Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Exekutionskommissarie - Exekutiv - Exekutiv auktion - Exekutiv handräckning - Exekutiv makt - Exekutiv myndighet - Exekutiv process - Exekutor - Exekutorisk - Exekutris - Exekutör - Exekvatur - Exekvera - Exekvier - Exelmans, René Joseph Isidore - Exembryonatæ - Exempel - Exemplar - Exempli causa - Exemplifiera - Exemplifikation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1703). Enligt en till K. M:t afgifven berättelse
af 15 dec. 1696 utgjordes det penningebelopp, som
till följd af kommissionens verksamhet då blifvit
remitteradt "till prompt exekution" af vederbörande
stärbhus, 1,136,182 dal. smt, hvarjämte i fasta
jordagods eller räntor tillfallit kronan en årlig
ränta af 5,756 dal. smt och mot fordringar af
kronan kvittats 225,168 dal. smt. 23 juni 1700
beslöt K. M:t, att kommissionen skulle upphöra och
öfverlämna sina återstående mål till dels hofrätten,
dels Reduktionskommissionen, dels Kammarkollegium; 27
nov. s. å. fick kommissionen emellertid befallning att
före sin upplösning slutföra vissa mål, hvarefter 26
dec. 1701 bestämdes, att aflöningen för ledamöterna
med samma år skulle upphöra. Arbetet drog dock ut
ända till 4 april 1703, då kommissionen afgaf en
slutrelation till K. M:t och upplöstes, hvarvid
dess arkivalier öfverlämnades till Kammarkollegium.
G. O. B. (S. C.).
Exekutiv (af fr. exécutif, verkställande),
fullgörande, utöfvande, verkställande; som hör till
exekutor eller exekution, utsöknings-.
Exekutiv auktion. Se Auktion, sp. 419.
Exekutiv handräckning. Se Handräckning.
Exekutiv makt (fr. pouvoir exécutif), en efter
Montesquieu vanlig benämning på den verkställande
makten, hvilken af denne författare antogs såsom en af
de tre skilda statsmakterna i samhället och af honom
motsattes den lagstiftande och den dömande makten.
Exekutiv myndighet. Se Exekutor.
Exekutiv process, jur., ett summariskt förfarande,
som kan användas i fråga om fordringsanspråk,
styrkta med skriftliga fordringsbevis (urkunder). Den
svenska exekutivprocessen benämnes lagsökning (jfr
d. o.), och föreskrifterna för densamma finnas i 2:a
kap. Utsökningslagen. L. A.*
Exekutor (lat. exsecutor, fullgörare, utförare),
jur., person eller myndighet, som eger att
verkställa dom. Under denna benämning innefattas såväl
öfverexekutor, eller den myndighet, hvilken upptager
och pröfvar de mål, som angå sådan verkställighet,
som ock utmätningsman, eller den person, hvilken
fullgör hvad öfverexekutor förordnar och som
utför själfva verkställighetsåtgärderna. I äldre
författningar kallas den sistnämnde stundom
för underexekutor, en benämning, hvilken
dock ej blifvit använd i Utsökningslagen.
L. A.*
Exekutorisk (jfr Exekution), som afser laga
verkställighet eller indrifning.
Exekutris. Se Exekutor.
Exekutor, fem. Exekutris (fr. exécuteur, exécutrice),
mus., den som utför (spelar) ett musikstycke. Jfr
Exekvera.
Exekvatur (lat. exequatur, han må utöfva), jur.,
nyttjas dels, vanligen, för att beteckna den akt,
hvarigenom en stat tillåter en af annan makt,
inom statens område, anställd konsul att utöfva
sina funktioner, dels, stundom, för att beteckna
själfva den rätt, som af sådan tillåtelse följer,
hvarför man säger: meddela, fråntaga exekvatur, dels
för att angifva, att en i utlandet fälld dom blir
exigibel i hemlandet genom förklaring af en därtill
behörig inländsk myndighet, som har att verkställa
pröfning, huruvida domen fyller de villkor, den
inländska rätten uppställt för dylik exigibilitet.
