- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1125-1126

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evedal - Evektion - Evenemang - Evening-dress - Even money - Evens, Otto Frederik Theobald - Eventration - Eventualitet - Eventus stultorum magister - Everdingen - Everdingen, Cesar Boetius v. - Everdingen, Allart v.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

turister på grund af sitt natursköna läge och sin
vackra brunnspark, som gränsar till Kronobergs
kronopark. Denna består af en stor och tät tall-
och granskog, i hvilken kurgästerna dagligen
vistas. E:s vatten undersöktes först 1705 af
provinsialläkaren J. Lindelius, blef snart
därpå bortglömdt, men undersöktes ånyo 1720 af d:r
J. Rothman. Biskop O. Wallquist uppkallade brunnsorten
efter grefvinnan Eva Mörner, f. Leijonhufvud.
Ln.

Evektion (af lat. evectio, uppstigande), astron., en
af de 3 stora rubbningarna i månens rörelse. Den kan
uppgå ända till 1° 20’ 30" och kan representeras genom
en af solens störande inverkan uppkommande förändring
af månbanans excentricitet. Evektionen upptäcktes
redan af Ptolemaios. (Rh.)

Evenemang (fr. événement, af lat. evenire, hända),
märklig tilldragelse, som väcker uppseende genom
att förete något nytt och förträffligt (på konstens,
nöjesvärldens eller samhällslifvets områden).

Evening-dress [rVni^dre^], eng., "aftondräkt"
sällskapsdräkt, högtidsdräkt, frackkostym.

Evening news [1’vnin, njö’s; "aftonens nyheter"],
en i London utkommande daglig tidning, som uppsattes
1881 såsom liberalt organ, men snart köptes af ett
konservativt syndikat och inom tretton år slukade
aktiekapital af öfver 5 mill. kr., tills den 1894
förvärfvades af A. Harmsworth och fick betydande
uppsving. Lösnummerpriset är 1/2 penny.

Even money, eng., sportt. Se Bookmaker.

Evens, Otto Frederik Theobald, dansk bildhuggare,
f. 16 febr. 1826 i Köpenhamn, d. 21 nov. 1895, fick
sin utbildning på konstakademien därstädes. 1858-61
vistades han utomlands. E:s äkta konstnärliga
begåfning har på ett vackert sätt visat sig i
statyerna af Holberg (1851, museet i Odense),
Eckersberg (1865), i de mindre bildstoderna af
Saxo grammaticus (1869), N. F. S. Grundtvig,
Marstrand (1882) och senast i minnesmärket öfver
skalderna Ewald och Vessel vid Trinitatis-kyrkan
i Köpenhamn. E. är i konstmuseet representerad af
flera bronsbilder, Badande gosse, Den förlorade
sonen, Moderskärlek
, af en Tyko Brahe-bild m. m.
’ Ph. W. (G-g N.)

Eventration (af lat. e, från, och venter, buk),
med., framfall i massa af bukinälfvor i ett bråck;
höggradig hängbuk.

Eventualitet (fr. éventualité, af lat. eventus,
utgång, händelse), möjligen inträffande fall
l. händelse, framtida möjlighet. -
Eventuell, möjlig, villkorlig, beroende af l. beräknad för
ett möjligen och icke osannolikt inträffande fall. -
Eventuellt (nlat. Eventualiter), möjligen,
i möjligen förekommande fall; i annan händelse,
ifall saken ställer sig annorlunda.

Eventus stultorum magister, lat., "utgången är dårars
läromästare", af skadan blir man vis.

Everdingen, van, holländsk målarfamilj, af hvars
medlemmar de märkligaste voro:

1. Cesar Boetius v. E., historie- och porträttmålare,
f. omkr. 1617 i Alkmaar, d. där 1678, var elev af
utrechtaren J. G. Bronchorst och målade, anslutande
sig till Utrecht-skolan, mytologiska och allegoriska
bilder i halft italiserande stil, med sirlig och
glatt behandling af nakna figurer. Ett pregnant
prof därpå är hans 1655 utförda Jupiter och Semele i
Nationalmuseum. Men han tog likväl intryck äfven af
andra konstnärer och riktningar, såsom i två stora
skyttestycken i Alkmaars rådhus (1641), närmast
erinrande om B. van der Helst. 1648-50 arbetade han
i Oraniernas sal i Huis ten Bosch i Haag. Såsom
porträttör var han ej oäfven. Han är förutom i
Alkmaars rådhus representerad i museerna i Amsterdam,
Haarlem, Haag, Leiden, Dresden o. s. v.

illustration placeholder

2. Allart v. E., landskaps- och marinmålare, f. 1621
i Alkmaar, d. 1675 i Amsterdam, var enligt gamla,
ej bestyrkta uppgifter elev af R. Savery i Utrecht,
hvilket är osannolikt, och af P. Molyn i Haarlem,
hvilket är troligare. Mästare i Haarlem blef han
1645. Redan dessförinnan hade han, föga mer än
tjuguårig, vunnit ryktbarhet först genom små, friskt
målade mariner och ännu mer genom sina ståtliga
landskap med klippor, vattenfall och furuskogar,
hvartill han hämtat motiven i Skandinavien. Af
hvilken orsak han kom att i början af 1640-talet
besöka norden, är icke kändt och ej heller huru
vidsträckta hans färder där voro. Hans äldste biograf,
Arnold Houbraken, förtäljer, att då E. "sjöledes
begifvit sig till en plats vid Östersjön, öfverföll
honom en förfärlig storm, som . . . kastade honom
på den norska kusten", och ända sedan 1700-talets
början har man kallat E:s alla landskap med nordiska
motiv "norska". Först nyligen har man lagt märke
till motsägelsen "Östersjön - norska kusten". Hans
nordiska landskap ha ett så allmänt skandinaviskt
tycke, att något specifikt norskt i dem knappast
kan upptäckas. De kunna lika väl vara svenska som
norska, men då i Amsterdams riksmuseum finnes en
väldig målning, framställande det på 1640-talet
stora kanongjuteriet vid Julita i Södermanland, på
det nuv. Fågelstas egor, beställd af någondera af
de med Louis De Geer nära befryndade byggherrarna
till det stolta Trippenhuis i Amsterdam, antingen
den rike borgmästaren Louis Trip, som dref stora
järn- och skjutvapenaffärer på Sverige, eller hans
bror och kompanjon Hendrik Trip, som i början
af 1640-talet bevisligen bodde på Julita, kan det
betraktas såsom faktiskt, att E. vistats och målat i
Södermanland. Detta utesluter dock icke, att han vid
Louis De Geers Leufsta haft tillfälle att studera
Dalälfvens vattenfall eller att han äfven besökt
Norge. Huru som helst blef E. genom sin, sannolikt
på inbjudan af Hendrik Trip eller Louis De Geer
anträdda, resa till Sverige den förste konstnärlige
upptäckaren af den svenska (nordiska) naturen. Han
vann genom originaliteten i sina storslagna, för den
holländske slättbon alldeles nya motiv i sitt hemland
en så stor popularitet, att Jacob van Ruisdael,
hvars underbara målningar med holländska motiv icke
lyckades finna köpare till skäligt pris, fattig och
sjuklig som han var, såg sig tvungen att skatta åt
den nya moderiktningen för dagen. Så länge E. lefde,
upprepade han med pensel och radernål de svenska
(nordiska) motiven, de skummande forsarna, utför
hvilka timmerstockarna lustigt dansa ned eller hvars
vågor sätta den pittoreska vattensågen i rörelse,
den molniga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:44:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbg/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free