektans), en som har
förväntningsrätt till en syssla.
Expektation, Exspektativ. Se Exspektera.
Exspektera (lat. exspectare, eg. skåda ut), vänta,
afvakta, afbida, hoppas. - Exspektation, afvaktan af
förloppet. - Exspektativ (t. ex. sjukdomsbehandling),
som består i afvaktan af förloppet, utan direkt
ingripande. Jfr Exspektans.
Exspiration. Se Exspirera.
Exspiratorisk accent (se Exspirera) eller, bättre,
Intensitetsaccent. Se Accent, sp. 83.
Exspirera (lat. exspirare), utandas; uppgifva
andan, dö; gå till ända. - Exspiration, utandning
(se Andning, sp. 971), slut, död; förfallotid, en
frists utlöpande.
Exspirium (af lat. exspirare, utandas), utandning,
utandningsfas. Se Andningsljud.
Exstinktion (lat. exstinctio, utsläckning). 1. Fys.,
utsläckning af strålar, då de gå genom ett ej fullt
genomskinligt medium. Exstinktion är nästan liktydigt
med absorption. Förhållandet mellan två värden af
strålningens styrka (I1 och I0) i två punkter, som
ligga på afståndet d cm. från hvarandra i strålningens
riktning, uttryckes genom formeln
(I1:I0)=ead
där e = 2,71828 och a kallas exstinktions-,
stundom äfven absorptions-koefficient (se Absorption
1). - 2. Tekn., släckning, t. ex. exstinctio calcis,
lat., släckning af bränd kalk (kalciumoxid) genom
pågjutning af vatten. - 3. Med. Om exstinktion af
rösten se Afoni. l. S. A-s. 2. O. T. S.*
Exstinktionskoefficient, fys. Se Exstinktion 1.
Exstinktivt fång 1. Extinktivt fång (af
lat. exstinguere, upphäfva), jur. Se Besittning,
sp. 107.
Exstinktör, Extinktör (af lat. exstinguere,
utsläcka), kemisk eldsläckningsapparat. Se
Brandväsende, sp. 1495.
Exstirpation (af lat. exstirpare, utrota),
med., den operation, som har till ändamål att
från kroppen aflägsna svulster eller tumörer.
J. A.
Exstirpator l. Extirpator (af
lat. exstirpare, utrota), landtbr., ett slags
harf, som nyttjas för att djupt luckra matjorden
och att därvid borttaga svårare mångåriga
ogräs, såsom kvickrot o. a. Jfr Harf.
(H. J. Dft.)
Exsudat (af lat. exsudatum, utsvettadt), med. Vid
inflammation undergå kärlväggarna i det inflammerade
området vissa förändringar, och alla eller några af
de olika beståndsdelarna i blodet utsippra i väfnaden
eller på organets fria yta. De sålunda utsipprade
blodbeståndsdelarna benämnas exsudat. Uppträder
inflammationen på ytan
af ett organ, samlar sig exsudatet på denna och kan
direkt rinna bort eller afstötas, såsom från huden och
slemhinnorna, eller utfylla det omgifvande hålrummet,
lungsäckshålan, bukhålan o. s. v.; vid inflammation på
djupet i ett organ åstadkommer exsudatet den flertalet
inflammationer åtföljande svullnaden. Exsudatet har
helt olika utseende alltefter de blodbeståndsdelar,
hvaraf det utgöres, och efter de förhållanden, i
hvilka dessa beståndsdelar ingå i exsudatet. Stundom
är exsudatet en tunnflytande, nästan klar vätska,
seröst exsudat, såsom i det första stadiet af
snufva, vid "vatten i lungsäcken" etc., stundom
tjockflytande och liksom blodet stelnande eller
koagulerande, fibrinöst exsudat, hvilket är
särskildt karakteristiskt för difterisjukdomen -
de svalget utklädande hinnorna vid krupp utgöras
hufvudsakligen af stelnadt fibrinöst exsudat -
och för den vanliga lunginflammationen, där de
enskilda små lungcellerna (alveolerna) utfyllas af
fibrinproppar. I många fall utgöres exsudatet af var,
d. v. s. utgöres hufvudsakligen af utvandrade hvita
blodkroppar; ej sällan är det "blodigt", hemorragiskt,
d. v. s. innehåller äfven röda blodkroppar. I de
flesta fall har kroppen förmåga att själf aflägsna
exsudatet, genom direkt afstötning från fria ytor
eller genom uppsugning (resorption) medelst blod-
och lymfkärl. I många fall inträffar dock döden till
följd af inflammationen, medan exsudatet ännu befinner
sig på sin höjdpunkt, och i andra blir exsudatet
kvar, men oskadliggöres genom bindväfsbildning,
förkalkning eller liknande processer. Ej sällan blir
det nödvändigt att med konst aflägsna exsudatet
(innestängda varhärdar måste öppnas med knif).
G. F-r.
Exsudation, bildning af exsudat (se d. o.).
Exsulanskalk, geol., en inom undre delen af
tessinizonen (zonen med Paradoxides Tessini) i
Skåne förekommande kambrisk kalksten, karakteriserad
företrädesvis genom trilobiten Conocoryphe exsulans,
hvaraf namnet. A. G. N.
Exsurge, Domine (lat., "statt upp, herre"). Se
Bulla, sp. 576, och Eck, Johann, sp. 1299.
Extas 1. Ekstas (grek. ekstasis, egentl.
bortryckande från ett läge, af ek, ur, från,
och stasis, ställning). 1. Med., tillstånd i
hjärnan, under hvilket vissa föreställningar,
merendels af religiöst innehåll, så rycka själen
med sig, att den liksom kommer ur sitt vanliga
läge och varder mer eller mindre otillgänglig
för yttervärlden. I sammanhang därmed röja sig
oftast sinnesvillor, som öfverensstämma med de
härskande föreställningarna. Muskelrörelserna
och talet äro därvid antingen hämmade eller
ganska lifliga och själfva lifsverksamheten ej
sällan försvagad. Begreppet extas i medicinsk
mening uppfattas dock ej lika af alla författare.
Sv. Ö.*
2. Psyk., hänryckning, ett tillstånd af hänförelse, i
hvilket man förlorar minnet af sitt föregående, tycker
sig försatt i en ny tillvaro och tror sig delaktig af
högre uppenbarelser. Så trodde grekerna i forntiden,
att Pythia, det delfiska oraklets prästinna, under en
extas, som hos henne sades framkallas genom ur jordens
inre kommande bedöfvande ångor, skådade framtiden. De
neoplatonske filosoferna antogo, att man genom
försjunkande i betraktelser af den gudomliga enheten
under extas rent af kunde förlora sin individualitet
och uppgå i Gud, ehuru här på jorden endast momentant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