Rld.
Exekvera (lat. exsequi), utföra (t. ex. ett
musikstycke), fullborda, verkställa (en dom), låta
gå i verkställighet. Jfr Exekution och Exekutor.
Exekvier (rättare Exse-, lat. exsequiæ, af sequi,
följa), likbegängelse, begrafning; i katolska kyrkan
själamässa, hvilken vanligen läses i den aflidnes
församlingskyrka på 3:e, 7:e, 9:e, 30:e eller
40:e dagen eller ock på årsdagen efter dödsfallet.
Exelmans [ägsälmä’], René Joseph Isidore, grefve,
fransk militär, f. 1775 i Bar-le-Duc, d. 1852 i
Paris, ingick 1791 i armén i en bataljon frivilliga,
utmärkte sig i Neapel (1799) och var Murats adjutant
i kriget mot Österrike 1805. Brigadgeneral 1807,
följde han 1808 Murat till Spanien, men blef
fången och förd till England. Han rymde 1811, blef
öfverhofstallmästare hos Murat och deltog i ryska
fälttåget 1812 samt blef divisionsgeneral efter
slaget vid Moskva. 1813 anförde han en division
af 2:a kavallerikåren och utmärkte sig särskildt i
striderna i Schlesien och Sachsen, 1814 höljde han sig
med ära som anförare för gardeskavalleriet. Efter
restaurationen slöt han sig till Ludvig XVIII,
men omfattade åter Napoleons sak under "de hundra
dagarna" och blef upphöjd till pär af Frankrike. Han
kämpade med stor tapperhet vid Ligny (16 juni 1815)
och slog en preussisk division vid Rocquencourt,
nära Versailles (juli s. å.). Den andra restaurationen
dref honom i landsflykt till Belgien och Tyskland, men
1830 fick han återinträda i sina värdigheter. Under
julimonarkien spelade han ingen roll och var nästan
bortglömd, när Louis Napoléon, till hvilken han
slutit sig, 1851 gjorde honom till marskalk af
Frankrike. Se arbeten af André och Grenest 1898.
E. A-t.
Exembryonatæ, bot. Se Kryptogamer.
Exempel (lat. exemplum), mönster, föredöme; ord
eller ting eller förhållande, som eger likhet med
(hör till samma klass som) något ifrågavarande och
tjänar till att förtydliga eller bestyrka detsamma
(eller belysa klassen i dess helhet och därunder
hörande enskildheter), prof (t. ex. deklinations-,
konjugationsexempel), profbit; uppgift, räknefråga;
varnagel ("statuera ett exempel" o s. v.). - Exempla
docent (lat.), exempel äro lärorika. - Exempla
non probant, sed illustrant
(lat.), exempel kunna ej bevisa, men väl belysa. -
Exempla sunt odiosa (lat.), exempel äro förhatliga,
d. v. s. man vill icke såra någon (väcka förargelse)
genom att anföra några särskilda fall. Jfr Nomina
sunt odiosa.
Exemplar (lat. exemplar), mönster, förebild; hvarje
särskildt föremål ibland flera, som äro hvarandra
alldeles lika (i synnerhet om böcker, gravyrer,
medaljer, mynt, frimärken och naturföremål af samma
art). - Exemplarisk, mönstergill, efterföljansvärd,
efterdömlig, otadlig, utmärkt; som kan tjäna till
varnagel eller afskräckande exempel. - Exemplariter,
nlat., på ett sätt, som kan tjäna till föredöme
eller varning.
Exepli causa, lat. Se e. c. -
Exempli gratia, lat. Se e. g.
Exemplifiera. Se Exemplifikation.
Exemplifikation (af lat. exemplum, exempel,
och facere, göra), belysning genom exempel. -
Exemplifiera, belysa 1. uppvisa genom exempel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
