Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Esmarkit - Esmenard, Joseph Alphonse d´ - Esmeraldas - Esne (Esneh, Esna) - Esocidæ, Gäddfiskar - Esofagism l. Oesofagism - Esofagit l. Oesofagit - Esofagoskopi l. Oesofagoskopi - Esofagotomi l. Oesofagotomi - Esop - Esoteriker - Esox, Gäddsläktet - Espada - Espagnolette - Espalier - Espalion - España, La - Española l. Isla E. - Esparraguera - Esparsett - Espartero, Baldomero
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mineralprodukter: en omvandlad cordierit vid Bräcke i närheten
af Brevik, en skapolit och en anortit.
Esménard [-är], Joseph Alphonse d’, fransk
skriftställare, f. 1770, d. 1811 i Italien, tillförde
under den stora revolutionen feuillanternas klubb och
måste efter dennas störtande (10 aug. 1792) fly ur
landet. Efter hemkomsten blef han afdelningschef vid
polisministeriet samt 1810 medlem af Institutet. Till
följd af en artikel i "Journal de l’empire", riktad
mot ett ryskt sändebud, blef han landsförvisad. För
sitt litterära anseende har E. att tacka den
beskrifvande dikten La navigation (1805, ny förkortad
uppl. 1806), som visserligen är något enformig,
men rik på vackra naturskildringar, till hvilka han
fått uppslaget under sina omfattande resor i Amerika
och Västindien i unga år. Hans opera Le triomphe de
Trajan (1807) blef väl emottagen, och den af honom i
förening med Jouy författade operan Fernand Cortez
(1809) vann världsrykte genom Spontinis musik.
(J- M.)
Esmeraldas, flod i Ecuador, upprinner på Quitos
platå, bryter igeom Väst-Kordillererna under namnet
Guallabamba och utmynnar under 1° 0’ 30" n. br. i
Stora oceanen. Efter densamma är en provins i Ecuador
uppkallad.
Esne (Esneh, Esna), stad i öfre Egypten, prov. Kene,
vid vänstra Nilstranden. 13,564 inv. .(1897). Ångbåts-
och järnvägsstation (på andra sidan Nilen), har en
koptisk kyrka och en katolsk mission. Tillverkning
af blåa bomullstyger, schalar och lervaror; liflig
karavanhandel, särskildt med gummi, strutsfjädrar,
elfenben (från Senaar) och dromedarer. Det forna
vicekungliga palatset Kasr Efendina, n. om E., är
nu skola. E. jämte sin grannstad Enijt var redan i
forntiden en af de viktigaste orterna i öfre Egypten
och kallades då Te-snet (hvaraf blifvit det koptiska
Sne och det arabiska E.), af grekerna Latopolis med
anledning af den där dyrkade Latos-fisken. N. om
E. ligger halft begrafvet i grus ett tempel, helgadt
åt Knufis (Chnum), sannolikt härstammande från
Ptolemaiernas tid och senare utbyggdt af olika
romerska kejsare.
Esocidæ, Gäddfiskar, zool. Se Gädda.
Esofagism l. Oesofagism, med., kramp i
matstrupen (lat. oesophagus, grek. oisofagos). Ett
vanligare namn på åkomman är termen Dysphagia
spastica. Jfr Dysfagi.
Esofagit l. Oesofagit, med., inflammation i matstrupen
(lat. oesophagus, grek. oisofagos), förekommer
af många slag, såsom katarral, follikulär, krupös,
difteritisk, pustulös (i kopporna) och korrosiv,
framkallad af ett korroderande gift, såsom syror eller
alkalier, och slutligen flegmonös eller purulent (vid
varbildning). De vanligaste symtomen äro smärta,
svårighet att svälja och ömhet vid sondering.
F. B.*
Esofagoskopi l. Oesofagoskopi, med., undersökning
af matstrupen (lat. oesophagus) med en
belysningsapparat (esofagoskop). Jfr Starck,
"Ösophagoskopi" (1905).
Esofagotomi l. Oesofagotomi (af
grek. oisofagos, matstrupe, och tome, snitt), kir.,
en operation, som består däri, att man utifrån (från
halsen och dess vänstra sida) söker sig väg till och
öppnar matstrupen. Anledningen till denna ganska svåra
operations företagande kan vara den, att främmande
kroppar fastnat i matstrupen och ej på annat
sätt kunna bringas tillbaka upp eller stötas ned i
magen. I vissa fall är operationen t. o. m. mindre
vådlig än försök att rubba den främmande kroppen från
dess plats. En förträngning eller absolut tillslutning
af matstrupen kan äfven indicera operationen, ehuru
dessa fall äro och alltid skola blifva sällsynta,
emedan sådana sjukliga förändringar mestadels
sitta så långt ned i matstrupen, att man ej kan
komma nedanför desamma. För elakartade svulster,
kräfta, kan det blifva nödvändigt att aflägsna stora
stycken af matstrupen. I de båda senare fallen måste
patienten, oftast för den återstående delen af sitt
lif, födas genom ett rör, som får kvarsitta i den
gjorda öppningen. Dessvärre är denna återstående del
vanligen ej lång. Rsr.*
Esop, detsamma som Aesopus. Se Aisopos.
Esoteriker (grek. esoterikos, af esoteros, inre),
benämning på de gamle grekiske filosofernas mer
förtrogna lärjungar, som invigdes i vissa läror,
hvilka undanhöllos de öfrige, de s. k. exoterikerna
(jfr Akroamatisk). - Esoterisk, afsedd för invigda. Se
Akroamatisk.
Esox, Gäddsläktet, zool. Se Gädda.
Espada, sp., svärd, värja; god klinga, duktig fäktare;
"matador" vid tjurfäktningar (se d. o.).
Espagnolette [-njålä’t], fr. Se Spanjolett.
Espalier [-ie], fr. Se Spaljé.
Espalion [-!/], arrondissemangshufvudstad
i franska dep. Aveyron, vid Lot. 3,039
inv. (1901). Lädertillverkning, handel med ull,
trä och vin.
Españia [espa’nja], La, spanska namnformen för
Spanien.
Espanola [espanjåla] 1. I s l a E. Se H a i t i.
Esparraguera [-göra], badort i spanska
prov. Barcelona, vid foten af Montserrat (1,238
m.) och midt emot den på andra sidan Llobregat
liggande staden Olesa. Dess svafvelkällor (29° C.),
som innehålla svafvelnatrium och svafvelkalcium,
kallas Aguas de la Puda (stinkkällorna).
Ln.
Esparsett, bot. Se Hedysarum.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
