Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Entants sans souci, Les - Enfant terrible - Enfasjärnvägar - Enfasmotorer - Enfasström - Enfield - Enfilade - Enfilera - Enfilerbatteri - Enfin - En flagtant délit - Enfleurage - Enfärgadt ljus - Engadin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de la passions" teater. Såsom specialitet för
"Enfants sans souci" namnes alltid sottien,
narrspelet, och hela sällskapet var äfven
organiseradt som ett narrkompani. Dess högste
chef bar titeln Le prince des sots (narrfursten)
och den närmaste i värdighet efter honom La
mére-sotte (narrmamman). Bland sällskapets kända
medlemmar kan nämnas Clement Marot, som i sin
ungdom för dem skref La ballade des enfans sans
souci. Renässansens inbrytande gjorde slut på
deras representationer, men sällskapet existerade
ännu 1584. Troligen upplöstes det emellertid
under det följande decenniets religionskrig.
J. M.
Enfant terrible. Se Enfant.
Enfasjärnvägar. Se Elektriska järnvägar.
Enfasmotorer, elektrot., ha sin största betydelse
för elektrisk järnvägsdrift, där deras egenskaper
att igångsätta med stort kraftpar och inställa sig
på en efter omständigheterna variabel hastighet är af
den största betydelse, samtidigt som enfassystemets
enkelhet ur kontaktanordningarnas synpunkt är starkt
framträdande. Enfasmotorn har stor användning
äfven för stationära ändamål, vid kraftuttagning
i mindre skala från en stor kraftledning, eller vid
tillgodoseende af smärre kraftbehof från ett lämpligen
med växelström arbetande belysningsnät. Rörande
konstruktion och arbetssätt se Elektriska maskiner.
A. E-m.
Enfasström, elektrot., en enkel växelström. Se
Elektrisk ström.
Enfield [e’nfīld]. 1. Stad i engelska
grefsk. Middlesex, 16 km. n. om Londonbron. 42,738
inv. (1901). I närheten har staten en stor
gevärsfabrik. – 2. Stad i nordamerikanska staten
Connecticut, vid floden af samma namn. Stora matt-
och krutfabriker. 6,699 inv. (1900).
Enfilade [ãfila’d], fr., rad, sträcka; milit.,
sådan eldgifning, i hvilken kulorna ej träffa målet
vinkelrätt, utan längs efter. Det artilleri,
som använder sådan eld, säges enfilera.
W. G. B.*
Enfilera [ãfi-]. Se Enfilade.
Enfilerbatteri (se Enfilade), befästningsk.,
ett under en belägring anlagdt batteri, hvars
bestyckning är afsedd att längs efter bestryka en
försvarslinje. Man söker undandraga sig enfilade
genom linjernas ändamålsenliga brytning eller
genom anläggandet af tvärvallar. Jfr Fästningskrig.
L. W:son M.
Enfin [ãfä’], fr., ändtligen, omsider; kortligen,
med ett ord, nog af.
En flagrant délit [ã flagrã delī’], fr., på bar
gärning. Jfr Flagrant.
Enfleurage [ãflörāʃ], fr. (af en, i, och fleur,
blomma). Se Parfym.
Enfärgadt ljus, fys., kallas det, hos hvilket en
viss färg är så öfvervägande, att ögat förnimmer
endast denna. För att åstadkomma enfärgadt ljus
låter man ljuset gå genom starkt färgadt glas
eller lösningar. I sträng mening är dock sådant
ljus icke enfärgadt, om ock strålar af en viss
brytbarhet äro i detsamma förhärskande. För att
erhålla enfärgadt ljus använder man bättre en
färglös Bunsenlåga, i hvilken en koksaltpärla
införes. Ångorna från denna utsända endast ljus
af två mycket närliggande våglängder. Motsatsen
till enfärgadt ljus är hvitt eller naturligt ljus.
L. A. F.*
Engadin (rätorom. Engiadina, it. Engadina), den del
af Inns floddal, som ligger inom schweiziska kantonen
Grisons. Den är omkr. 95 km. lång och en af de högsta
bebodda dalarna i Europa. Genom Puntauta vid Cinuschel
delas den i två delar: Ober-E., från Malojapasset
(1,811 m.) till Cinuschel (1,616 m.), och Unter-E.,
till Finstermünz vid Tyrolens gräns (1,616 m.–1,019
m.). Den förra täflar i fråga om storslagen och vild
alpnatur med hvilka andra alptrakter som helst (jfr
fig.). Klimatet är torrt (1,000–500 mm. nederbörd)
och insolationen stark; temperaturen växlar mellan
+11° (juli) och -10° (jan.). En mängd vackra
alpsjöar ligger där. Numera strömma turister dit
i stora skaror, äfven på vintern, då vinteridrott
öfvas. Genom den 1903 öppnade Albula-banan, som
förenar Chur med Samaden och brunnsorten S:t Moritz,
är det nu lätt att nå Öfre E. Jordbruk förekommer där
högst obetydligt; därför brukade i synnerhet förr i
tiden största
delen af den yngre befolkningen utvandra till Europas
större städer, där de som sockerbagare och kafévärdar
ofta förvärfvade förmögenhet, hvarefter de återvände
hem och byggde sig de villor ("sockerbagarslott"),
som äro så karakteristiska för dalen. – Nedre E. är
smalare och mer fylldt af mörk barrskog, men äfven
mer lämpad för jordbruk. Medan i Öfre E. husen
ligga i dalens botten, hänga de i Nedre E. på
bergens sidor. I E:s skogar träffas ännu björnen. –
Åt n. v. leda genom Albula och Silvretta-alperna
från E. Septimer-, Julier-, Albula- och Fluelapassen
öfver till Rhendalen och dess östra bidalar; åt
s. ö. skiljes E. från Val Tellina-dalen och Tyrolen
af den väldiga bergstock, som krönes af Piz Bernina,
på hvars östra sida Berninapasset leder till Val
Tellina, medan längre norrut Ofenpasset för till
Adigedalen, och i dalens södra del Malojapasset
öppnar väg till Bregaglia (se d. o.). – I politiskt
afseende bildar Ober-E. – 706 kvkm., 5,400
inv. (1900) i 11 kommuner – en krets i distriktet
Maloja med hufvudorten Silvaplana, och Unter-E. –
1,011 kvkm., 6,284 inv. (1900) i 12 kommuner – ett
distrikt om tre kretsar med Schuls som hufvudort. –
Invånarna äro rätoromaner och tala öfvervägande (65
proc.) ladinska språket, en romansk dialekt. Till
religionen äro de flesta (omkr. 75 proc.) reformerta.
J. F. N.
 |
| Inns fall vid S:t Moritz i Ober-Engadin. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
